Proteiner

Albumin är ett protein från levern som håller vätskan i blodbanan. Vid njursjukdom kan albumin läcka ut i urinen, vilket resulterar i lägre albuminnivåer i blodet och svullnad på kroppen. Lågt albuminvärde kan också indikera dåligt näringstillstånd.

Analys av antitrypsin används vid misstanke om genetisk brist av alfa-1-antitrypsin, en ärftlig sjukdom som kan leda till KOL/emfysem och leverskador. Testet används även vid inflammationsutredningar och vid bedömning av leversjukdomar. Låga nivåer kan tyda på en genetisk brist eller svår leversjukdom, medan förhöjda nivåer ses vid inflammation, infektioner och hormonbehandling.

Apolipoprotein A1 är den huvudsakliga proteinkomponenten i högdensitetslipoprotein, HDL-kolesterol “det goda kolesterolet”, och skyddar mot hjärt- och kärlsjukdomar.

Blodfettsrubbningar ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar och Apolipoprotein B, en proteinkomponent i LDL-kolesterol även känd som "det onda kolesterolet", bidrar till denna risk.

Genom att bestämma förhållandet mellan Apolipoprotein B och Apolipoprotein A1 får man en indikation på balansen mellan dessa, vilket är en bra indikator för att bedöma risken för hjärt- och kärlsjukdomar.

P-APT-tid (APTT) är ett koagulationsprov som mäter hur snabbt blodet koagulerar via det intrinsiska systemet och används bland annat vid behandling med heparin eller utredning av blödningsrubbningar.

Basofila granulocyter är en typ av vita blodkroppar bildade i benmärgen från stamceller och används för att bedöma hälsan i benmärgen och för att upptäcka eventuella sjukdomar eller infektioner i kroppen.

Beta-2-mikroglobulin (B2M) är ett protein i immunsystemet som finns på nästan alla celler och filtreras via njurarna. Förhöjda nivåer ses vid vissa sjukdomar, särskilt hematologiska maligniteter som multipelt myelom, lymfom och KLL, där det används som tumörmarkör och prognostisk faktor. Eftersom B2M också påverkas av njurfunktion och inflammation kräver tolkningen en bredare klinisk övergripande bild.

Blodgruppering är en livsviktig analys som identifierar antigener på röda blodkroppar enligt ABO- och RhD-systemen. Kunskap om sin blodgrupp är avgörande för säkra blodtransfusioner, graviditetsvård och andra medicinska ingrepp.

Carcinoembryonalt antigen S-CEA är en värdefull biomarkör inom medicinsk diagnostik och behandling av specifi cancerformer. Medan analysen erbjuder viktig information, bör det alltid användas tillsammans med andra diagnostiska metoder och klinisk bedömning.

CA 125 är ett protein som kan mätas i blodet och används främst för att upptäcka och övervaka äggstockscancer. Förhöjda nivåer kan även ses vid andra cancerformer och godartade tillstånd, därför tolkas resultatet tillsammans med andra undersökningar.

CA 15-3 är en tumörmarkör som ofta används för att övervaka bröstcancer. Förhöjda nivåer kan indikera sjukdomens progression, men även förekomma vid andra cancerformer eller godartade tillstånd. Analysen är ett viktigt verktyg, men bör alltid tolkas i kombination med andra kliniska fynd.

CA 19-9 är ett glykoprotein som förekommer på ytan av vissa cancerceller. Det är främst associerat med bukspottkörtelcancer men kan också vara förhöjt vid andra tillstånd såsom gallgångscancer och kolorektal cancer. Det produceras av normala celler i gastrointestinalkanalen men i högre koncentrationer av cancerceller.

S-Ceruloplasmin är ett kopparbärande protein som används för att utreda kopparbrist och sjukdomar som Wilsons och Menkes. Förhöjda nivåer ses vid inflammation, medan låga nivåer kan indikera kopparbrist med symtom som anemi och benskörhet.

CRP är en förkortning av C-reaktivt protein som ingår i vårt immunförsvar. CRP (snabbsänka) mäts för att kontrollera att du inte har en infektion eller inflammation i kroppen.

Eosinofila granulocyter är vita blodkroppar som är involverade i kroppens försvar mot allergier och parasiter, bildas i benmärgen och används för diagnostik av sjukdomar som autoimmuna sjukdomar, allergier eller parasitinfektioner, och ingår i en differentialräkning av B-celler bland annat vita blodkroppar.

Kroppens järn lagras av ferritin som är ett protein. En normal nivå av ferritin är viktig för kroppens bildande av hemoglobin som sker genom järn.

Haptoglobin är ett akutfasprotein som binder fritt hemoglobin vid hemolys. Det används för att utreda anemi, inflammation och leversjukdomar genom blodanalys

HbA1c är ett blodprov som mäter ditt långtidssocker, det är det blodsocker som bundits till röda blodkroppar under en tremånadersperiod. HbA1c visar halten av blodsockret under den perioden.

Hemoglobin transporterar syre och koldioxid, det produceras i benmärgen och är viktigt för kroppens funktion och för diagnos av sjukdomar.

B-HLA-B27 är en viktig biomarkör som analyseras genom DNA från leukocyter i helblod. Den är kopplad till flera inflammatoriska sjukdomar och används för att förstå och diagnostisera olika medicinska tillstånd.

Högkänsligt CRP är en markör för inflammation och används som en indikator på risken för kardiovaskulär sjukdom och låggradig inflammation.

Högkänsligt troponin I (hs-Troponin I) är ett blodprov som används för att upptäcka tidiga tecken på hjärtskada, särskilt vid misstänkt hjärtinfarkt.

Kromogranin (oftast Kromogranin A) är ett protein som frisätts från neuroendokrina celler och används som biomarkör vid utredning och uppföljning av neuroendokrina tumörer. Förhöjda nivåer kan även ses vid vissa läkemedelsbehandlingar och andra medicinska tillstånd.

Laktatdehydrogenas (LD) är ett enzym som finns i kroppens celler och frisätts vid vävnadsskada. Förhöjda nivåer av laktatdehydrogenas (LD) indikerar cellsönderfall och vävnadsskada som kan relateras till hjärtmuskulatur, skelettmuskler eller lever.

Leukocyter är vita blodkroppar som är viktiga för kroppens immunförsvar och skyddar mot infektioner och sjukdomar genom att angripa skadliga ämnen.

Lymfocyter är en viktig typ av vita blodkroppar i immunsystemet som inkluderar B-lymfocyter som producerar antikroppar och T-lymfocyter som direkt attackerar infekterade celler och cancerceller, och också bidrar till minnet av tidigare möten med främmande ämnen.

Röda blodkroppar transporterar syre, produceras i benmärgen (120 dagars livslängd), och storleken är avgörande för funktionen.

Monocyter är vita blodkroppar som utgör cirka 2-8% av vita blodkroppar och är viktiga för immunförsvaret som, när de når vävnaden, omvandlas till makrofager och är specialiserade på att fånga upp och förstöra främmande partiklar och bakterier samt bidrar till att reglera inflammation och koordinera immunförsvaret.

Myoglobin är ett viktigt protein i kroppens muskler som spelar en avgörande roll för syretransport och muskelhälsa. Dess huvudsakliga uppgift är att säkerställa att musklerna har tillräckligt med syre för att fungera effektivt, särskilt under fysisk aktivitet.

Det finns flera olika typer av vita blodkroppar, neutrofila granulocyter är en, dessa har alla viktiga uppgifter för kroppens immunförsvar.

HIV-antigen är en del av HIV-viruset, närmare bestämt ett protein som kallas p24-antigen. Denna antigen är en strukturell komponent av viruset.

PLAP (Placental Alkaline Phosphatase), även kallat PALP, är ett enzym/protein som normalt bildas i placentan men som kan produceras av vissa tumörer, särskilt germinalcellscancer såsom seminom. Serumvärden kan även påverkas kraftigt av rökning, vilket behöver beaktas vid tolkning.

Fritt PSA kan vara avgörande vid utredningen av prostatacancer. Det representerar den del av PSA som inte är bundet till proteiner i blodet. Genom att mäta fritt PSA kan läkare få hjälp med att skilja mellan prostatacancer och andra tillstånd. Läs mer om hur fritt PSA används i medicinsk diagnostik för att ge mer precisa bedömningar och undvika onödiga medicinska ingrepp.

Att beräkna kvoten mellan fritt PSA och total PSA är en användbar metod för att utvärdera risken för prostatacancer, där en högre kvot ofta innebär lägre risk och en lägre kvot kan indikera högre risk.

P-PK (INR) är ett koagulationsprov som mäter hur snabbt blodet koagulerar och används bland annat vid behandling med warfarin eller utredning av leversjukdom.

P-Protein, även känt som totalprotein, är den sammanlagda koncentrationen av alla proteiner i plasma. Det spelar en central roll i kroppens funktioner och används för att bedöma näringsstatus samt övervaka inflammatoriska tillstånd.

SHBG är ett protein som produceras i levern och som binder till könshormoner såsom testosteron och östradiol i blodet.

SR är en förkortning för sänkningsreaktion, ett blodprov som mäter hur snabbt de röda blodkropparna sjunker till botten av ett provrör inom en viss tidsperiod, oftast en timme. Ju snabbare de sjunker, desto högre är SR-värdet – vilket ofta tyder på inflammation.

S-AFP (alfa-1-fetoprotein) är en biomarkör som används vid diagnostik och uppföljning av vissa cancerformer och leversjukdomar hos vuxna. Proteinet produceras naturligt i höga nivåer under fosterstadiet men förekommer endast i mycket små mängder hos friska vuxna. Förhöjda nivåer kan tyda på sjukdomstillstånd som levercancer, testikelcancer eller äggstockscancer. Analys av S-AFP används främst för att identifiera dessa tillstånd samt för att följa sjukdomsutveckling och behandlingseffekt.

Leptin som även kallas för kroppens mättnadshormon, spelar en avgörande roll i regleringen av aptit, energibalans och kroppsvikt. Men dess funktion sträcker sig långt bortom att bara signalera när vi är mätta – hormonet är också kopplat till immunsystemet, inflammatoriska processer och till och med vår sömncykel.

S-Prokalcitonin (PCT) är en biomarkör som används för att identifiera bakteriella infektioner och sepsis. Testet hjälper till att styra antibiotikabehandling och minska resistens.

Transtyretin är en etablerad laboratoriemarkör inom klinisk kemi som används för att bedöma leverns proteinsyntes och kroppens aktuella metabola tillstånd. På grund av sin korta halveringstid påverkas koncentrationen snabbt av förändringar i näringsintag, inflammation och leversjukdom, vilket gör analysen särskilt användbar vid dynamisk uppföljning av nutritionsstatus och syntesförmåga i levern.

Blodet innehåller ett protein som heter transferrin som binder järn i kroppen. Järnet kan transporteras från tarmen till andra delar av kroppen med hjälp av transferrin. TIBC (järnbindande kapacitet) mäter hur mycket transferrin det finns i blodet för att transportera järn.

Transferrinreceptor (P-sTfR) är en biomarkör som speglar kroppens behov av järn på cellnivå. Analysen används främst för att identifiera järnbrist och funktionell järnbrist, särskilt vid tillstånd där ferritin är svårtolkat.

Transferrin är en proteinkomponent från levern som transporterar järn till kroppens vävnader, inklusive röda blodkroppar, för hemoglobinproduktion. Det reglerar järnnivåerna i kroppen och säkerställer tillräckligt järn för hemoglobinproduktion och syretransport i blodet.

Trombocyter, även kända som blodplättar, är celler viktiga för blodkoagulering. De produceras i benmärgen och hjälper till att förhindra blödning genom att bilda blodproppar vid skador. Blodplättarna fäster vid skadestället och bildar en propp för att stoppa blödningen och skydda kroppen.

Troponin är en biomarkör för att diagnostisera hjärtmuskelskada, främst vid misstanke om hjärtinfarkt. Proteinet frigörs när hjärtmuskeln skadas och är en indikator på akuta hjärtproblem. Förhöjda nivåer kan upptäckas inom några timmar och förblir förhöjda i flera dagar.