S-ANA är ett blodprov som man använder vid utredning av misstänkta systemiska autoimmuna sjukdomar. Provet undersöker förekomst av antinukleära antikroppar (ANA), det vill säga autoantikroppar som reagerar mot strukturer i kroppens egna celler.
ANA förekommer bland annat vid systemisk lupus erythematosus (SLE), Sjögrens syndrom, systemisk skleros, myosit och andra bindvävssjukdomar. Ett positivt ANA-resultat innebär däremot inte i sig att du har en autoimmun sjukdom. ANA kan även förekomma hos personer utan sjukdom och bedömning ska alltid göras tillsammans med symtom, sjukdomshistoria och, när det finns, övriga provresultat.
Antinukleära antikroppar (ANA) förekommer hos ungefär 95 % av personer med systemisk lupus erythematosus (SLE). ANA har därför en viktig roll i de klassifikationskriterier som används som stöd vid bedömning och klassificering av SLE. ANA kan även ingå i utredningen vid andra autoimmuna tillstånd, exempelvis autoimmun hepatit.
Vad analyseras i S-ANA?
Det här testet analyserar antinukleära antikroppar (ANA), autoantikroppar som riktar sig mot antigener i cellkärnan och kan förekomma vid flera olika systemiska autoimmuna sjukdomar.
Vid ett positivt ANA-resultat kan analysen kompletteras med mer specifika antikroppar mot dubbelsträngat DNA (dsDNA) och ett antal kända kärnantigener, så kallade extraherbara nukleära antigener (ENA), vilket bland annat kan omfatta:
- Anti-Jo-1 Anti-RNP70
- Anti-RNP70(U1)
- Anti-Scl-70
- Anti-Sm
- Anti-SSA/Ro
- Anti-SSB/La
- Anti-centromer
Vilka specifika antikroppar som analyseras och rapporteras vid ett positivt S-ANA-resultat beror på resultatet av den inledande analysen och laboratoriets analysmetod.
De kompletterande analyserna för dessa antikroppar kan ge ytterligare vägledning vid utredning av exempelvis SLE, Sjögrens sjukdom, systemisk skleros, myosit och andra systemiska bindvävssjukdomar.
Hur får jag provsvaret?
ANA-resultatet rapporteras vanligtvis kvalitativt, exempelvis som:
- Negativt
- Positivt
- Starkt positivt
Vid positivt ANA kan även det fluorescensmönster som ses vid analysen rapporteras. Mönstret kan ge ytterligare vägledning om vilka autoantikroppar som förekommer.
När kan ANA-test vara aktuellt?
S-ANA används framför allt när symtom ger misstanke om systemisk autoimmun sjukdom, exempelvis vid:
- återkommande eller oförklarlig ledvärk och ledsvullnad
- hudutslag eller uttalad solkänslighet torra ögon och muntorrhet
- långvarig oförklarlig feber
- muskelsvaghet eller muskelbesvär
- andra symtom som kan tala för systemisk bindvävssjukdom
Det här är viktigt att känna till
Ett positivt ANA-test är inte detsamma som en diagnos. ANA förekommer även hos en del friska personer, särskilt i lägre nivåer, och blir vanligare med stigande ålder. ANA kan också förekomma tillfälligt i samband med vissa infektioner utan att det innebär att personen har en autoimmun sjukdom.
Ett negativt ANA utesluter inte heller alla autoimmuna bindvävssjukdomar. Vissa specifika autoantikroppar kan förekomma trots negativ ANA-screening.
Resultatet ska därför alltid bedömas tillsammans med symtom och övrig medicinsk information.
Notera! ANA-testet är inte ett generellt hälsotest och bör endast tas vid misstanke om autoimmun sjukdom. Ett positivt resultat kan kräva vidare analys och medicinsk uppföljning. Vid osäkerhet kring symtom bör du kontakta läkare.
