Snabbversion
Kort om Sjögrens syndrom
Sjögrens syndrom är en kronisk autoimmun sjukdom där immunförsvaret angriper körtlar som producerar tårar och saliv. De vanligaste symtomen är långvarigt torra ögon och torr mun, men sjukdomen kan även orsaka trötthet, ledvärk och påverka andra organ.
Vanliga symtom är torra ögon, torr mun, uttalad trötthet och ledvärk.
Muntorrhet ökar risken för karies, tandköttssjukdom och svampinfektion i munnen.
Sjukdomen är vanligast hos kvinnor och utvecklas ofta långsamt under flera år.
Diagnosen bygger på en kombination av symtom, ögon- och salivtester samt blodprover för autoantikroppar, ibland kompletterat med läppspottkörtelbiopsi.
Sjögrens syndrom kan inte botas, men ögondroppar, saliversättning och annan behandling kan lindra symtomen och minska risken för komplikationer.
Långvariga besvär med torra ögon och torr mun bör utredas, särskilt om de kombineras med trötthet, ledvärk eller återkommande hål i tänderna.
Torra ögon som svider framför skärmen. En mun som känns klistrig när du ska prata på mötet eller svälja en smörgås. Många tänker först på stress, ålder, läkemedel eller att det beror på torr inomhusluft. Men när Sjögrens syndrom ligger bakom är besvären ofta mer långvariga, och de kan påverka både vardag, tandhälsa och allmän ork.
Vad innebär Sjögrens syndrom?
Sjögrens syndrom är en kronisk autoimmun sjukdom. Det betyder att immunförsvaret felaktigt angriper kroppens egna vävnader, framför allt de körtlar som producerar tårar och saliv. Följden blir ofta torra ögon och torr mun, men sjukdomen kan också ge trötthet, ledvärk och påverkan på andra organ.
Sjukdomen kan förekomma ensam, så kallad primär Sjögrens sjukdom, eller tillsammans med andra reumatiska sjukdomar som reumatoid artrit, SLE eller systemisk skleros. Den är vanligast hos kvinnor och debuterar ofta i medelåldern, men kan förekomma i andra åldrar och hos män.
Det som gör Sjögrens syndrom särskilt lätt att missa är att symtomen ofta utvecklas gradvis. Många vänjer sig vid att alltid ha en vattenflaska nära till hands, använda ögondroppar ofta eller vakna på natten med torr hals utan att tänka att besvären kan ha en gemensam medicinsk förklaring.
När torra ögon och torr mun är mer än vanliga torrhetsbesvär
Torra ögon vid Sjögrens syndrom beskrivs ofta som sveda, gruskänsla, ljuskänslighet eller perioder av dimsyn. En del får också irriterade ögonlock eller svårt att bära kontaktlinser. Att ögonen samtidigt kan rinna låter motsägelsefullt, men är vanligt när ögats yta är irriterad.
Torr mun handlar inte bara om törst. Saliv behövs för att skydda slemhinnor, hjälpa till vid tal och sväljning och minska risken för karies och svampinfektion i munnen. När salivproduktionen sjunker kan du behöva dricka till varje tugga, få hes röst eller uppleva att maten fastnar.
Vanliga tecken som bör väcka misstanke är:
torra ögon dagligen i månader
torr mun som gör det svårt att äta torr mat
återkommande hål i tänderna trots god munhygien
svullnad vid spottkörtlarna, ofta framför öronen
uttalad trötthet, led- eller muskelvärk samtidigt med torrhetssymtom
Alla med torra ögon eller torr mun har inte Sjögrens syndrom. Besvären kan också bero på läkemedel, diabetes, hög ålder, skärmvanor, ögonlocksinflammation, strålbehandling eller andra sjukdomar. Just därför är helhetsbedömningen viktig.
Vilka andra symtom kan Sjögrens syndrom ge?
För många stannar sjukdomen inte vid ögon och mun. Trötthet är ett av de vanligaste symtomen och kan vara oproportionerligt stor jämfört med hur aktiv man ser ut att vara. Ledvärk, muskelvärk och morgonstelhet är också vanliga, även utan tydligt svullna leder.
Vissa får torrhet även i näsa, hals, hud eller underliv. Det kan ge näsblod, rethosta, heshet, torr hud eller smärta vid samlag. Andra märker återkommande inflammationer i ögon eller munslemhinna, eller blir ovanligt känsliga för starkt ljus och luftdrag.
Hos en mindre grupp engageras även andra organ, till exempel lungor, njurar eller nervsystem. Det är ovanligare, men medicinskt viktigt eftersom sådan påverkan kan kräva specialistbehandling. Personer med Sjögrens sjukdom har också en ökad risk för lymfom, även om den totala risken fortfarande är låg för den enskilda personen.
Så ställs diagnosen vid Sjögrens syndrom
Det finns inget enskilt blodprov som ensam bekräftar Sjögrens syndrom. Diagnosen bygger i stället på en sammanvägd bedömning av symtom, undersökningsfynd och laboratorieprover. Ofta är det en reumatolog som samordnar utredningen, men ögonläkare, tandläkare och primärvård spelar också viktiga roller.
I svensk vårdpraxis och internationella kriterier används bland annat tester av tårproduktion och salivfunktion, blodprover för autoantikroppar samt ibland läppspottkörtelbiopsi. Schirmers test mäter hur mycket tårar ögat producerar. Salivmätning visar om salivflödet är onormalt lågt, och blodprover kan påvisa antikroppar som anti-SSA/Ro. Läs mer om blodprovet S-ANA, som används för att påvisa autoantikroppar och kan ge viktig information vid misstanke om Sjögrens syndrom och andra autoimmuna sjukdomar.
En läppspottkörtelbiopsi kan bli aktuell om symtomen talar för sjukdomen men antikropparna inte är tydligt positiva. Då undersöker man små salivkörtlar i underläppen i mikroskop för att se om det finns den typ av inflammation som ses vid Sjögrens sjukdom.
Utredningen behöver också skilja Sjögrens syndrom från andra orsaker till torrhet. Exempel är antihistaminer, vissa antidepressiva läkemedel, blodtrycksmediciner, diabetes, sköldkörtelsjukdom och andra autoimmuna tillstånd. Därför kompletteras bedömningen ofta med allmänna prover som blodstatus, inflammationsmarkörer, njurvärden och ibland sköldkörtelprover eller blodsocker. Detta är en medicinsk slutsats baserad på hur differentialdiagnostik och utredning beskrivs i riktlinjer och översikter.
Sjögrens syndrom går inte att bota – så kan man lindra
Med hjälp av rätt behandling kan man lindra symtom och minska risken för komplikationer vid Sjögrens syndrom men sjukdomen går inte helt att bota idag.
Torra ögon: Artificiella tårar, gel eller ögonsalva kan hjälpa. Vid svårare besvär kan receptbelagda antiinflammatoriska ögondroppar behövas.
Torr mun: Saliversättning, sockerfria sugtabletter och tuggummi kan stimulera salivproduktionen.
Tandhälsa: Regelbundna tandläkarbesök är viktiga eftersom muntorrhet ökar risken för karies, tandköttsproblem och svampinfektion.
Vardagsanpassningar: Skärmpauser, solglasögon och att undvika torr luft eller fläktar mot ansiktet kan minska besvären.
Systemisk sjukdom: Vid påverkan på leder, nerver eller inre organ kan kortison eller immunmodulerande läkemedel bli aktuella under specialistledning.
Tidig utredning och rätt behandling kan även minska trötthet och andra besvär som påverkar vardag och arbetsförmåga.
Har du misstanke om att dina symtom tyder på sjögrens syndrom?
Om du under flera månader tillbaka har haft torra ögon och torr mun dagligen bör du söka vård. Särskilt om du samtidigt har trötthet, ledvärk, svullna spottkörtlar eller ovanligt mycket karies. Det gäller också om ögonen gör ont, synen påverkas eller om du har svårt att svälja. Torra slemhinnor kan verka harmlösa, men långvarig torrhet förtjänar en medicinsk förklaring.
Provtagning kan inte ensam ställa diagnosen, men den kan ge viktiga ledtrådar. Autoantikroppar, inflammationsprover, blodstatus och organrelaterade prover kan hjälpa till att avgöra om besvären talar för en autoimmun process och om vidare utredning behövs. För många blir det ett konkret sätt att gå från osäkerhet till nästa tydliga steg.
Om du redan vet att du har torra slemhinnor men inte varför, är det ofta klokt att se över helheten: läkemedel, blodsocker, sköldkörtel, inflammationsmarkörer och autoimmuna prover. Hos vissa visar proverna inget avvikande, och då är också det värdefull information som hjälper vården att tänka bredare.
