MR handled ger detaljerade bilder av skelett, ledband och senor

Handleden är en anatomiskt komplex led som består av åtta små handlovsben tillsammans med underarmens strålben och armbågsben. Mellan benen finns flera små leder och ledband som tillsammans ger handleden stabilitet samtidigt som den tillåter stor rörelseförmåga. I området passerar även ett stort antal senor, nerver och blodkärl.

Smärta eller nedsatt funktion i handleden kan därför bero på många olika strukturer och det är inte alltid möjligt att avgöra orsaken enbart genom symtom och klinisk undersökning. Magnetkameraundersökning, MR, kan ge detaljerade bilder av både skelett och mjukdelar och är särskilt värdefull för bedömning av ledband, TFCC, senor, benmärg, brosk och andra mjukdelsstrukturer.

MR handled används ofta när besvären har kvarstått under en längre tid, när en skada inte har läkt som förväntat eller när tidigare röntgenundersökning inte har kunnat förklara symtomen. Undersökningen använder magnetfält och radiovågor och innebär ingen joniserande strålning.

När kan MR av handleden vara relevant?

Vilken bilddiagnostisk undersökning som är mest lämplig beror på symtom och den misstänkta skadan. Vid akut trauma eller långvarig handledssmärta används ofta vanlig röntgen som ett första steg för att bedöma skelettet. Om röntgen är normal eller inte ger tillräcklig information kan MR vara ett viktigt nästa steg.

MR handled kan bland annat vara relevant vid:

• ihållande eller återkommande handledssmärta där orsaken inte har kunnat fastställas.
• smärta efter fall, vridning eller annan skada när röntgen inte förklarar besvären.
• misstanke om skada på ledband eller TFCC.
• svullnad, stelhet eller smärta som kan bero på inflammation.
• klickningar, låsningar eller känsla av instabilitet i handleden.
• misstanke om skada på senor eller senskidor.
• misstanke om fraktur eller stresskada som inte syns tydligt på vanlig röntgen.
• misstanke om ganglion eller annan mjukdelsförändring.

MR kan även användas inför behandling eller kirurgi när det finns behov av att kartlägga en skadas omfattning och relation till omkringliggande strukturer.

Vad kan en MR undersökning av handleden visa?

En MR undersökning ger bilder i flera plan och har hög kontrast mellan olika mjukvävnader. Det gör det möjligt att undersöka flera av handledens små anatomiska strukturer som kan vara svåra att bedöma med vanlig röntgen.

Undersökningen kan bland annat ge information om:

• handledens ben och benmärg.
• scapholunära och lunotriquetrala ligament.
• TFCC, triangulära fibrokartilaginära komplexet.
• senor och senskidor.
• ledbrosk och ledytor.
• ledvätska och inflammatoriska förändringar.
• ganglion och andra mjukdelsförändringar.
• tecken på dold fraktur eller stressreaktion i skelettet.

Exakt vad som kan bedömas beror på frågeställningen och vilket MR protokoll som används. I vissa specifika frågeställningar kan andra undersökningar, exempelvis ultraljud, datortomografi eller MR artrografi, vara mer lämpliga.

Bilden visar ett exempel på en MR bild av handleden. I samma undersökning kan radiologen bedöma de små handlovsbenen, nedre delen av strålbenet och armbågsbenet samt flera av handledens ledband och mjukdelar. MR kan dessutom visa förändringar inne i benmärgen som inte alltid är synliga på vanlig röntgen.

TFCC skada

TFCC, triangular fibrocartilage complex, är ett komplex av brosk och ledbandsstrukturer på handledens lillfingersida. Strukturen bidrar till stabiliteten mellan underarmens ben och handleden och fungerar även som stötdämpare vid belastning. TFCC kan skadas vid exempelvis fall på utsträckt hand, kraftig rotation eller upprepad belastning. Vanliga symtom är smärta på handledens lillfingersida, klickningar, svaghet vid grepp och obehag vid vridning av underarmen. MR kan användas för att bedöma TFCC men vid vissa frågeställningar kan MR artrografi eller annan kompletterande undersökning ge ytterligare information.

Ligamentskador och instabilitet

De små handlovsbenen hålls samman av flera ligament. Två särskilt viktiga strukturer är det scapholunära ligamentet mellan scaphoideum och lunatum samt det lunotriquetrala ligamentet mellan lunatum och triquetrum. Skador på dessa ligament kan leda till smärta, klickningar och instabilitet och på längre sikt bidra till förändrad belastning och artrosutveckling. MR kan visa själva ligamenten och ge information om omkringliggande mjukdelar och benmärg, men diagnostiken kan ibland behöva kompletteras beroende på typ av skada.

Båtbensfraktur och dolda frakturer

Båtbenet, scaphoideum, är ett av handledens små handlovsben och kan skadas vid exempelvis fall på en utsträckt hand. En båtbensfraktur kan ibland vara svår att se på den första röntgenundersökningen. Vid fortsatt klinisk misstanke kan MR användas för att identifiera en fraktur som inte är synlig på vanlig röntgen.

MR är känsligt för förändringar i benmärgen och kan därför visa både frakturer och benmärgsödem. Vid en redan känd båtbensfraktur kan MR eller datortomografi även användas för specifika frågeställningar som utebliven läkning eller påverkan på blodförsörjningen till benet.

Senor och senskidor

Ett stort antal böj och sträcksenor passerar handleden och möjliggör rörelser i hand, fingrar och tumme. MR kan visa förändringar i senorna och senskidorna, exempelvis inflammation, vätskeansamling, degenerativa förändringar och vissa senskador. Vid de Quervains sjukdom påverkas senskidorna på handledens tumsida och typiska symtom är smärta vid tummen och handleden, framför allt vid grepp och rörelse. Vid tydlig misstanke om ytlig senproblematik kan även ultraljud vara en mycket användbar undersökningsmetod.

Artros och inflammatoriska ledsjukdomar

MR kan visa förändringar i ledytor, benmärg, ledhinna och mjukdelar och kan därför ge information vid artros och inflammatoriska ledsjukdomar. Vid inflammatorisk artrit kan MR bland annat visa synovit, tenosynovit, benmärgsödem och erosioner. Vanlig röntgen används däremot ofta som en första undersökning vid misstänkt artros eller kronisk ledsjukdom. MR används framför allt när mer detaljerad information behövs eller när symtom och tidigare undersökningar inte stämmer överens.

Ganglion i handleden

Ett ganglion är en vätskefylld förändring som ofta uppstår i anslutning till en led eller senskida. Ganglion är vanligt förekommande kring handleden och kan vara helt symtomfritt men kan också orsaka smärta, tryck eller besvär vid rörelse. MR kan visa förändringens storlek och läge samt relation till leder, ligament, senor och andra omkringliggande strukturer. I många fall kan ett ytligt ganglion även bedömas med ultraljud.

Karpaltunnelsyndrom och nervpåverkan

Karpaltunnelsyndrom beror på påverkan på medianusnerven när den passerar genom karpaltunneln i handleden. Vanliga symtom är domningar, stickningar och ibland smärta i tumme, pekfinger, långfinger och delar av ringfingret.

MR kan visa medianusnerven och strukturerna i karpaltunneln men används inte rutinmässigt som förstahandsundersökning vid typiskt karpaltunnelsyndrom. Diagnosen baseras framför allt på symtom och klinisk undersökning och kan vid behov kompletteras med neurofysiologisk undersökning. MR kan vara relevant när symtomen är atypiska eller när man behöver utesluta en strukturell orsak till nervpåverkan.

Så går MR handled till

Vid undersökningen placeras handleden i en särskild spole som gör det möjligt att ta detaljerade bilder av det relativt lilla anatomiska området. Bilder och sekvenser tas i flera olika plan för att radiologen ska kunna bedöma skelett, leder, ledband, senor och mjukdelar från olika vinklar. Bilden nedan visar ett annat snitt genom handleden än den tidigare MR bilden och illustrerar hur samma anatomiska område kan granskas från flera riktningar för en mer komplett bedömning.

Undersökningen tar vanligtvis omkring 20 till 30 minuter. MR använder ingen röntgenstrålning och undersökningen är i sig smärtfri, men det kan upplevas obekvämt att ligga stilla under en längre stund. I vissa specifika frågeställningar kan kontrastmedel behövas, men många undersökningar av handleden genomförs utan intravenöst kontrastmedel.

Boka MR handled

Efter beställningen får du ett samtal med en av våra läkare som går igenom din sjukdomshistoria och dina besvär. Därefter skickas en remiss direkt till röntgenkliniken. MR handled kan vara särskilt relevant vid långvarig eller svårbedömd handledssmärta, misstänkt ligament eller TFCC skada, senskada eller när tidigare röntgen inte har kunnat förklara symtomen. Resultatet bedöms av radiolog och kan sedan användas som underlag för fortsatt medicinsk bedömning och eventuell behandling. Har du framför allt besvär längre ut i handen eller fingrarna kan en undersökning av handen vara mer relevant än MR av handleden. Vilket område som bör undersökas avgörs av var symtomen sitter och vilken struktur som misstänks vara påverkad.