Snabbversion
Handledssmärta efter fall kan finnas kvar även när röntgen inte visar någon tydlig fraktur. En MR-undersökning av handleden kan då ibland hjälpa till att upptäcka dolda skelettskador, benmärgsödem och mjukdelsskador som hjälper till att förklara varför handleden fortfarande gör ont vid belastning, vridning eller grepp.
Efter ett fall är det vanligt att handleden röntgas direkt när man söker vård. Många gånger kan informationen bli att det inte syns någon fraktur men upplevd smärta kvarstår, till exempel när du stöttar dig mot något, vrider upp ett lock eller bör en matkasse. Då blir nästa fråga: om röntgen är normal, vad är det egentligen som gör ont?
Handledssmärta efter fall – vad kan man se med MR när röntgen var normal?
En vanlig röntgen är bra för att upptäcka många skelettskador, men den fångar inte allt. Särskilt tidigt efter ett fall kan små frakturer, benpåverkan utan tydlig spricka och mjukdelsskador vara svåra att se. När läkaren fortfarande misstänker skada trots normala eller oklara röntgenbilder rekommenderas utredning vidare med MR av handleden eller ibland även CT.
MR, alltså magnetkameraundersökning, är särskilt värdefull eftersom den kan visa både skelett och mjukdelar. Undersökningen kan även påvisa ockulta frakturer – frakturer som inte syns på vanlig röntgen – men också skador på ledband, brosk, senskidor och benmärg.
När en normal röntgen inte räcker
Att röntgenbilderna är normala betyder inte automatiskt att handleden är oskadad. Vid fortsatt smärta behöver man utreda vidare för att komma fram till vad som är den bakomliggande orsaken, här är några exempel:
- Om du har tydlig ömhet i den så kallade anatomiska snusgropen vid tummens bas, svullnad och smärta vid belastning, väcks ofta misstanke om båtbensfraktur även när röntgen inte visar något säkert fynd.
- Vid ömhet över distala radius, alltså underarmens strålben nära handleden, kan även det bero på en båtbensfraktur. Det kan vara så att frakturen varit dold på den initiala röntgen. MR kan då visa både en faktisk spricka och benmärgsödem, det vill säga svullnad inne i benet som talar för färsk skada.
Man går ofta vidare med en MR-undersökning när man vill få svar på om det finns en skada som kräver annan behandling än bara vila och tid. Det kan handla om att det finns ett behov av gips, ortos, remiss till handkirurg eller tydligare aktivitetsrestriktioner.
MR kan hitta dolda frakturer i handledens små ben
Det klassiska exemplet på frakturer i handledens små ben är fraktur i scaphoideum, eller båtbenet. Det är ett litet ben på tumsidan av handleden som ofta skadas när man tar emot sig med utsträckt hand i till exempel ett fall. Just en sådan fraktur är viktig att inte missa, eftersom blodförsörjningen till delar av benet är relativt känslig och en fördröjd diagnos då kan öka risken för utebliven läkning och senare artros.
MR kan visa mer än just båtbenet. Andra karpalben, till exempel triquetrum, capitatum eller hamatum, kan också vara skadade utan att dessa framträder tydligt vid röntgen. Dessutom kan en MR-undersökning avslöja occult fraktur i distala radius. Om smärtan sitter kvar på samma tydliga ställe, särskilt på tum- eller lillfingersidan, finns det goda skäl att gå vidare med en utredning.
MR kan visa skador på ledband och brosk i handleden
Efter ett fall kan även handledens ledband och brosk skadas. Det kan ge värk, svullnad, klickljud eller känslan av att handleden är ostadig, trots att vanlig röntgen ser normal ut.
Ett ledband som ofta skadas sitter mitt i handleden, mellan två små ben på tumsidan. Det kallas det skafolunära ledbandet och hjälper till att hålla benen på plats. En skada kan göra ont när du greppar något, stödjer dig på handen eller till exempel gör en armhävning.
TFCC, Triangular FibroCartilage Complex, är ett område med brosk och ledband på handledens lillfingersida. Det fungerar ungefär som en stötdämpare och hjälper till att stabilisera handleden. En TFCC-skada kan göra ont när du vrider underarmen, bär något tungt eller reser dig med stöd av handen.
MR kan då hjälpa till att upptäcka sådana skador och även visa problem med senor eller andra tecken på en kraftigare stukning. Ibland behövs fler undersökningar för att fastställa skadan.
Vad betyder fynd som benmärgsödem, bone bruise och partiell skada?
Det är vanligt att det dyker upp frågor när man läser radiologens utlåtande på MR-undersökningen som ofta är fyllt med svåra ord och begrepp man tidigare inte har lärt sig. Här är två förklaringar:
- Benmärgsödem: Det betyder att det finns vätskerik svullnad inne i benet, ofta som tecken på färsk belastnings- eller stötskada. Det kan motsvara en skelettkontusion, ibland kallad bone bruise, och behöver inte betyda att benet är brutet rakt igenom.
- Partiell ledbandsskada: Det innebär att en del av ledbandets fibrer är skadade, men inte hela strukturen. Sådana skador kan göra ont länge och kräver ibland avlastning, ortos och riktad rehabilitering, men de behöver inte alltid opereras. Hur allvarligt fyndet är beror på vilka fibrer som är skadade, om leden blivit instabil och hur dina symtom ser ut.
Ibland visar MR ingen fraktur och inget tydligt avslitet ledband, men däremot svullnad i mjukdelarna. Det kan ändå förklara smärtan och ge stöd för fortsatt återhämtning med stegvis belastning. Ett normalt eller nästan normalt MR-svar kan också vara värdefullt, eftersom det minskar misstanken om en skada som riskerar att förvärras om du börjar använda handen igen.
När bör man gå vidare med MR vid handledssmärta efter fall?
MR av handleden är inte nödvändigt för alla som har ont efter ett fall. Många stukningar och mindre mjukdelsskador läker med tid, avlastning och successiv återgång till aktivitet. Men vissa mönster talar för att mer utredning behövs, särskilt om första röntgen varit normal.
Detta gäller till exempel om du har:
- tydlig punktömhet vid tummens bas eller över ett litet område i handleden
- kvarstående smärta efter några dagar trots avlastning
- svullnad och smärta när du belastar handen
- nedsatt greppstyrka eller känsla av att handleden “ger efter”
- smärta på lillfingersidan vid vridning eller lyft
Vid misstanke om båtbensfraktur talar riktlinjer för tidig MR, eftersom undersökningen både kan bekräfta och utesluta skadan bättre än att bara vänta på att göra en ny röntgen. I vissa fall används i stället CT, särskilt om frågan främst gäller exakt benanatomi eller bedömning av läkning, men MR är stark när man även vill se mjukdelar och tidiga benförändringar.
En handledsskada kan alltså vara mer än en “stukning”, även när röntgensvaret först ser lugnande ut. Om du misstänker att något är fel i din handled trots genomförd och normala röntgenbilder kan ett nästa steg vara att genomföra en undersökning med magnetkamera.
