TFCC-skada - Allt om smärta på lillfingersidan av handleden

Har du ont på lillfingersidan av handleden när du vrider en dörrnyckel, lyfter en stekpanna eller gör armhävningar? Då är det inte ovanligt att problemet sitter i TFCC – det triangulära fibrokartilaginära komplexet. Skador i detta område är en vanlig orsak till handledssmärta, särskilt efter fall på utsträckt hand, vid upprepade vridrörelser eller hos personer som belastar handleden mycket i arbete eller idrott. TFCC fungerar som en kombination av stötdämpare och stabilisator på handledens ulnara sida, alltså den sida där lillfingret sitter. När strukturen skadas kan både smärta, klickningar och känsla av instabilitet uppstå.

Vad innebär skador i triangulära fibrokartilaginära komplexet?

TFCC står för triangular fibrocartilage complex, på svenska triangulära fibrokartilaginära komplexet. Det är inte en enda sena eller broskbit, utan ett helt litet stödsystem i handleden. Det består bland annat av fibröst brosk, ledband och stödjevävnad som hjälper till att:

• stabilisera leden mellan strålbenet och armbågsbenet längst ut mot handleden

• dämpa belastning på lillfingersidan av handleden

• ge stöd vid vridning av underarmen, till exempel när du skruvar, öppnar burkar eller använder verktyg

En TFCC-skada kan vara traumatisk eller degenerativ. En traumatisk skada uppstår ofta plötsligt, exempelvis efter ett fall eller ett kraftigt vridvåld. En degenerativ skada utvecklas mer gradvis genom slitage, ofta hos medelålders eller äldre personer eller hos dem som länge belastat handleden ensidigt. Båda typerna kan ge liknande symtom, men orsaken och behandlingen kan skilja sig åt.

Det är också viktigt att förstå att ulnarsidig handledssmärta – alltså smärta på lillfingersidan – kan ha flera orsaker. TFCC-skador är vanliga, men smärtan kan också bero på till exempel senskideproblem, artros, instabilitet i leden eller påverkan efter tidigare fraktur. Därför krävs ofta en noggrann bedömning för att ställa rätt diagnos.

Vilka symtom ger en TFCC-skada?

Många patienter beskriver besvären ganska typiskt: “Det hugger till på utsidan av handleden när jag vrider underarmen” eller “det klickar när jag belastar handen”. Vanliga symtom vid skador i triangulära fibrokartilaginära komplexet är:

• smärta på lillfingersidan av handleden

• värk vid vridning av underarmen, till exempel när man vrider en nyckel eller öppnar ett lock

• smärta vid belastning, särskilt när man tar stöd på handen

• klickande eller knäppande känsla i handleden

• nedsatt kraft i handen

• ibland svullnad eller ömhet över området

• känsla av att handleden är svag eller instabil

Vid en mer uttalad skada kan man även få problem med rörelseomfång och greppstyrka. Vissa märker mest av besvären i träning eller arbete, medan andra känner smärta i vardagliga moment som att bära matkassar eller lyfta ett barn. Det finns också personer som har en mindre skada på MR utan särskilt tydliga symtom, vilket visar att undersökningsfynd alltid måste tolkas tillsammans med patientens besvär.

En vanlig fråga är: Kan en TFCC-skada läka av sig själv? Svaret är att vissa skador blir bra med avlastning, ortos och rehabilitering, särskilt om leden är stabil. Andra, framför allt mer perifera skador med instabilitet, kan behöva kirurgisk bedömning.

Varför uppstår skador i triangulära fibrokartilaginära komplexet (TFCC)?

Det finns två huvudgrupper av orsaker både akut skada och slitage.

Akut traumatisk TFCC-skada kan uppstå vid:

• fall på utsträckt hand

• kraftig vridning i handleden

• idrott med snabb rotation och belastning, till exempel racketidrott, gymnastik eller kontaktsport

• olyckor i arbete där handleden vrids eller belastas plötsligt

Degenerativ TFCC-skada ses oftare vid:

• upprepade vridmoment över tid

• tungt manuellt arbete

• stigande ålder

• anatomiska förhållanden där armbågsbenet belastar området mer än normalt, så kallad positiv ulnar varians

Det sistnämnda betyder förenklat att armbågsbenet är relativt längre i förhållande till strålbenet längst ut mot handleden. Då kan trycket mot TFCC bli större, vilket på sikt ökar risken för slitage och smärta.

Hur ställs diagnosen och vilka undersökningar behövs?

Diagnosen börjar med sjukhistoria och klinisk undersökning. Läkaren frågar ofta:

• Var sitter smärtan exakt?

• Kom den efter ett fall eller smög den sig på?

• Gör det ont vid vridning, lyft eller belastning?

• Känns handleden instabil eller klickar den?

Vid undersökningen letar man efter ömhet på lillfingersidan, smärta vid rotation och särskilda kliniska tester som provocerar området. Man bedömer också om det finns tecken till instabilitet i den distala radioulnarleden, alltså leden mellan underarmsbenen nära handleden.

Ofta kompletteras bedömningen med bilddiagnostik:

• Vanlig röntgen används för att utesluta fraktur, felställning och för att bedöma skelettets belastningsförhållanden.

• MR kan visa skador i TFCC och andra mjukdelar.

• Artroskopi innebär att man tittar in i handleden med kamera. Det beskrivs fortfarande som den mest träffsäkra metoden för att bekräfta vissa TFCC-skador, samtidigt som behandling ibland kan göras direkt.

Det är dock viktigt att veta att MR inte är perfekt. En MR-bild måste alltid vägas ihop med symtom och kliniska fynd. En förändring på bild betyder inte automatiskt att just den förklarar smärtan, särskilt inte vid åldersrelaterat slitage.

När man ska söka vård? Sök bedömning om du har:

• kvarstående smärta i handleden i mer än några veckor

• smärta efter fall eller trauma

• tydlig svaghet, instabilitet eller klickningar

• svårt att arbeta, träna eller klara vardagliga moment

• samtidig domning, kraftig svullnad eller felställning, vilket kan tala för annan eller mer akut skada

Hur behandlas TFCC-skador?

Behandlingen beror på vilken del av TFCC som är skadad, om besvären är akuta eller långvariga, och om handleden är stabil.

Icke-kirurgisk behandling

Många patienter börjar med konservativ behandling, särskilt om skadan bedöms som stabil. Det kan innebära:

• avlastning från provocerande aktivitet

• ortos eller handledsstöd under en period

• antiinflammatorisk eller smärtlindrande behandling vid behov

• fysioterapi eller handterapi

• gradvis återgång till belastning

Målet är att minska smärta, återfå styrka och förbättra stabilitet och funktion. En systematisk översikt från 2024 visar att icke-operativ behandling kan ge goda resultat för utvalda traumatiska TFCC-skador, särskilt när leden är stabil och rätt patienter väljs ut.

Kirurgisk behandling

Operation kan bli aktuell om:

• besvären inte förbättras trots månader av konservativ behandling

• det finns tydlig instabilitet

• skadan sitter i en del av TFCC som har bättre läkningsförutsättningar och därför lämpar sig för reparation

• andra mekaniska problem samtidigt behöver åtgärdas

Kirurgi görs ofta artroskopiskt, alltså via små instrument och kamera i handleden. Beroende på skadetyp kan man antingen rensa upp skadad vävnad eller reparera ledbandsnära delar. Mer komplexa fall kan kräva annan kirurgi, till exempel om skelettets anatomi skapar ett långvarigt övertryck mot området.

Efter operation följer ofta immobilisering i en period och därefter strukturerad rehabilitering. Hur snabbt man återgår till arbete och idrott varierar mycket. Kontorsarbete kan ibland återupptas relativt tidigt, medan tungt manuellt arbete, racketidrott eller gymnastik kan kräva betydligt längre rehabilitering.

Från smärta till rätt rehab och helhetshälsa

Att drabbas av en TFCC-skada väcker ofta många frågor, särskilt eftersom handleden är så central i vår vardag. En av de vanligaste funderingarna är om det går att fortsätta träna. Svaret beror till stor del på dina symtom; lättare aktivitet som inte provocerar handleden kan fungera utmärkt, medan tunga belastningar som bänkpress, armhävningar och snabba vridrörelser i regel behöver pausas helt under en period för att ledbanden ska få en chans att läka.

Även om en TFCC-skada inte är farlig i medicinsk mening, ska den tas på allvar. Utan rätt hantering finns det risk för långvarig smärta och nedsatt funktion, något som snabbt kan påverka arbetsförmågan – särskilt för den som har ett fysiskt yrke där händerna är det främsta verktyget.