Analys vid misstanke om Hereditär hemokromatos (B-HFE genotyp)
Hereditär hemokromatos (HH) är en ärftlig genetisk sjukdom som kännetecknas av ett ökat upptag och en ökad upplagring av järn i kroppen. Järnöverskottet lagras främst i levern men kan även ansamlas i organ som pankreas, hjärta, leder, hud och hypofys. Utan behandling kan tillståndet över tid leda till allvarliga komplikationer som leverfibros, levercirros, levercancer, diabetes och hjärtpåverkan.
B-HFE genotyp är en genetisk analys som används för att undersöka om en person bär mutationer i HFE-genen som är kopplade till hereditär hemokromatos. Analysen används ofta vid misstanke om järnöverskott eller vid förhöjda järnrelaterade blodvärden såsom ferritin eller transferrinmättnad.
Hereditär hemokromatos är vanligast hos personer med nordeuropeiskt ursprung och är en av de vanligaste genetiska sjukdomarna i Sverige. Tidig upptäckt är viktig eftersom behandling kan förebygga organskador och minska risken för komplikationer.
Vad analyseras vid B-HFE genotyp?
Analysen undersöker två vanliga mutationer i HFE-genen som är kopplade till hereditär hemokromatos:
- HFE c.845 G>A (C282Y/H282Y-mutation)
- HFE c.187 C>G (H63D-mutation)
Mutationerna påverkar kroppens reglering av järnupptag genom att störa funktionen hos HFE-proteinet och hormonregleringen via hepcidin. Detta kan leda till att kroppen absorberar mer järn än normalt från kosten och successivt lagrar överskottet i olika organ.
Ärftlighet och genetik
Hereditär hemokromatos nedärvs autosomalt recessivt, vilket innebär att en individ vanligtvis behöver ärva en muterad genvariant från båda sina föräldrar för att utveckla sjukdomen.
HFE-genen är lokaliserad på kromosom 6 och kodar för ett protein som har en viktig roll i kroppens järnreglering. HFE-proteinet påverkar produktionen av hepcidin, ett hormon som reglerar hur mycket järn som absorberas från tarmen och hur mycket järn som frisätts från kroppens järndepåer. Mutationer i HFE-genen kan leda till minskad hepcidinreglering och därmed ett ökat järnupptag.
Vanliga mutationer vid hereditär hemokromatos
Den vanligaste genetiska förändringen vid hereditär hemokromatos är C282Y-mutation i HFE-genen. Omkring 90 % av personer med klassisk hereditär hemokromatos är homozygota för C282Y, vilket innebär att de har mutationen på båda kromosomerna.
Det förekommer även kombinationer där en individ har en C282Y-mutation i kombination med en H63D-mutation, så kallad dubbel heterozygoti. Detta kan vara kopplat till en mildare form av järnöverskott.
H63D-mutation i homozygot form kan i vissa fall ge en lätt ökad risk för järninlagring men är generellt kopplad till lägre risk än C282Y.
Varför analyseras B-HFE genotyp?
Analysen används främst vid misstanke om hereditär hemokromatos eller järnöverskott. Ett genetiskt test kan bidra till att förklara orsaken bakom förhöjda järnrelaterade blodvärden och användas som stöd vid vidare medicinsk utredning.
B-HFE genotyp kan vara relevant vid:
- förhöjt ferritin
- hög transferrinmättnad (järnmättnad)
- misstanke om järnöverskott
- leverpåverkan utan tydlig förklaring
- utredning av hereditär hemokromatos
- screening av nära släktingar vid konstaterad hemokromatos
- symtom som trötthet, ledvärk eller hudpigmentering i kombination med förhöjda järnvärden.
Vid konstaterad hereditär hemokromatos rekommenderas ofta screening av nära släktingar eftersom sjukdomen är ärftlig. Syskon till personer med HH har särskilt ökad risk att själva bära sjukdomsanlaget.
Tolkning av provsvar
Analysen visar om mutationerna förekommer i enkel eller dubbel uppsättning och kan ge information om genetisk risk för hereditär hemokromatos.
- HFE 845 A/A (homozygot för C282Y/H282Y)
Förenligt med ökad risk att utveckla hereditär hemokromatos och kliniskt betydande järnöverskott. - HFE 845 G/A och HFE 187 C/G (dubbel heterozygoti)
Förenligt med ökad risk för mildare form av järnupplagringssjukdom. - HFE 187 G/G (homozygot för H63D)
Förenligt med svagt ökad risk att utveckla hereditär hemokromatos.
Ett genetiskt fynd innebär inte alltid att sjukdom kommer att utvecklas. Risken för järnöverskott påverkas även av faktorer som kön, ålder, alkoholintag, kost, menstruation och andra samtidiga sjukdomar. Tolkningen bör därför alltid göras tillsammans med järnrelaterade blodprover och den kliniska situationen.
Symtom vid hereditär hemokromatos
Symtom vid hereditär hemokromatos utvecklas ofta långsamt och varierar mellan olika individer. Många personer är symtomfria under lång tid trots förhöjda järnnivåer.
Vanliga symtom kan vara:
- trötthet och nedsatt ork
- ledvärk
- buksmärta
- leverpåverkan
- mörkare hudpigmentering
- diabetes
- hjärtpåverkan
- hormonella störningar och minskad sexlust.
Tidig diagnos och behandling kan minska risken för permanenta organskador.
Provtagning för B-HFE genotyp
B-HFE genotyp analyseras via ett blodprov. Fastande provtagning är vanligtvis inte nödvändig inför den genetiska analysen. Eftersom analysen undersöker genetiska variationer påverkas resultatet inte av kost, dygnsvariation eller tillfälliga förändringar i järnnivåer. Analysen kan därför tas när som helst under dagen.


