Hjärtklappning

Vad är hjärtklappning?

Hjärtklappning innebär att du blir ovanligt medveten om hur hjärtat slår. Det kan kännas som att hjärtat slår snabbt, hårt eller oregelbundet, att det hoppar över ett slag eller att det plötsligt börjar rusa. Den medicinska benämningen är palpitationer.

Hjärtklappning är vanligt och är i många fall ofarligt. Hjärtats rytm påverkas naturligt av exempelvis fysisk aktivitet, stress, rädsla, feber och andra situationer där kroppen behöver öka cirkulationen. Besvären kan samtidigt ibland bero på en hjärtrytmrubbning eller ett annat medicinskt tillstånd som behöver utredas.

Det viktigaste vid återkommande hjärtklappning är därför inte enbart hur snabbt hjärtat slår utan vilken hjärtrytm som faktiskt förekommer när symtomen uppstår. EKG och vid tillfälliga besvär långtids EKG kan användas för att registrera hjärtats elektriska aktivitet och koppla symtomen till den faktiska hjärtrytmen.

Vad händer i hjärtat vid hjärtklappning?

Hjärtklappning innebär att du upplever hjärtats slag tydligare än vanligt. Det kan bero på att hjärtat slår snabbare, hårdare eller oregelbundet. I många fall handlar det om ofarliga extraslag, men hjärtklappning kan också bero på en rytmrubbning där hjärtats elektriska signaler inte följer den normala rytmen.

Hur kan hjärtklappning kännas?

Upplevelsen av hjärtklappning varierar mycket mellan olika personer. Besvären kan vara kortvariga och pågå i några sekunder eller komma i längre episoder. De kan uppstå plötsligt eller gradvis och förekomma både i vila och under aktivitet.

Hjärtklappning kan bland annat upplevas som:

• att hjärtat slår snabbt eller rusar.
• att hjärtat slår ovanligt hårt eller bultar i bröstet.
• oregelbundna hjärtslag.
• extraslag eller dubbelslag.
• en känsla av att hjärtat hoppar över ett slag.
• en kort paus följd av ett kraftigare hjärtslag.
• fladdrande eller vibrerande känsla i bröstet.

Hjärtklappningen kan även förekomma tillsammans med exempelvis yrsel, andfåddhet, trötthet, obehag i bröstet, svettningar eller svimningskänsla. Vilka symtom som förekommer samtidigt är viktiga vid bedömningen av orsaken.

Extraslag är en vanlig orsak till hjärtklappning

Extraslag innebär att ett hjärtslag kommer tidigare än förväntat. Därefter uppstår ofta en något längre paus innan nästa normala hjärtslag. Eftersom hjärtat då hinner fyllas med mer blod kan det efterföljande slaget kännas ovanligt kraftigt.

Det är därför vanligt att extraslag upplevs som att hjärtat hoppar till, stannar för ett ögonblick eller gör ett dubbelslag. Enstaka extraslag förekommer även hos personer med friska hjärtan och är ofta ofarliga.

Extraslag kan uppstå från hjärtats förmak eller kammare och benämns då supraventrikulära respektive ventrikulära extraslag. Om extraslagen är mycket frekventa, ger uttalade symtom eller förekommer tillsammans med annan hjärtsjukdom kan de behöva utredas närmare.

Vad kan orsaka hjärtklappning?

Hjärtklappning är ett symtom och inte en diagnos. Orsaken kan vara allt från en normal fysiologisk reaktion till en hjärtrytmrubbning eller ett annat medicinskt tillstånd.

Stress, oro och starka känslor

Stress, rädsla och ångest aktiverar det sympatiska nervsystemet och ökar frisättningen av stresshormoner som adrenalin. Hjärtat slår då snabbare och kraftigare. Panikattacker kan orsaka uttalad hjärtklappning tillsammans med exempelvis andfåddhet, bröstobehag, skakningar och stark oro.

Fysisk aktivitet

Vid fysisk ansträngning stiger pulsen naturligt eftersom musklerna behöver mer syre. Att känna hjärtat slå snabbare under träning är därför normalt. Hjärtklappning som är oproportionerligt kraftig, oregelbunden eller följs av yrsel, svimning eller bröstsmärta behöver däremot bedömas medicinskt.

Koffein, nikotin och alkohol

Koffein, nikotin och alkohol kan utlösa eller förstärka hjärtklappning hos känsliga personer. Ämnena påverkar det autonoma nervsystemet och kan förändra både hjärtfrekvensen och hjärtats elektriska retbarhet, vilket kan göra att hjärtslagen känns snabbare, kraftigare eller mer oregelbundna.

Koffein från kaffe, energidrycker och andra koffeinhaltiga produkter kan hos vissa ge hjärtrusning eller extraslag, särskilt vid större mängder eller om personen är känslig för koffein. Nikotin från exempelvis snus och rökning stimulerar frisättningen av stresshormoner som adrenalin och kan därför öka både puls och blodtryck samt göra hjärtklappning mer påtaglig.

Alkohol kan också påverka hjärtrytmen. Hjärtklappning kan uppstå både i samband med alkoholintag och timmarna efteråt, särskilt efter större mängder. Hos vissa personer kan alkohol utlösa rytmrubbningar som förmaksflimmer. Vätskebrist, sömnbrist och förändringar i kroppens saltbalans i samband med alkohol kan dessutom bidra till att hjärtklappningen förstärks.

Om du märker ett tydligt samband mellan hjärtklappning och kaffe, energidrycker, nikotin eller alkohol kan det vara värdefullt att minska eller tillfälligt undvika dessa och se om besvären minskar. Återkommande hjärtklappning bör ändå utredas om den är nytillkommen, uttalad eller förekommer tillsammans med yrsel, svimningskänsla, bröstsmärta eller andfåddhet.

Feber, infektion och vätskebrist

Vid feber och infektion ökar kroppens ämnesomsättning och hjärtat behöver ofta slå snabbare. Vätskebrist kan samtidigt minska den cirkulerande blodvolymen, vilket kan ge högre puls och hjärtklappning.

Blodbrist och järnbrist

Vid anemi är blodets förmåga att transportera syre nedsatt. Hjärtat kan då kompensera genom att slå snabbare, vilket kan ge hjärtklappning, trötthet, andfåddhet och nedsatt fysisk ork. Hemoglobin och vid misstanke om järnbrist även ferritin och andra järnprover kan vara relevanta i utredningen.

Sköldkörteln

Sköldkörtelhormoner påverkar både ämnesomsättningen och hjärtat. Framför allt hypertyreos kan ge snabb puls och hjärtklappning och hos vissa personer bidra till förmaksflimmer. TSH och fritt T4 är därför vanliga blodprover när sköldkörtelsjukdom misstänks som bakomliggande orsak.

Hormonella förändringar

Hjärtklappning kan förekomma under graviditet och i samband med hormonella förändringar kring klimakteriet. Besvären kan bland annat påverkas av förändringar i hormonnivåer, sömn, stress och kroppens temperaturreglering. Hormonförändringar bör däremot inte automatiskt antas vara orsaken utan andra medicinska förklaringar kan behöva uteslutas vid återkommande besvär.

Läkemedel och andra substanser

Vissa läkemedel och stimulerande substanser kan orsaka hjärtklappning. Exempel är vissa astmaläkemedel, avsvällande läkemedel, centralstimulerande läkemedel och vissa preparat som påverkar sköldkörteln eller nervsystemet.

När kan hjärtklappning bero på en hjärtrytmrubbning?

En hjärtrytmrubbning, arytmi, innebär att hjärtats elektriska impulser bildas eller leds på ett avvikande sätt. Hjärtat kan då slå för snabbt, för långsamt eller oregelbundet.

Rytmrubbningar som kan ge hjärtklappning är bland annat:

• förmaksflimmer.
• förmaksfladder.
• supraventrikulär takykardi, SVT.
• takykardi.
• förmaks extraslag.
• ventrikulära extraslag.
• andra mer ovanliga rytmrubbningar.

Hur hjärtklappningen börjar och slutar kan ibland ge viktig information. En mycket plötsligt startande och lika plötsligt avslutande snabb regelbunden hjärtrytm kan exempelvis tala för en paroxysmal takykardi, medan en tydligt oregelbunden rytm kan förekomma vid förmaksflimmer. Den exakta rytmen behöver dock dokumenteras med EKG för att kunna fastställas.

Hur utreds hjärtklappning?

Utredningen syftar framför allt till att avgöra om symtomen beror på en hjärtrytmrubbning eller någon annan bakomliggande orsak. Hur omfattande utredningen behöver vara beror på hur ofta hjärtklappningen kommer, hur länge den varar, om den uppstår i vila eller vid ansträngning och vilka andra symtom som förekommer samtidigt.

Läkaren brukar bland annat fråga:

• om hjärtklappningen börjar och slutar plötsligt eller gradvis.
• om pulsen känns regelbunden eller oregelbunden.
• hur länge episoderna varar.
• hur ofta de återkommer.
• om besvären uppstår i vila, under sömn eller vid fysisk aktivitet.
• om yrsel, svimning, bröstsmärta eller andfåddhet förekommer samtidigt.
• vilka läkemedel, kosttillskott och stimulantia som används.
• om det finns känd hjärtsjukdom eller hjärtrytmrubbningar i familjen.

Undersökningen kan kompletteras med puls, blodtryck, hjärtundersökning, EKG och relevanta blodprover. Vid återkommande hjärtklappning som inte pågår när ett vanligt EKG tas kan längre registrering av hjärtrytmen vara särskilt värdefull.

Vanligt EKG vid hjärtklappning

Ett vanligt vilo EKG registrerar hjärtats elektriska aktivitet under en kort period. Undersökningen kan visa exempelvis förmaksflimmer, extraslag, störningar i impulsöverledningen och andra elektriska avvikelser om de förekommer under själva registreringen.

Utmaningen vid hjärtklappning är att symtomen ofta kommer och går. Om hjärtat har normal rytm under den korta EKG registreringen kan resultatet därför vara normalt trots att personen återkommande har episoder av hjärtklappning.

Långtids EKG vid återkommande hjärtklappning

Långtids EKG används för att registrera hjärtats elektriska aktivitet under en längre period och är särskilt relevant när hjärtklappningen är tillfällig eller återkommande och därför riskerar att missas vid ett vanligt EKG.

Hos Testmottagningen kan hjärtrytmen registreras kontinuerligt i upp till fem dygn med en diskret EKG sensor. Genom att följa rytmen under vanliga vardagsaktiviteter och sömn ökar möjligheten att registrera tillfälliga rytmrubbningar när de faktiskt uppstår. Resultatet analyseras av specialist i kardiologi.

Långtids EKG kan bland annat identifiera:

• förmaksflimmer och förmaksfladder.
• supraventrikulära och ventrikulära extraslag.
• episoder med snabb hjärtrytm.
• episoder med långsam hjärtrytm.
• pauser i hjärtrytmen.
• andra tillfälliga rytmrubbningar.

En viktig del av undersökningen är möjligheten att jämföra tidpunkten för upplevd hjärtklappning med den registrerade hjärtrytmen. På så sätt kan man bedöma om symtomen sammanfaller med en rytmrubbning eller om hjärtat har normal rytm när besvären känns.

Varför kan långtids EKG ge mer information än ett vanligt EKG?

Skillnaden ligger framför allt i registreringstiden. Ett vanligt EKG visar hjärtats elektriska aktivitet under ett kort ögonblick, medan långtids EKG följer rytmen kontinuerligt under betydligt längre tid.

Om hjärtklappningen bara uppstår några gånger per dag eller vid särskilda situationer kan den därför lätt missas vid en vanlig EKG undersökning. Ju längre relevant registreringstid, desto större möjlighet finns generellt att fånga en episod som annars skulle ha passerat obemärkt.

Ett normalt långtids EKG utesluter inte alla tänkbara hjärtrytmrubbningar, särskilt om symtomen inte uppstår under registreringsperioden. Vid mer sällsynta episoder kan längre eller andra former av rytmregistrering behövas inom sjukvården.

Vilka blodprover kan vara relevanta vid hjärtklappning?

Blodprover kan inte visa vilken hjärtrytm som förekommer men kan hjälpa till att identifiera behandlingsbara orsaker som kan bidra till hjärtklappning. Vilka prover som är relevanta beror på symtom och medicinsk frågeställning.

Vanliga analyser kan exempelvis vara:

• Hemoglobin och blodstatus för att identifiera anemi.
• Ferritin vid misstanke om järnbrist.
• TSH och fritt T4 vid misstanke om sköldkörtelrubbning.
• Kalium eftersom avvikande kaliumnivåer kan påverka hjärtats elektriska aktivitet.
• i vissa kliniska situationer.
• glukos vid misstanke om påverkan av lågt eller högt blodsocker.

Blodprover kompletterar alltså rytmutredningen men kan inte ersätta EKG när frågeställningen är om själva hjärtklappningen beror på en arytmi.

Hjärtklappning på kvällen eller natten

Vissa personer märker hjärtklappning tydligare när de ligger stilla på kvällen eller ska sova. Det behöver inte innebära att hjärtat slår mer onormalt på natten. I en lugn miljö blir hjärtslagen ofta lättare att uppfatta än under dagen.

Nattlig hjärtklappning kan samtidigt förekomma vid exempelvis extraslag, förmaksflimmer, stress, alkoholintag, sömnproblem eller sömnapné. Återkommande episoder som väcker dig ur sömnen eller kombineras med andra symtom kan därför motivera vidare utredning.

Hjärtklappning och klimakteriet

Hjärtklappning rapporteras relativt ofta i samband med klimakteriet. Förändrade nivåer av östrogen och andra hormonella förändringar kan påverka det autonoma nervsystemet och upplevelsen av hjärtslagen. Värmevallningar, sömnproblem och ökad stress kan också bidra.

Eftersom hjärtklappning samtidigt kan orsakas av exempelvis sköldkörtelsjukdom, anemi eller rytmrubbning bör återkommande eller uttalade besvär inte automatiskt förklaras av klimakteriet.

Hjärtklappning efter mat

En del personer upplever hjärtklappning efter måltid. Efter att man har ätit förändras blodflödet till mag och tarmkanalen och både nervsystemet och ämnesomsättningen påverkas. Stora måltider, alkohol, koffein eller mycket snabba förändringar i blodsocker kan hos vissa bidra till att hjärtslagen känns tydligare.

Återkommande kraftig hjärtklappning efter måltid bör bedömas utifrån samma principer som annan hjärtklappning, särskilt om besvären är långvariga eller kombineras med yrsel, bröstsmärta eller svimningskänsla.

Vad kan du själv göra vid hjärtklappning?

Om hjärtklappningen bedöms vara ofarlig kan det vara värdefullt att identifiera individuella utlösande faktorer. Det kan exempelvis innebära att minska koffein, alkohol och nikotin, prioritera sömn och återhämtning samt försöka minska stress.

Det är också värdefullt att dokumentera episoderna. Notera gärna:

• när hjärtklappningen börjar.
• hur länge den varar.
• om pulsen känns regelbunden eller oregelbunden.
• om den börjar plötsligt eller gradvis.
• vad du gjorde när episoden började.
• om andra symtom förekommer samtidigt.

Den informationen kan vara mycket användbar vid en medicinsk bedömning och vid tolkning av en långtidsregistrering.

Hur behandlas hjärtklappning?

Hjärtklappning behandlas utifrån den bakomliggande orsaken. Om utredningen visar att hjärtat har normal rytm och besvären inte beror på sjukdom behövs ofta ingen specifik behandling.

Om hjärtklappningen orsakas av exempelvis anemi, sköldkörtelsjukdom eller läkemedel riktas behandlingen mot den bakomliggande faktorn. Vid diagnostiserad arytmi kan behandling beroende på typ av rytmrubbning bestå av läkemedel, elektrisk behandling eller kateterburen ablation.

När bör man söka vård för hjärtklappning?

Återkommande hjärtklappning bör bedömas medicinskt om besvären är nytillkomna, kommer ofta, pågår under längre tid eller uppstår utan tydlig förklaring. Det gäller särskilt om du samtidigt har känd hjärtsjukdom eller om episoderna påverkar vardagen.

Sök vård skyndsamt om hjärtklappningen är intensiv och inte går över eller om den förekommer tillsammans med yrsel eller svimning, särskilt vid fysisk ansträngning eller i vila.

Ring 112 vid hjärtklappning tillsammans med tydlig bröstsmärta, svår andnöd, medvetandepåverkan eller svimning. Sådana symtom kan vara tecken på ett akut tillstånd och ska inte utredas genom egenprovtagning eller planerad långtidsregistrering.

Viktigt att känna till

Hjärtklappning är mycket vanligt och innebär inte automatiskt att det finns en hjärtsjukdom. Samtidigt kan känslan i bröstet inte ensam avgöra vilken hjärtrytm som förekommer. För att identifiera eller utesluta en rytmrubbning behöver hjärtats elektriska aktivitet registreras när symtomen uppstår.