S-ANA är ett blodprov som används för att upptäcka antinukleära antikroppar – autoantikroppar som kan förekomma när immunförsvaret felaktigt angriper kroppens egna celler. Testet kan ge viktig information vid utredning av autoimmuna sjukdomar och hjälpa till att identifiera om kroppen angriper sina egna vävnader.
Vid misstanke om autoimmun sjukdom
Analys av S-ANA är särskilt viktigt vid misstanke om systemisk lupus erythematosus (SLE), eftersom nästan alla som har denna sjukdom får ett positivt testresultat. Ett positivt provsvar är därför en stark indikator vid misstanke om SLE.
Samtidigt är det viktigt att känna till att ANA också kan förekomma hos fullt friska individer – alltså utan att det finns någon bakomliggande sjukdom. Det gäller framför allt i låg koncentration, och förekomsten ökar något med åldern. Ett positivt ANA-test är därför inte i sig ett bevis på sjukdom men det är en viktig pusselbit i helhetsbedömningen vid misstanke om reumatiska eller autoimmuna tillstånd som SLE, Sjögrens syndrom, sklerodermi och andra bindvävssjukdomar.
ANA är dessutom mer frekvent hos kvinnor än män. Det är också möjligt att ANA förekommer övergående vid pågående infektion, utan att det innebär att man har en autoimmun sjukdom. Analysen används som en del i utredning av följande sjukdommar;
- Systemisk lupus erythematosus (SLE)
- Sjögrens syndrom
- Blandade bindvävssjukdomar (MCTD)
- Sklerodermi
- Myosit
Antinukleära antikroppar (ANA) förekommer hos ungefär 95 % av personer som har systemisk lupus erythematosus (SLE). Därför är ANA en bidragande faktor i de så kallade klassifikationskriterierna, det vill säga de medicinska riktlinjerna som används för att identifiera och ställa diagnos på sjukdomen. ANA ingår även i bedömningen vid misstanke om andra förekommande autoimmuna tillstånd, som till exempel autoimmun hepatit.
Olika typer av ANA, så kallade kärnantikroppar, är också kopplade till andra bindvävssjukdomar. Ett exempel är antikroppar mot centromerer, som ofta ses vid en begränsad form av sklerodermi – en sjukdom som påverkar hud och bindväv – samt vid primär biliär kolangit (PBC), en kronisk leversjukdom.
När kan ett ANA-test vara aktuellt?
Blodprovet S-ANA kan vara aktuellt om du upplever oförklarliga symtom så som:
- Trötthet och värk i kroppen.
- Långvarig feber utan infektion.
- Ledbesvär eller svullnad.
- Hudutslag, solkänslighet eller håravfall.
- Muntorrhet eller torra ögon.
Viktigt att veta innan du beställer ANA-testet
- Ett positivt ANA är relativt vanligt, särskilt hos kvinnor och förekommer vid 5% av normalbefolkningen.
- För att ställa diagnos krävs oftast fler tester, som ENA, dsDNA, eller komplementfaktorer.
- Testet kan kombineras med andra blodprover vid utredning av inflammation eller autoimmun sjukdom.
Om ANA-reaktionen är starkt positiv och riktad mot nukleoler (en specifik del av cellkärnan), kan det vara ett tecken på systemisk skleros. Däremot är svagare ANA-reaktioner vanliga även hos personer utan tydliga sjukdomssymtom, och behöver inte alltid vara kliniskt betydelsefulla.
Notera! ANA-testet är inte ett generellt hälsotest och bör endast tas vid misstanke om autoimmun sjukdom. Ett positivt resultat kan kräva vidare analys och medicinsk uppföljning. Vid osäkerhet kring symtom bör du kontakta läkare.
