Blodproppstest – koagulationstest med D-dimer
Detta blodprov analyserar nivån av D-dimer i blodet – en nedbrytningsprodukt som bildas när kroppen löser upp ett blodkoagel. Analysen används främst vid misstanke om blodproppar, såsom djup ventrombos (DVT), lungemboli (LE) eller andra tillstånd med ökad koagulationsaktivitet. Det är ett känsligt screeningtest som kan hjälpa till att utesluta allvarliga tillstånd utan behov av direkt bilddiagnostik.
Vid misstanke om djup ventrombos eller lungemboli
D-dimer-testet rekommenderas vid akuta symtom som kan tyda på blodpropp, till exempel oförklarlig svullnad eller smärta i ett ben, bröstsmärta, andfåddhet eller långvarig hosta. Ett negativt D-dimer kan starkt utesluta förekomst av blodpropp vid låg klinisk misstanke, vilket minskar behovet av vidare undersökningar.
D-dimer är särskilt användbart som en del av en strukturerad utredning, ofta tillsammans med kliniska beslutsstöd som Wells score. Det kan också användas för att övervaka patienter med kända koagulationsrubbningar eller efter större kirurgiska ingrepp.
Vad visar ett provsvar för D-dimer?
Ett lågt eller normalt värde innebär att det med hög sannolikhet inte finns någon aktiv blodproppsbildning i kroppen. Ett förhöjt värde tyder på att kroppen nyligen brutit ner fibrin – vilket kan ske vid blodpropp, men även vid andra tillstånd som infektion, trauma, cancer, graviditet eller efter operation.
Eftersom D-dimer är mycket känsligt men inte specifikt, bör ett förhöjt resultat alltid bedömas tillsammans med dina symtom och eventuell vidare utredning.
Viktig information inför provtagning
Ingen särskild förberedelse krävs inför ett D-dimer-test. Det kan utföras när som helst på dygnet och påverkas inte av om du är fastande. Vid akuta symtom bör provet kombineras med en klinisk bedömning tillsammans med behandlande läkare.
Referensvärden för D-dimer
- Negativt: < 0,50 mg/L FEU (fibrinogenekvivalenta enheter)
- Förhöjt: ≥ 0,50 mg/L FEU
Observera! Referensvärden kan variera något beroende på laboratorium, ålder och provtagningsmetod. Hos äldre patienter kan viss höjning förekomma utan att blodpropp föreligger.
