Sömnsvårigheter hänvisar till avvikande sömnvanor och kan manifesteras på olika sätt.
Här är några exempel:
Insomnia: Detta innebär svårigheter att somna och bibehålla sömnen genom hela natten.
Sömnapné: En tillstånd där andningsuppehåll inträffar under sömnen.
Rastlösa ben: Detta manifesteras som krypningar i benen som kan göra det svårt att somna.
Narkolepsi: En sjukdom som orsakar ofrivilliga sömnattacker under dagen.
Sömn spelar en avgörande roll för kroppens och hjärnans återhämtning. Under sömnen utsöndras viktiga hormoner inklusive tillväxthormon, vilket är särskilt viktigt för barns tillväxt. Vuxna behöver vanligtvis mellan sex och nio timmars sömn per natt, men det varierar från person till person. Tonåringar behöver oftast mer sömn medan äldre människor kan klara sig med mindre.
Det är normalt att ha en dålig natt då och då men om dålig sömn blir en ihållande företeelse och börjar påverka din dagliga funktion kan det vara dags att överväga att söka hjälp.
Orsaker till sömnsvårigheter:
Stress och oro: Stark stress kan aktivera nervsystemet och förhindra avslappning, vilket gör det svårt att somna. Stressrelaterad sömn kan bli ytlig, med upprepade vaknande under natten.
Störande omgivning: Buller från barn, en snarkande partner eller grannar kan störa sömnen. Stadsboende kan också påverkas av trafikbuller.
Snarkning och sömnapné: Snarkning kan störa både den som snarkar och de i närheten. Svår snarkning kan vara ett tecken på sömnapné, där korta andningsuppehåll inträffar under natten, vilket påverkar syreupptaget och leder till trötthet på dagen. Det krävs utredning för att diagnostisera sömnapné.
Alkohol: Alkohol kan underlätta insomnandet, men göra sömnen ytlig och orolig. Alkohol kan också resultera i tidigt uppvaknande och förvärra snarkningsproblem.
Nikotin och koffein: Både nikotin och koffein kan försvåra insomnandet. Vissa personer påverkas mer av koffein än andra och kan ha svårt att somna om de konsumerar det sent på dagen.
Sjukdomar och hälsoproblem: Smärta, ledvärk, benkramper och andningsproblem, oavsett om de är relaterade till kroniska sjukdomar eller temporära tillstånd som förkylning, kan påverka sömnen. Vissa sjukdomar, som stroke, hjärtsvikt, Parkinsons sjukdom, ångest, depression och demens, kan också störa sömnen.
Dygnsrytmstörningar: Jetlag och arbete med skift kan rubba den naturliga dygnsrytmen och därmed påverka sömnen.
Okända orsaker: Ibland är det svårt att fastställa varför sömnsvårigheter uppstår. Sömnproblem kan vara komplexa och individuella. Vid långvariga eller allvarliga sömnsvårigheter är det klokt att söka professionell hjälp för utvärdering och behandling.
Symtom på sömnproblem:
Om du upplever långvariga sömnproblem kan det påverka din vardag på flera sätt:
Svårigheter att utföra vardagliga uppgifter: Din förmåga att hantera dagliga aktiviteter, minnesfunktion och koncentration kan påverkas negativt.
Kontroll över humöret: Sömnbrist kan leda till ökad känslighet och reaktioner som ilska, irritation och nedstämdhet.
Oavsiktlig sömn under passivitet: Du kan uppleva att du somnar ofrivilligt i stillasittande situationer, som när du tittar på tv eller deltar i möten.
Att känna sig trött på morgonen behöver inte nödvändigtvis bero på otillräcklig sömn. Sömn består av olika faser och om du väcks under djupsömn kan du känna dig särskilt trött och ha svårt att vakna. Det är därför viktigt att bedöma din sömnkvalitet utifrån hur du känner dig senare under dagen.
Det finns flera åtgärder du själv kan vidta för att förbättra din sömnkvalitet:
Regelbunden motion: Fysisk aktivitet främjar god sömn, men undvik intensiv träning strax före sänggåendet.
Tidsbestämda måltider och sömn: Försök att äta och gå och lägga dig vid samma tid varje dag för att stabilisera din dygnsrytm.
Stresshantering: Minska stress genom avslappningsövningar eller mindfulness.
Viktnedgång: Om du snarkar kan en viktnedgång minska besvären.
Ljuskontroll: Undvik starkt ljus på kvällen för att inte störa din dygnsrytm. Skärmdisplay från datorer och mobiltelefoner kan också påverka din sömn negativt.
Begränsa dagtidssömn: Om du är trött under dagen, begränsa dina tupplurar till högst 30 minuter för att inte störa nattsömnen och din dygnsrytm.
Undvik nikotin, alkohol och koffein: Dessa ämnen kan påverka din sömn negativt.
Mentalt avslappnande aktiviteter: Försök att skriva ner dina bekymmer och göromål på en lapp för att lugna tankarna inför sänggåendet. Avslappningsövningar och mindfulness kan också vara till hjälp.
Förberedelse för sömn: Skapa en lugn och bekväm sovmiljö. Undvik arbete i sängen och håll rummet svalt, tyst och mörkt. Ta bort klockor och mobiltelefoner om de stressar dig och gör det svårt att koppla av.
Om du fortfarande upplever svåra sömnproblem efter att ha försökt dessa åtgärder kan det vara klokt att söka professionell hjälp.
Behandling av sömnproblem:
Det finns olika behandlingsalternativ för sömnproblem: Kognitiv beteendeterapi (KBT) kan vara effektiv för olika typer av sömnsvårigheter. KBT fokuserar på att öka förståelsen för dina sömnproblem och hjälpa dig att utveckla avslappningsfärdigheter samt etablera regelbundna sömnmönster.