Vad är gikt?
Gikt uppstår när halten av urinsyra i blodet blir så hög att den bildar kristaller (natriumurat) som lagras i leder. Dessa kristaller triggar en kraftig inflammatorisk reaktion från immunförsvaret, vilket leder till intensiv smärta, svullnad och rodnad. Du kan tänka på det som att små, vassa kristaller fungerar som “nålar” i leden – vilket förklarar den plötsliga och kraftiga smärtan vid en giktattack.
Gikt är vanligare hos män, men risken ökar även hos kvinnor efter klimakteriet. Utan behandling kan sjukdomen bli kronisk och leda till bestående ledskador.
Vad är hyperurikemi?
Hyperurikemi innebär att du har förhöjda nivåer av urinsyra (urat) i blodet. Det är den bakomliggande orsaken till gikt och en viktig riskfaktor för att utveckla sjukdomen. När uratnivåerna blir för höga kan urinsyran kristallisera och bilda små kristaller som lagras i leder och vävnader. Det är dessa kristaller som orsakar inflammation och smärta vid gikt.
Hyperurikemi uppstår antingen genom:
- Överproduktion av urinsyra – ofta kopplat till kost rik på puriner
- Minskad utsöndring via njurarna – vanligt vid nedsatt njurfunktion
Det är möjligt att ha förhöjda nivåer utan symtom, vilket kallas asymtomatisk hyperurikemi. I dessa fall behövs oftast ingen behandling, men det kan vara värdefullt att följa nivåerna över tid.
Vanliga symtom på gikt
Symtomen vid gikt kommer ofta plötsligt, ofta under natten, och kan vara mycket intensiva:
- Plötslig och kraftig ledsmärta – ofta i stortån (podagra), men även fotled, knä eller handled
- Svullnad, rodnad och värme i den drabbade leden
- Ömhet – även lätt beröring kan göra mycket ont
- Nedsatt rörlighet i leden
- Återkommande attacker
- Ibland feber vid kraftig inflammation
Orsaker till gikt
Gikt orsakas av förhöjd urinsyra i blodet. Det kan bero på att kroppen producerar för mycket urinsyra eller att njurarna inte utsöndrar tillräckligt.
- Kost rik på puriner – till exempel rött kött, skaldjur, inälvsmat och öl
- Övervikt och metabol påverkan
- Alkohol – särskilt öl och sprit
- Njurpåverkan
- Läkemedel – till exempel vätskedrivande
- Ärftlighet
- Högt blodtryck och metabolt syndrom
Hur diagnostiseras gikt?
Diagnosen baseras på symtom, klinisk undersökning och blodprov. Det viktigaste blodprovet är:
- Urat (urinsyra), förhöjda nivåer talar för gikt
Andra relevanta prover kan inkludera:
- CRP – för att mäta inflammation
- Kreatinin – för att bedöma njurfunktion
Du kan enkelt kontrollera dina nivåer genom att analyserar urat eller koncentrationen av urinsyra i blodet.
Behandling av gikt
Behandlingen syftar både till att lindra akuta attacker och förebygga nya:
- Akut behandling: antiinflammatoriska läkemedel (NSAID), kolkicin eller kortison
- Förebyggande behandling: läkemedel som sänker urinsyra, till exempel allopurinol
- Livsstilsförändringar: kost, viktkontroll och minskat alkoholintag
Vad kan du göra själv?
- Minska intaget av purinrik mat
- Drick rikligt med vatten
- Gå ner i vikt vid övervikt
- Begränsa alkohol, särskilt öl
- Följ upp dina uratnivåer regelbundet
När bör du söka vård?
Du bör söka vård om du får en plötslig och kraftig ledsmärta, särskilt om det är första gången. Återkommande besvär bör alltid följas upp med blodprov och medicinsk bedömning.
Vanliga frågor om gikt
Vad triggar en giktattack?
Vanliga triggers är alkohol (särskilt öl), purinrik mat, uttorkning, infektioner och snabb viktnedgång.
Är gikt farligt?
Gikt är i sig inte livshotande, men obehandlad sjukdom kan leda till kroniska ledskador och är ofta kopplad till andra tillstånd som hjärt-kärlsjukdom och metabolt syndrom.
Hur länge varar en giktattack?
En attack varar oftast mellan några dagar och upp till en vecka, men kan ibland pågå längre utan behandling.
Kan man ha högt urat utan symtom?
Ja, det kallas asymtomatisk hyperurikemi. Det innebär att uratnivåerna är förhöjda utan att ge symtom, men det kan öka risken för framtida gikt.
Vad ska man undvika vid gikt?
Undvik alkohol, särskilt öl, samt livsmedel rika på puriner som rött kött, inälvsmat och vissa fiskar. Även sockerhaltiga drycker kan påverka negativt.