Snabbversion
TIA och stroke är tillstånd som uppstår när blodflödet till hjärnan störs och kan ge plötsliga symtom som svaghet, talsvårigheter eller hängande mungipa. En TIA går ofta över snabbt, men ska ändå tas på största allvar eftersom den kan vara en varningssignal. Vid misstanke ska du ringa 112 direkt och inte vänta på att symtomen försvinner.
Om en arm plötsligt blir svag, orden fastnar eller mungipan hänger är det lätt att hoppas att det “går över”. Just det gör TIA och stroke så förrädiska. Symtomen kan vara korta, diffusa eller komma mitt i något vardagligt – under frukost, i bilen eller på jobbet – men hjärnan har inte tid att vänta.
Hur vet man om man drabbas av en TIA eller stroke?
När blodflödet till en del av hjärnan störs uppstår TIA och stroke. Vid en stroke blir skadan mer långvarig eller permanent, medan vid en TIA uppstår övergående symtom som försvinner igen. För dig som drabbas går det däremot sällan att avgöra skillnaden hemma, och därför är det viktigt att akut söka vård vid både misstänkt TIA och misstänkt stroke.
Det mest typiska är att besvären vid båda tillstånden kommer plötsligt. Ena sidan av kroppen kan bli svag eller domnad, talet kan bli sluddrigt eller svårt att få fram, synen kan försvinna på ett öga eller i en del av synfältet, och balansen kan svikta utan tydlig annan förklaring. Hjärnblödning kan ge samma symtom som propp i hjärnan, men också huvudvärk, illamående, kräkningar eller sänkt medvetande.
Ett enkelt sätt att känna igen varningssignaler är AKUT:
- Ansikte: hänger mungipan?
- Kroppsdel: kan personen lyfta båda armarna lika bra?
- Uttal: är talet sluddrigt eller konstigt?
- Tid: ring 112 direkt.
Om symtomen redan har gått över gäller samma allvar. En person som inte kunde prata normalt i tio minuter men sedan känns “som vanligt” kan ändå ha haft en TIA och behöver snabb specialistbedömning, eftersom risken för en riktig stroke är förhöjd den närmaste tiden.
Vilka symtom tyder på TIA eller stroke?
De symtom som väcker starkast misstanke är de som tyder på ett neurologiskt bortfall, det vill säga att en funktion i hjärnan plötsligt inte fungerar som den ska. Dessa symtom handlar ofta om förlust av kraft, känsel, språk eller syn snarare än att en person upplever allmän sjukdomskänsla.
Vanliga exempel är att tapp kaffekoppen ur ena handen, börja prata osammanhängande trots att du vet vad du vill säga, eller att du plötsligt inte ser personen som står på ena sidan om dig. Du kan också känna domning i ena ansiktshalvan eller få svårt att gå rakt. När sådana symtom kommer tvärt ska stroke alltid finnas med som första tanke.
Men alla yrselattacker är inte TIA, och all förvirring är inte stroke. Isolerad svimning, kortvarig allmän yrsel eller ospecifik oro talar mindre tydligt för TIA om det inte samtidigt finns fokala neurologiska symtom. Det är ändå vården som ska göra den bedömningen när insjuknandet är plötsligt och avvikande.
Vad skiljer TIA från stroke?
Skillnaden ligger främst i hur länge blodflödesstörningen påverkar hjärnan och om det blir en bestående hjärnskada. En TIA är en övergående cirkulationsstörning i hjärnan som ger strokeliknande symtom men där besvären går tillbaka, ofta inom minuter och ibland inom en timme. Stroke ger symtom som kvarstår längre och kan orsaka bestående skada om behandling inte ges snabbt.
I praktiken går gränsen inte att dra säkert utan medicinsk bedömning och ofta hjärnavbildning. En person kan tro att det “bara var en TIA”, men undersökning kan senare visa att det faktiskt var en mindre stroke. Det är därför mycket viktigt att man inte väntar hemma för att se om det blir bättre.
En annan viktig skillnad mellan TIA och stroke är att TIA fungerar som en varningssignal. Den betyder att något i blodcirkulationen till hjärnan inte står rätt till – det kan till exempel vara åderförkalkning, förmaksflimmer eller annan kärlsjukdom – och att risken för en ny händelse kan vara hög om orsaken inte utreds och behandlas snabbt.
Vad ska man göra direkt vid misstänkt TIA eller stroke?
Det absolut första som du ska göra är att direkt ringa 112. Om det är du själv som drabbats ska du inte köra till akuten själv, och om det är någon annan som drabbats ska du inte låta personen “vila lite först” för att se om det går över och sen åka in. Ambulanspersonalen kan starta den akuta handläggningen direkt och se till att personen kommer till rätt vård utan onödigt dröjsmål.
Notera gärna exakt när personen senast var helt symtomfri. Den tiden styr vilka behandlingar som kan bli aktuella när ni kommer till sjukhus. Vid ischemisk stroke, alltså stroke som är orsakad av blodpropp, kan propplösande behandling vara möjlig inom ett begränsat tidsfönster, och i vissa fall kan man även göra trombektomi där proppen avlägsnas mekaniskt.
Om symtomen har gått över ska personen ändå bedömas akut. Enligt riktlinjer bör en misstänkt TIA leda till omedelbar remiss för specialistbedömning inom 24 timmar, och i vissa riktlinjer rekommenderas att aspirin ges direkt om det inte finns kontraindikationer. Det senare ska dock hanteras inom vården, särskilt eftersom hjärnblödning först måste vägas in i bedömningen.
I väntan på hjälp
Om det inte är du själv som är drabbad ska du under tiden ni väntar på hjälp hålla personen under uppsikt, låta hen vila halvsittande och inte ge mat eller dryck om sväljningen verkar påverkad. Skulle personen bli medvetslös och inte andas normalt följer du larmoperatörens instruktioner och påbörjar HLR.
Varför är tiden så avgörande?
Hjärncellerna dör snabbt vid stroke eftersom de inte får tillräckligt med syre och näring. Ju tidigare blodflödet återställs eller blödningen identifieras, desto större är chansen att rädda hjärnvävnad och minska risken för bestående besvär med tal, rörelse, minne eller syn.
Det är därför vården arbetar med snabb diagnostik, ofta datortomografi av hjärnan, för att skilja mellan blodpropp och blödning. Behandlingen ser helt olika ut beroende på orsak, och man kan inte avgöra detta utifrån symtomen ensam.
Även en TIA är tidskritisk. Risken för stroke är störst tidigt efter händelsen, vilket gör att utredning av till exempel blodtryck, hjärtrytm, blodfetter, diabetes och förträngningar i halskärlen behöver komma igång snabbt.
Vad händer sen?
Efter att en person har varit med om en TIA eller stroke försöker vården hitta den bakomliggande orsaken och minska risken för att det inträffar igen. Det man kan göra då är att ge blodförtunnande behandling vid förmaksflimmer, trombocythämmande läkemedel efter propporsakad TIA eller stroke, statiner vid förhöjda blodfetter och behandling av högt blodtryck. Rehabilitering startar ofta tidigt och anpassas efter vilka funktioner som påverkats.
Det är viktigt att arbeta förebyggande med att minska på faktorer som kan ge högt blodtryck, förhöjt blodsocker och ogynnsamma blodfetter vilket är sådant som kan pågå länge utan tydliga symtom men ändå öka risken för kärlsjukdom i hjärna och hjärta. Det är därför även viktigt att följa upp och kontrollera sina värden för att skydda hjärnan framåt.
