Vad är Follikelstimulerande hormon (FSH)?
Follikelstimulerande hormon, förkortat FSH (follitropin), är ett hormon som bildas i hypofysen – den körtel i hjärnan som styr kroppens hormonella balans. FSH spelar en central roll i både kvinnors och mäns fortplantningssystem och påverkar äggstockarnas respektive testiklarnas funktion.
Ett FSH-test används för att mäta koncentrationen av follitropin i blodet och ingår ofta i utredningar av fertilitet, hormonell balans och pubertetsutveckling. Testet ger viktig information om hur väl könskörtlarna fungerar och kan hjälpa till att upptäcka hormonella störningar som påverkar reproduktionsförmågan.
Hur tolkas resultaten av FSH?
FSH-nivåer tolkas alltid i relation till andra hormoner och den kliniska situationen. Hos kvinnor kombineras FSH ofta med luteiniserande hormon (LH) och östradiol för att bedöma äggstocksfunktionen, medan hos män analyseras det tillsammans med testosteron och ibland inhibin B för att utvärdera testikelfunktionen.
Ett FSH-test är därför en viktig del av fertilitetsutredningar och hormonella hälsokontroller, och kan ge vägledning om hormonella obalanser, åldersrelaterade förändringar eller bakomliggande sjukdomar som påverkar fortplantningssystemet men samtidigt är även analysen relevant för män och testosteron koncentrationen.
FSH och testosteron hos män
FSH och testosteron står i nära relation till varandra genom hypotalamus–hypofys–gonadaxeln. Hypofysen frisätter FSH och LH som signalerar till testiklarna att producera spermier och testosteron. FSH stimulerar Sertolicellerna i testiklarna, vilka är nödvändiga för spermieproduktionen. Samtidigt stimulerar LH Leydigcellerna att producera testosteron. Om testosteronnivåerna sjunker försöker hypofysen kompensera genom att öka produktionen av FSH och LH.
Vid primär testikulär svikt (nedsatt funktion i testiklarna) ses därför ofta höga FSH-värden i kombination med lågt testosteron. Om både FSH och testosteron är låga kan det i stället tyda på en störning i hypofysen eller hypotalamus – ett tillstånd som kallas sekundär hypogonadism.
- Bedömning av äggstocksreserven: Hos kvinnor används FSH för att utvärdera äggstockarnas funktion och äggreserven. Förhöjda nivåer kan tyda på minskad äggstocksreserv, vilket är vanligt vid övergångsåldern (perimenopaus och menopaus) eller vid tillstånd som primär ovarial insufficiens.
- Diagnostik vid menstruationsrubbningar: Onormala FSH-nivåer kan avslöja orsaker till oregelbundna eller uteblivna menstruationer (amenorré), till exempel polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) eller hormonella rubbningar i hypofysen.
- Utredning av klimakteriet: Höga FSH-nivåer är typiska i klimakteriet, eftersom äggstockarna inte längre svarar på hypofysens signaler, vilket leder till en ökad produktion av FSH som kompensationsmekanism.
- Infertilitet: Vid svårigheter att bli gravid kan FSH tillsammans med LH, östradiol och AMH ge en tydligare bild av fertiliteten och underlätta planering av eventuella behandlingsalternativ.
- Bedömning av testikelfunktion hos män: Förhöjda FSH-nivåer kan tyda på nedsatt spermieproduktion, medan låga nivåer kan indikera att hypofysen inte stimulerar testiklarna tillräckligt. Testet används därför ofta vid utredning av manlig infertilitet.
Vad påverkar FSH-nivåerna?
- Ålder: FSH-nivåerna ökar naturligt med stigande ålder, särskilt hos kvinnor efter 35 år.
- Hormonella preventivmedel: Kan påverka FSH och bör undvikas inför provtagning om syftet är att bedöma naturlig hormonfunktion.
- Stress och sjukdom: Tillfälliga förändringar i hormonbalansen kan påverka FSH-värdena tillfälligt.
När bör man testa FSH?
För kvinnor rekommenderas provtagning tidigt i menstruationscykeln, vanligtvis på dag 2–5, för att bedöma äggstocksreserven och identifiera eventuella menstruationsrubbningar, klimakteriebesvär eller hormonella obalanser.
Hos män används FSH-test för att utreda orsaker till låg spermieproduktion, nedsatt fertilitet eller misstänkt störning i hypofysens funktion.
Observera: FSH-värden ska alltid tolkas tillsammans med andra hormoner och medicinsk information. En enskild mätning räcker sällan för att dra säkra slutsatser om hormonstatus eller fertilitet.
