Snabbversion
Vad är KOL?
KOL, kroniskt obstruktiv lungsjukdom, är en långvarig lungsjukdom som gör det svårare att få ut luft ur lungorna. Detta kan leda till hosta, slem och andfåddhet då luftvägarna blir trängre och lungvävnaden kan skadas.
Besvären utvecklas ofta gradvis och många märker först att de blir mer andfådda i trappor, backar eller när de går snabbt. Med tiden kan andfåddheten även komma vid lättare aktiviteter.
Vanliga symtom på KOL
Symtomen vid KOL kan komma smygande. Det är vanligt att man omedvetet anpassar vardagen genom att gå långsammare, undvika trappor eller pausa oftare. Här är vanliga symtom vid KOL:
- långvarig hosta
- slem i luftvägarna, särskilt på morgonen
- andfåddhet vid ansträngning
- pipande eller väsande andning
- återkommande luftvägsinfektioner eller försämrade andningsbesvär
- minskad ork och behov av att stanna eller vila oftare
Varför får man KOL?
Som de flesta känner till är den vanligaste orsaken tobaksrökning. Risken att drabbas av KOL ökar ju längre och mer man har rökt. Men även de som tidigare har rökt kan drabbas. Andra faktorer som kan orsaka KOL är långvarig exponering för damm, rök eller kemikalier, vilket man till exempel kan bli utsatt för i arbetsmiljön beroende på var man arbetar.
När bör du söka vård?
Kontakta vårdcentralen om du har hosta, slem eller andfåddhet som inte går över eller som påverkar din vardag – särskilt om du röker eller har rökt tidigare. KOL är inte en lungsjukdom som kan bekräftas med ett blodprov. Diagnosen ställs vanligtvis med spirometri vilket är ett lungfunktionstest som mäter hur mycket och hur snabbt du kan blåsa ut luft.
Om du plötsligt blir mycket mer andfådd, har svårt att tala i hela meningar, får blåaktiga läppar eller känner dig förvirrad eller mycket trött ska du söka vård akut.
Går KOL att behandla?
Den som drabbas av KOL Kan inte helt bli av med besvären då KOL inte kan botas. Men behandling kan minska symtomen och bromsa försämringen. Den viktigaste åtgärden är att helt sluta röka. Behandlingen kan också bestå av inhalationsläkemedel, fysisk träning, vaccinationer och stöd vid försämringsperioder.
