Testikelcancer

Vad är testikelcancer?

Testikelcancer är en cancersjukdom som uppstår i testikeln, oftast i de könsceller som normalt utvecklas till spermier. Testiklarna ligger i pungen och producerar både spermier och könshormonet testosteron.

Illustration av testikelns och de manliga könsorganens anatomi. Testikeln ligger i pungen och innehåller sädeskanaler där spermier bildas. Längs testikelns baksida ligger bitestikeln, som övergår i sädesledaren. Testikelcancer uppstår oftast i de könsceller som finns i testikelvävnaden.

Sjukdomen är ovanlig jämfört med många andra cancerformer men drabbar framför allt yngre män. Testikelcancer har generellt mycket god prognos och de flesta kan botas även om sjukdomen har hunnit sprida sig.

De två huvudsakliga formerna är seminom och non seminom. Båda uppstår från könsceller men skiljer sig biologiskt och kan därför behandlas på olika sätt.

Seminom

Seminom utvecklas från könsceller i testikeln och förekommer framför allt hos män i yngre och medelålders vuxen ålder. Tumören är generellt mycket känslig för behandling och upptäcks ofta innan sjukdomen har hunnit sprida sig utanför testikeln.

Non seminom

Non seminom är en grupp könscellstumörer som bland annat kan innehålla embryonalt carcinom, gulesäckstumör, koriokarcinom och teratom. En tumör kan bestå av en eller flera av dessa komponenter. Non seminom kan utvecklas snabbare än seminom och förekommer ofta hos något yngre personer.

Symtom vid testikelcancer

Det vanligaste tecknet på testikelcancer är att en testikel förändras. Den kan bli större, kännas hårdare eller få en knöl eller förhårdnad. Förändringen behöver inte göra ont och testikelcancer kan därför upptäckas av en tillfällighet när personen känner på testikeln.

Symtom som kan förekomma är:

• knöl eller förhårdnad i en testikel.
• att ena testikeln blir större eller känns annorlunda än tidigare.
• svullnad i testikeln eller pungen.
• tyngdkänsla i pungen.
• diffus värk eller obehag i testikeln eller pungen.
• ömhet eller smärta i testikeln.
• rygg eller buksmärta vid mer utbredd sjukdom.
• nytillkommen ömhet eller förstoring av bröstkörtlarna i vissa fall.

De här symtomen kan ha många andra orsaker än cancer. En nytillkommen knöl, tydlig förhårdnad eller förändring av testikelns storlek bör ändå undersökas av läkare.

Hur känns en knöl vid testikelcancer?

En förändring vid testikelcancer kan kännas som en hård knöl eller ett fastare område inne i själva testikeln. Ibland finns ingen tydligt avgränsad knöl utan testikeln känns i stället större, tyngre, hårdare eller annorlunda jämfört med den andra.

Det är normalt att testiklarna inte är exakt lika stora och att den ena hänger något lägre än den andra. Nytillkomna förändringar är däremot viktiga att uppmärksamma, särskilt om en testikel blivit större eller fått en tydlig förhårdnad.

Gör testikelcancer ont?

Testikelcancer behöver inte göra ont. Många upptäcker sjukdomen genom en smärtfri knöl, svullnad eller förändrad känsla i testikeln. Andra kan få diffus värk, ömhet eller en tyngdkänsla i pungen.

Plötslig och kraftig smärta i en testikel är mindre typiskt för testikelcancer och kan exempelvis bero på testikelvridning. Testikelvridning är ett akut tillstånd där blodflödet till testikeln kan påverkas och kräver snabb medicinsk bedömning.

En knöl i pungen behöver inte vara testikelcancer

Knölar och svullnad i pungen kan bero på flera godartade tillstånd. Exempel är förändringar i bitestikeln, spermatocele, hydrocele, varicocele samt inflammation i bitestikel eller testikel.

En viktig skillnad är om förändringen sitter inne i själva testikeln eller i vävnaderna omkring den. Det kan vara svårt att avgöra genom att känna själv och därför används ultraljud för att bedöma var förändringen sitter och hur den ser ut.

Vad orsakar testikelcancer?

Den exakta orsaken till testikelcancer är inte känd. Hos de flesta går det därför inte att förklara varför sjukdomen har utvecklats. Det finns däremot faktorer som är förknippade med en ökad risk.

Risken är bland annat högre hos personer som tidigare haft en testikel som inte vandrat ner normalt i pungen, så kallad kryptorkism. Risken är även ökad om man tidigare haft testikelcancer eller har nära släktingar med sjukdomen. Vissa störningar i testiklarnas utveckling och nedsatt fertilitet är också associerade med en ökad risk.

Hur utreds misstänkt testikelcancer?

Vid misstanke om testikelcancer börjar utredningen vanligtvis med att läkaren undersöker testiklarna och pungen. Om det finns en misstänkt förändring är ultraljud av testiklarna en central undersökning.

Utredningen kan även omfatta blodprover för tumörmarkörerna AFP, hCG och LD. Markörerna ger kompletterande information men kan inte ensamma fastställa eller utesluta testikelcancer.

Ultraljud av testiklarna

Ultraljud kan visa om en förändring sitter inne i testikeln eller utanför den och ger detaljerad information om testikelvävnadens struktur. Undersökningen kan därmed hjälpa till att skilja en misstänkt tumör från flera andra orsaker till knöl eller svullnad i pungen.

Om ultraljudet visar en förändring som starkt talar för testikelcancer går utredningen normalt vidare inom urologisk specialistvård.

Blodprover och tumörmarkörer vid testikelcancer

Vid misstanke om testikelcancer analyseras ofta tumörmarkörerna AFP, hCG och LD. De kan bidra med information om tumörens biologiska egenskaper, sjukdomens utbredning och hur sjukdomen utvecklas under och efter behandling.

Normala tumörmarkörer utesluter inte testikelcancer. Markörerna ska därför alltid bedömas tillsammans med ultraljud, läkarundersökning och övriga fynd.

AFP

Alfa-1-Fetoprotein kan vara förhöjt vid vissa former av non seminom, framför allt tumörer med gulesäckstumör eller embryonal komponent. Ett rent seminom producerar inte AFP. Om AFP är förhöjt hos en person med en testikeltumör talar det därför för att tumören innehåller en non seminom komponent.

hCG

HCG kan vara förhöjt vid både seminom och non seminom. Markören kan framför allt stiga vid tumörer som innehåller celler med produktion av hCG, exempelvis koriokarcinomkomponenter. Ett normalt hCG värde utesluter inte testikelcancer.

LD

Laktatdehydrogenas är betydligt mindre specifikt än AFP och hCG. LD kan stiga vid testikelcancer men även vid många andra tillstånd. Vid testikelcancer kan värdet ge kompletterande information om sjukdomens omfattning och används tillsammans med övriga tumörmarkörer och bilddiagnostik.

Hur fastställs diagnosen?

Vid stark misstanke om testikelcancer opereras den drabbade testikeln vanligtvis bort genom ett snitt i ljumsken. Ingreppet kallas orkidektomi. Den bortopererade testikeln undersöks därefter av patolog för att fastställa om förändringen är cancer och vilken typ av tumör det rör sig om.

Man tar normalt inte ett vanligt nålprov genom pungen från en misstänkt testikeltumör. Den definitiva diagnosen baseras i stället framför allt på den histopatologiska analysen efter operation.

Hur undersöks om testikelcancern har spridit sig?

När diagnosen har konstaterats bedöms sjukdomens stadium. Testikelcancer sprider sig ofta först via lymfsystemet till lymfkörtlar i bakre delen av buken och kan därefter bland annat sprida sig till lungorna.

Datortomografi av bröstkorg, buk och bäcken används vanligen för att kartlägga eventuell spridning. Resultaten bedöms tillsammans med tumörtyp, tumörmarkörer och den histopatologiska analysen.

Hur behandlas testikelcancer?

Behandlingen anpassas efter om tumören är seminom eller non seminom, vilket stadium sjukdomen befinner sig i, tumörmarkörerna och individuella riskfaktorer. Operation där den drabbade testikeln avlägsnas är den första behandlingen vid de allra flesta testikeltumörer.

Behandling vid seminom

Vid seminom som endast är begränsat till testikeln kan operation vara den enda behandling som behövs och personen följs därefter med regelbundna kontroller. Beroende på tumörens egenskaper och återfallsrisk kan ytterligare behandling bli aktuell.

Vid spridd sjukdom kan cytostatika användas och i vissa situationer kan även strålbehandling eller kirurgisk behandling av lymfkörtlar bli aktuell.

Behandling vid non seminom

Vid non seminom i tidigt stadium kan uppföljning efter operation vara tillräcklig för vissa personer, medan andra rekommenderas kompletterande cytostatikabehandling beroende på tumörens egenskaper och risken för återfall.

Spritt non seminom behandlas vanligtvis med cisplatinbaserad kombinationsbehandling. En etablerad behandling är BEP, som består av bleomycin, etoposid och cisplatin. I vissa situationer kan kvarvarande tumörvävnad behöva opereras bort efter avslutad cytostatikabehandling.

Uppföljning efter behandling

Efter behandling följs personer med testikelcancer under flera år. Uppföljningen anpassas efter tumörtyp, stadium och vilken behandling som har genomförts.

Kontrollerna kan omfatta läkarundersökning, tumörmarkörer som AFP och hCG samt bilddiagnostik. Syftet är framför allt att upptäcka ett eventuellt återfall och samtidigt följa eventuella sena effekter av behandlingen.

Hur ofta tumörmarkörerna analyseras och vilken bilddiagnostik som används varierar mellan olika riskgrupper och stadier. Det är därför inte korrekt att säga att AFP, hCG och LD alltid analyseras vid varje kontroll.

Fertilitet och testosteron efter testikelcancer

En frisk kvarvarande testikel kan vanligtvis producera tillräckligt med testosteron och spermier för normal hormonfunktion och fertilitet. Själva cancersjukdomen och framför allt cytostatikabehandling kan däremot påverka spermieproduktionen.

Inför behandling kan möjligheten att frysa spermier därför diskuteras, särskilt om behandling som kan påverka fertiliteten planeras. Efter operation kan även en testikelprotes erbjudas om personen önskar det.

Prognos vid testikelcancer

Testikelcancer är en av de cancersjukdomar som har bäst prognos. Den relativa tioårsöverlevnaden i Sverige är omkring 98 procent och de flesta botas helt. Även när sjukdomen har hunnit sprida sig finns ofta mycket effektiva behandlingsmöjligheter.

Prognosen påverkas bland annat av tumörtyp, sjukdomens utbredning, vilka organ som är involverade och nivåerna av tumörmarkörerna vid spridd sjukdom.

Självundersökning av testiklarna

Det kan vara bra att känna till hur de egna testiklarna brukar kännas. Då blir det lättare att upptäcka en nytillkommen knöl, förhårdnad eller förändrad storlek. Testiklarna kan exempelvis kännas igenom när huden i pungen är avslappnad efter en varm dusch.

• Känn försiktigt igenom en testikel i taget mellan fingrarna.
• Lägg märke till om en testikel förändrats i storlek, form eller fasthet.
• Var uppmärksam på nytillkomna knölar eller hårda områden i själva testikeln.
• Kom ihåg att bitestikeln normalt kan kännas som en mjukare struktur bakom testikeln.

Det finns inget nationellt screeningprogram för testikelcancer genom självundersökning, men att känna till hur testiklarna normalt känns kan göra det lättare att reagera på förändringar. Nytillkomna förändringar bör bedömas av läkare.

När bör man söka vård?

Kontakta vården om du upptäcker en nytillkommen knöl, förhårdnad, svullnad eller tydlig förändring av en testikel. Detsamma gäller vid kvarstående värk eller tyngdkänsla i testikeln eller pungen utan tydlig förklaring.

Sök vård akut vid plötslig kraftig smärta i testikeln, framför allt om smärtan kommer snabbt och åtföljs av illamående eller svullnad. Det kan vara tecken på testikelvridning, som behöver behandlas snabbt.

Viktigt att känna till om tumörmarkörer

AFP, hCG och LD kan ge värdefull information vid testikelcancer, men blodproverna är inte screeningtester och kan inte användas för att utesluta sjukdomen. En person kan ha testikelcancer trots normala tumörmarkörer.

Om du har upptäckt en knöl eller annan tydlig förändring i testikeln ska du därför söka vård för klinisk undersökning och ultraljud i stället för att enbart förlita dig på blodprover.