Njursten

Njursten uppstår genom att små saltkristaller aggregerar i urinvägarna. Vanligtvis elimineras de flesta stenar när du urinerar ofta obemärkt. Emellertid kan större stenar bli kvar och utlösa ett njurstensanfall när de fastnar. Större njurstenar kan orsaka kraftig smärta om de fastnar i urinledaren och försvårar eller blockerar urinflödet.

Testmottagningen.se - Hälsokontroller för ökat välmående

Prisvärda hälsokontroller

Allmänt om njursten

Njurstenar är hårda, kristallina avlagringar som bildas i urinvägarna när vissa ämnen i urinen blir för koncentrerade. Dessa stenar varierar i storlek och kan röra sig genom urinvägarna men större stenar kan orsaka obehag och komplikationer. I de flesta fall går njurstensanfall över med hjälp av smärtlindring och ett stort intag av vätska. Vätskan hjälper till att späda ut urinen och skölja bort njurstenarna så att de kan fortsätta sin väg genom urinledaren till urinblåsan och komma ut när du kissar.

Orsaker njursten

Njurstenar bildas när vissa ämnen i urinen blir för koncentrerade och bildar hårda kristaller. Orsakerna till njursten kan variera och olika faktorer kan öka risken för deras bildning. Här är några vanliga orsaker till njursten:

  • Otillräcklig vätskeintag: Brist på tillräcklig vätskeintag kan leda till en koncentration av ämnen i urinen vilket ökar risken för njursten. Vätska hjälper till att späda ut dessa ämnen och främjar deras naturliga eliminering.

  • Diet: Vissa dieter särskilt de rika på oxalatrika livsmedel som spenat, choklad, nötter och vissa bär, kan öka bildningen av oxalatkristaller i urinen vilket är en vanlig typ av njursten.

  • Familjehistoria: Genetiska faktorer kan spela en roll. Personer med en familjehistoria av njursten löper större risk att själva utveckla stenar.

  • Övervikt: Överviktiga personer har ökad risk för njurstenar. Ökad kroppsvikt kan påverka ämnesomsättningen och öka utsöndringen av kalcium och andra ämnen i urinen.

  • Vissa mediciner: Användning av vissa mediciner inklusive diuretika, antacida med kalcium och en del antibiotika kan öka risken för att utveckla njurstenar.

  • Underliggande medicinska tillstånd: Vissa medicinska tillstånd såsom hyperparatyreoidism (överaktivitet i bisköldkörtlarna) och cystinuri (en ärftlig sjukdom som påverkar ämnesomsättningen av aminosyran cystin) kan öka risken för njurstenar.

  • Ålder och kön: Risken för njurstenar ökar med åldern och män löper generellt sett större risk än kvinnor att utveckla stenar.

  • Dehydrering: Svår dehydrering särskilt i samband med värme eller träning kan leda till koncentration av ämnen i urinen och öka risken för njursten.

Symtom njursten

Symtom på njursten varierar beroende på stenens storlek och var den befinner sig i urinvägarna. Här är några vanliga symtom på njursten:

  • Intensiv smärta: Smärta är ofta det mest framträdande symtomet. Smärtan kan vara skarp och plötslig koncentrerad i sidan eller ryggen och stråla ut mot nedre buken och ljumsken. Smärtan associeras ibland med njurkolik vilket är när stenen rör sig genom urinledaren.

  • Smärta vid urinering: När stenen rör sig genom urinvägarna kan det orsaka smärta och obehag vid urinering. Det kan även finnas en brännande känsla.

  • Blod i urinen: När stenen irriterar urinvägarna kan det resultera i blod i urinen (hematuri). Blodet kan vara synligt eller det kan upptäckas vid ett laboratorietest.

  • Frekvent behov av att urinera: Personen kan känna sig tvungen att urinera oftare än normalt och det kan finnas en känsla av brådska.

  • Illamående och kräkningar: Smärtan från njursten kan vara tillräckligt intensiv för att utlösa illamående och kräkningar hos vissa personer.

  • Feber och frossa: Om njurstenen leder till en urinvägsinfektion kan personen uppleva feber och frossa.

Det är viktigt att notera att symtomen kan variera från person till person och att vissa individer kan ha njurstenar utan att uppleva några symtom alls särskilt om stenen är liten och passerar genom urinvägarna utan problem.

Om någon upplever svåra smärtor, blod i urinen eller andra symtom som tyder på njursten är det viktigt att söka medicinsk hjälp.

Behandling njursten

Behandlingen av njursten varierar beroende på storlek, typ och placering av stenen samt personens symtom och allmänna hälsotillstånd. Här är några vanliga behandlingsalternativ för njursten:

  • Vätskeintag: För små njurstenar kan läkaren rekommendera ökat vätskeintag. Genom att dricka mycket vatten kan urinen spädas ut vilket kan underlätta passage av små stenar genom urinvägarna.

  • Smärtlindring: Vid smärta kan smärtstillande medel som ibuprofen eller paracetamol användas. Starkare smärtstillande medel kan också behövas i vissa fall.

  • Alfablokkare: Läkaren kan ordinera alfablokkare för att slappna av musklerna i urinledaren och underlätta passage av njursten.

  • Extrakorporeal stötvågslitotripsy (ESWL): ESWL är en icke-invasiv procedur där stötvågor används för att krossa njurstenen i mindre bitar vilket underlättar dess passage genom urinvägarna.

  • Ureteroskopi: Genom att använda en tunn rörformad kamera som förs in genom urinröret och upp genom urinledaren kan läkaren visualisera och ibland ta bort njurstenar.

  • Kirurgi: I vissa fall kan kirurgisk avlägsnande av stenen behövas särskilt om stenen är för stor för att passera naturligt eller om det finns komplikationer.

  • Mediciner för att lösa upp stenar: Vissa typer av njurstenar som de som är bildade av urinsyra kan behandlas med mediciner som hjälper till att lösa upp stenen.

  • Förebyggande åtgärder: Efter en episod av njursten kan läkaren rekommendera livsstilsförändringar och mediciner för att förebygga framtida stenbildning. Det kan inkludera att öka vätskeintaget ändra kostvanor och ta mediciner för att minska koncentrationen av ämnen som bidrar till stenbildning.

Relaterade tester och hälsokontroller

Hälsokontroller

Hälsokontroller


Blodstatus och B-celler test
  • Hälsokontroll som mäter din blodstatus.
  • Analys av blodceller som påverkar din allmänna hälsa.
  • Ger dig förutsättningar för att optimera din hälsa.
  • Indikation på eventuella sjukdomar.

159 kr

Inflammation

Inflammation


HCR
Högkänsligt CRP

CRP

  • Mäter ditt CRP-värde (hs-CRP).
  • Högkänsligt CRP-test (hs-CRP).
  • Identifierar en eventuell (latent) inflammation.
  • Inflammationstest.

99 kr

Njurtester

Njurtester


  • Mäter dina nivåer av kalcium.
  • Indikation för eventuell kalciumbrist.
  • Insikt kring hur dina njurar mår.

39 kr

  • Mäter din kaliumhalt.
  • Indikation för eventuell kaliumbrist.
  • Insikt kring hur dina njurar mår.

49 kr