Snabbversion
Upptäckten av inkontinensbesvär sker ofta i en vardaglig situation, det kan vara en hostning i mataffären, en rask promenad till bussen eller en plötslig kissnödighet som inte går att stoppa.
Inkontinens kan kännas både störande och pinsam men även om detta oftast inte är något man pratar om med andra så är det ett vanligt medicinskt besvär – samtidigt som det inte är något du ska behöva acceptera som “normalt”. Ofta finns det en tydlig förklaring till varför urinläckage uppstår – och i många fall går det att behandla eller i vart fall lindra.
Inkontinens – varför det händer och vad du kan göra
Inkontinens betyder kortfattat att du läcker urin utan att vilja det, detta är ett symtom och inte en sjukdom i sig. För att hitta rätt behandling behöver man först förstå vilken typ av läckage det handlar om.
Den vanligaste formen av inkontinensbesvär är ansträngningsinkontinens. Detta innebär att det läcker när trycket i magen ökar, till exempel när du hostar, nyser, skrattar, hoppar eller lyfter tungt. Det beror ofta på att stödet kring urinröret och bäckenbotten inte räcker till för att hålla tätt.
En annan vanlig form är trängningsinkontinens. Då kommer en plötslig, stark kissnödighet och du hinner inte alltid till toaletten. Att detta sker hänger ofta ihop med en överaktiv blåsa, där blåsmuskeln drar ihop sig för tidigt. Vissa har en kombination av både träningsinkontinens och ansträngningsinkontinens vilket kallas för blandinkontinens. Vidare finns det även en annan form som kallas för överrinningsinkontinens, där blåsan inte töms ordentligt och därför läcker, samt kontinuerligt läckage som kan bero på mer ovanliga anatomiska eller neurologiska orsaker.
Varför drabbas vissa av inkontinens oftare än andra?
Det är ofta flera faktorer som tillsammans gör att urinblåsan, urinröret eller bäckenbotten fungerar sämre, det går därför inte att peka på en enda orsak till inkontinens. Några orsaker till besvären som är värda att lyfta är följande:
- Graviditet och vaginal förlossning – dessa kan töja ut och belasta bäckenbotten, vilket i sin tur ökar risken för framför allt ansträngningsinkontinens.
- Efter klimakteriet påverkar lägre östrogennivåer slemhinnor och vävnader i underlivet, vilket hos vissa kan bidra till torra slemhinnor, irritationskänsla och sämre stöd kring urinröret.
- Övervikt gör att trycket ökar mot bäckenbotten och blåsa.
- Förstoppning kan också spela in, dels genom mekaniskt tryck och dels genom att bäckenbotten belastas när man krystar upprepade gånger.
- Koffein och alkohol kan öka urinmängden och irritera blåsan, vilket kan förvärra trängningar och läckage.
- Prostataförstoring och besvär efter prostatakirurgi är viktiga orsaker hos män.
- Både kvinnor och män kan få inkontinens vid neurologiska sjukdomar, diabetes, återkommande urinvägsinfektioner eller efter operationer i bäckenområdet.
- Ålder spelar roll, men inkontinens är inte en oundviklig del av att bli äldre. Det är en viktig skillnad. Risken ökar med åren, men besvären ska ändå bedömas och behandlas utifrån orsak.
Vad kan jag som själv är drabbad av inkontinens göra?
För många börjar behandlingen med olika åtgärder som du kan göra själv eller med hjälp av stöd av vården.
Bäckenbottenträning
Vid ansträngningsinkontinens är bäckenbottenträning förstahandsbehandling. Här fokuserar du på att stärka musklerna som stödjer urinrör, blåsa och ändtarm. Om knipet blir starkare kan urinröret hålla tätt bättre när buktrycket ökar, till exempel vid hosta eller träning.
Blåsträning
Vid trängningsinkontinens hjälper det ofta med blåsträning. Den här träningsformen innebär att du stegvis övar på att öka tiden mellan toalettbesöken, så att blåsan vänjer sig vid att hålla större volymer utan att signalera akut trängning direkt. Blåsträningen behöver ofta pågå i minst sex veckor för att ge tydlig effekt.
Livsstilsförändringar kan också minska symtomen:
- minska stora mängder kaffe, energidryck, te och alkohol
- behandla förstoppning
- gå ner i vikt vid övervikt
- sluta röka om hosta förvärrar läckaget
- drick lagom, men undvik att både överdricka och att dricka för lite
Det sista är lätt att missa. Många dricker för lite i hopp om att läcka mindre, men koncentrerad urin kan irritera blåsan och istället för att minska besvär så görs trängningarna värre.
Hjälpmedel kan vara ett bra stöd under tiden du söker behandling. Absorberande skydd, inkontinensskydd och i vissa fall uridom eller andra hjälpmedel kan förbättra vardagen, men de ersätter inte utredning när besvären är återkommande.
Så går utredning och behandling till i vården
Om dina besvär med inkontinens påverkar din vardag bör du söka vård och bli erbjuden en enkel utredning, den räcker ofta långt för att komma vidare mot en behandling. Under en sådan utredning får du ofta dela med dig av när läckaget uppstår, hur ofta du kissar, hur mycket du dricker, vilka läkemedel du tar och om du har andra symtom som sveda, framfallskänsla eller svårt att tömma blåsan.
Ofta får du göra en miktionslista, ibland kallas detta också för en blåsdagsbok. Där noterar du under några dygn hur mycket du dricker, hur ofta du kissar, om du läcker och i vilka situationer det händer. Det kan ge en tydligare bild än minnet ensam.
I bedömningen kan även urinprov, gynekologisk undersökning, prostatabedömning eller kontroll av kvarvarande urin efter toalettbesök bli aktuellt. Syftet är att skilja mellan olika typer av inkontinens och att hitta sådant som går att behandla, till exempel urinvägsinfektion, förstoppning, framfall eller hinder för blåstömning.
Om egenvård och träning inte räcker
Om det inte räcker med egenvård och träning finns det andra alternativ att pröva. Vid en överaktiv blåsa kan läkemedel som minskar på trängningar och toalettbehov användas, exempel på dessa är antimuskarina läkemedel eller så kallade beta-3-agonister. Dock behöver man väga användandets nytta mot biverkningar som muntorrhet, förstoppning eller påverkan på blodtryck hos vissa.
Vid ansträngningsinkontinens som inte förbättras med bäckenbottenträning kan det bli aktuellt med operation. Då handlar det ofta om ingrepp som förbättrar stödet under urinröret. För män med inkontinens efter prostatakirurgi finns särskilda behandlingsvägar, ibland inklusive bäckenbottenträning, slyngplastik eller konstgjord urinrörssfinkter.
När inkontinens kan vara ett tecken på något annat
Urinläckage kan ibland även vara en följd av ett annat medicinskt problem, då räcker det inte att bara behandla själva läckaget. Om du samtidigt har besvär med sveda när du kissar, blod i urinen, feber, smärta i nedre delen av magen eller ryggen, eller plötsligt nytillkommen inkontinens, behöver du bedömas. Detsamma gäller om du har svårt att tömma blåsan, känner en tydlig tyngdkänsla i underlivet eller har neurologiska symtom som domningar, svaghet eller nedsatt känsel.
Vissa läkemedel kan också bidra till besvär. Vätskedrivande läkemedel ökar urinmängden, och andra läkemedel kan påverka blåstömning, vakenhet eller förstoppning. Därför är hela läkemedelslistan relevant när man utreder inkontinens.
När bör du söka hjälp – och vad kan vara bra att kontrollera?
Om din inkontinens återkommer, stör din vardag eller gör att du ändrar hur du lever bör du söka vård för att få en bedömning och rätt hjälp. Du ska också söka om besvären kommer plötsligt, förvärras snabbt eller kombineras med andra urinvägssymtom.
Om du samtidigt känner dig ovanligt trött, törstig eller kissar mycket kan det vara klokt att kontrollera blodsocker, eftersom diabetes ibland bidrar till täta trängningar och urinproblem. Vid upprepade urinvägsbesvär kan även urinprov och ibland njurfunktionsprov vara relevanta. Hos personer efter menopaus, graviditet, förlossning eller prostatabehandling kan en bredare medicinsk bedömning ge förklaring till varför besvären uppstått just nu.
Det finns alltså sällan en enda standardlösning. Men det finns nästan alltid ett nästa steg: rätt diagnos, rätt träning, rätt behandling eller rätt provtagning.
