PMS – Premenstruellt syndrom

Vad är PMS?

PMS (premenstruellt syndrom) är en samling fysiska och psykiska symtom som uppstår i lutealfasen av menstruationscykeln – det vill säga efter ägglossningen och fram till dess att mensen börjar. När mensen har kommit brukar symtomen börja avta.

PMS är mycket vanligt – omkring 75 % av alla menstruerande personer upplever någon form av premenstruella besvär, medan upp till 30 % har måttliga till påtagliga fysiska och/eller psykiska symtom som påverkar deras vardag. En mindre undergrupp, cirka 3–5 %, lider av en allvarligare form som kallas PMDS (premenstruellt dysforiskt syndrom). PMDS kännetecknas av svåra humörförändringar, påtaglig irritabilitet, ångest och depression i dagarna före mens. I Sverige uppskattas det att ungefär 10 % av kvinnor i fertil ålder önskar någon slags behandling för sina besvär.

Vanliga symtom vid PMS

För vissa innebär PMS en lindrig obehagskänsla, medan andra drabbas så hårt att det påverkar deras vardag och livskvalitet. PMS kan ge en kombination av kroppsliga och psykiska symtom. Symtomen uppträder vanligtvis omkring 1–2 veckor innan menstruation och försvinner när blödningen sätter igång.

Fysiska symtom:

• Svullnad och ömhet i brösten
• Huvudvärk eller migrän
• Led- och muskelvärk
• Svullen mage eller förändrad tarmfunktion
• Ökad aptit eller sug efter sötsaker/kolhydrater
• Trötthet eller sömnsvårigheter
• Hudproblem, som finnar
• Ökad känslighet för ljud eller ljus

Psykiska och emotionella symtom:

• Nedstämdhet
• Ångest och oro
• Lättretlighet eller ilska
• Snabba humörsvängningar
• Koncentrationssvårigheter
• Minskad sexlust
• Känsla av att inte räcka till eller att tappa kontrollen

Orsaker till PMS

Den exakta orsaken till PMS är inte helt klarlagd, men forskare tror att det handlar om en kombination av hormonella, neurokemiska och individuella faktorer.

• Hormonella förändringar: Efter ägglossningen förändras nivåerna av östrogen och progesteron. Denna naturliga hormonella svängning påverkar hjärnans signalsubstanser – främst serotonin, som reglerar humör och känslor.
• Ökad känslighet för hormonförändringar: Personer med PMS eller PMDS har inte onormala hormonnivåer, utan en ökad biologisk känslighet för de normala hormonförändringar som sker under menscykeln. Denna känslighet påverkar serotoninsystemet i hjärnan.
• Andra bidragande faktorer:

  • Genetisk benägenhet

  • Stress
  • Underliggande psykiska tillstånd (som kan förvärras under lutealfasen)

Vad kan man göra för att lindra PMS?

Det finns flera sätt att lindra PMS-besvär, beroende på symtomens typ och svårighetsgrad. För många hjälper livsstilsförändringar, medan andra behöver medicinsk behandling.

• Motion och kost: Regelbunden fysisk aktivitet har god effekt på både humör och kroppsliga besvär. En varierad kost och minskat intag av koffein, alkohol och snabba sockerarter kan hjälpa till att stabilisera humöret och minska vätskeansamling.
• Stresshantering: Mindfulness, yoga, avslappningsövningar och tillräckligt med återhämtning kan lindra de psykiska symtomen.
• Läkemedelsbehandling vid lindriga besvär: Receptfria smärtstillande läkemedel (som ibuprofen, naproxen eller paracetamol) kan lindra mensrelaterad smärta och huvudvärk.
• Hormonella preventivmedel: Vissa kombinerade p-piller kan hjälpa genom att hämma ägglossningen och ge en jämnare hormonnivå över cykeln.
• Läkemedelsbehandling vid svår PMS och PMDS: Vid svårare besvär eller PMDS är förstahandsvalet ofta SSRI-preparat (serotoninåterupptagsdämpare). Dessa kan tas antingen kontinuerligt eller enbart under perioden från ägglossning till mens.

Om symtomen påverkar din livskvalitet eller relationer bör du söka hjälp via din vårdcentral eller en gynekolog för utredning och anpassad behandling.