Lungor

Lungans anatomi

Lungorna är kroppens viktigaste organ för andning och ligger i bröstkorgen, skyddade av revbenen. De består av två mjuka och elastiska organ vars huvudsakliga uppgift är att sköta gasutbytet mellan luft och blod – att ta upp syre som kroppen behöver och föra bort koldioxid som bildas när kroppens celler arbetar.

Lungorna ligger på varsin sida om hjärtat. Höger lunga är något större än den vänstra och består av tre lober, medan den vänstra har två lober för att ge plats åt hjärtat. Varje lunga omges av en tunn lungsäck, pleura, som består av två hinnor med en liten mängd vätska mellan sig. Vätskan gör att lungorna kan röra sig smidigt mot bröstkorgens insida när vi andas.

Luftvägarna och alveolerna

Luften når lungorna genom luftstrupen, som delar sig i två huvudbronker – en till varje lunga. Bronkerna förgrenar sig sedan i ett omfattande nätverk av allt mindre luftvägar, så kallade bronkioler. Längst ut i bronkiolerna finns alveolerna, mycket små luftblåsor där det egentliga gasutbytet sker.

Alveolernas väggar är mycket tunna och omges av ett tätt nätverk av små blodkärl, kapillärer. Den stora sammanlagda ytan hos alveolerna gör att syre snabbt kan föras över från luften till blodet samtidigt som koldioxid passerar från blodet till alveolerna och sedan lämnar kroppen med utandningsluften.

Så fungerar lungorna

Lungorna kan inte själva dra in luft utan arbetar tillsammans med kroppens andningsmuskler. Den viktigaste är diafragman, en stor kupolformad muskel som skiljer bröstkorgen från bukhålan. Även musklerna mellan revbenen hjälper till vid andningen.

När diafragman dras samman och rör sig nedåt ökar volymen i bröstkorgen. Trycket i lungorna sjunker då och luft strömmar in. När diafragman slappnar av minskar utrymmet i bröstkorgen och luften pressas ut igen.

I alveolerna tas syre upp av blodet och binds huvudsakligen till hemoglobin i de röda blodkropparna. Blodet transporterar sedan syret vidare till kroppens organ och vävnader. När cellerna använder syret bildas koldioxid som en restprodukt. Koldioxiden transporteras tillbaka med blodet till lungorna och andas ut.

Lungornas blodcirkulation

Lungorna har en nära koppling till hjärtat och blodcirkulationen. Syrefattigt blod pumpas från hjärtats högra sida till lungorna genom lungartärerna. Efter att blodet har tagit upp syre i alveolerna förs det tillbaka till hjärtats vänstra sida via lungvenerna. Därifrån pumpas det syrerika blodet vidare ut i kroppen.

Lungornas skydd och reningssystem

Luftvägarna har flera skyddsmekanismer som hjälper till att hindra damm, partiklar och mikroorganismer från att nå djupt ned i lungorna. Slemhinnan i luftvägarna producerar slem som fångar upp partiklar, och små flimmerhår transporterar sedan slemmet upp mot svalget där det kan sväljas eller hostas upp.

Hostreflexen är ytterligare ett viktigt försvar. Den hjälper kroppen att snabbt rensa luftvägarna från slem, främmande partiklar och annat som kan irritera luftvägarna.

Vanliga lungsjukdomar och tillstånd

Lungorna och luftvägarna kan påverkas av både akuta och långvariga sjukdomar. Astma innebär att luftvägarna blir inflammerade och överkänsliga, vilket kan orsaka perioder av andnöd och pipande andning. Kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL, innebär en mer bestående nedsättning av luftflödet och är starkt förknippad med rökning.

lunginflammation orsakas oftast av en infektion i lungvävnaden och kan ge hosta, feber, andfåddhet och påverkat allmäntillstånd. Andra tillstånd är bland annat lungfibros, där lungvävnaden blir ärrig och stel, lungemboli, där en blodpropp fastnar i lungornas blodkärl, och pleurit, en inflammation i lungsäcken.

Lungorna kan även påverkas negativt av rökning, luftföroreningar, damm, kemikalier och långvarig exponering för vissa partiklar i arbetsmiljön. Sådan exponering kan bidra till inflammation, kronisk hosta och försämrad lungfunktion.

Hur går en undersökning av lungorna till?

En utredning av lungbesvär börjar vanligtvis med att läkaren går igenom symtom, sjukdomshistoria, rökvanor, läkemedel och eventuell exponering för ämnen som kan påverka lungorna. Därefter görs ofta en kroppsundersökning där läkaren bland annat lyssnar på lungorna med stetoskop.

Lungfunktionen kan bedömas med spirometri, som mäter hur mycket luft man kan andas ut och hur snabbt det sker. Syremättnaden i blodet kan mätas med en pulsoximeter som placeras på ett finger. Vid behov kan blodgasanalys användas för att mäta bland annat syre och koldioxid mer exakt.

Bilddiagnostik kan behövas för att undersöka lungorna närmare. Lungröntgen och datortomografi är vanliga metoder och kan bland annat visa infektioner, tumörer, ärrbildning, vätska eller andra förändringar. I vissa utvalda situationer kan även MR av lungorna användas.

Andra undersökningar kan vara bronkoskopi, där läkaren undersöker luftvägarna med en tunn kamera, eller olika typer av arbetsprov och lungfunktionsmätningar beroende på vilka symtom som finns.

Relevanta symtom

• Andfåddhet eller andningssvårigheter
• Torr eller slemmig hosta
• Långvarig hosta
• Blod i upphostningar
• Smärta eller obehag i bröstet
• Smärta vid djupandning
• Väsande eller pipande andning
• Ökad slemproduktion
• Trötthet och nedsatt ork
• Feber i samband med luftvägssymtom

När bör man söka vård?

Sök vård om du har långvarig eller tilltagande hosta, återkommande andfåddhet, pipande andning eller andra luftvägsbesvär som inte går över. Blod i upphostningar bör alltid bedömas av vården.

Vid plötsligt svår andnöd, kraftig bröstsmärta, blåaktiga läppar, medvetandepåverkan eller snabbt försämrat allmäntillstånd ska vård sökas akut eftersom symtomen kan bero på ett allvarligt tillstånd i lungor eller hjärta.

Relaterade tillstånd och diagnoser

• Astma
• KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom)
• Lunginflammation
• Lungemboli
• Lungfibros
• Pleurit (lungsäcksinflammation)
• Pneumothorax
• Lungcancer
• Sömnapné