Kvinnohälsa – förstå din kropp och vad som påverkar hur du mår

Kvinnokroppen förändras genom hela livet, vi går igenom allt ifrån menstruation till fertilitet och kanske graviditet för att sedan gå vidare in i klimakteriet. Under åren därefter påverkas kroppen av både biologiska och hormonella förändringar. Men flera andra faktorer som livsstil, ärftlighet och olika sjukdomstillstånd har också betydelse för hur vi mår.

Trötthet, sömnsvårigheter, förändrad menstruation och minskad ork är exempel på besvär som många kvinnor upplever någon gång i livet. Ibland finns en tydlig förklaring, medan det i andra fall kan vara flera faktorer som samverkar.

Att ta hand om sin hälsa handlar därför inte bara om att behandla symtom när de uppstår, utan också om att förstå kroppens behov, känna till sina riskfaktorer och veta när det kan vara relevant att göra en undersökning.

Klimakteriet – när hormonerna förändras

Klimakteriet är en naturlig fas i livet som vanligtvis inträffar någon gång mellan 45 och 55 års ålder, även om tidpunkten varierar från person till person. Under den här perioden förändras äggstockarnas hormonproduktion, vilket kan påverka både den fysiska och psykiska hälsan.

Två av de viktigaste hormonerna är östrogen och progesteron. När ägglossningarna blir mer oregelbundna minskar produktionen av progesteron, samtidigt som östrogennivåerna kan svänga kraftigt. Så småningom sjunker även östrogennivåerna mer varaktigt.

Eftersom östrogen påverkar flera delar av kroppen kan förändringarna märkas på olika sätt. Vanliga besvär är värmevallningar, nattliga svettningar, sömnsvårigheter, humörförändringar, torra slemhinnor och förändrad menstruation.

På längre sikt kan de lägre östrogennivåerna också påverka skelettet, kroppens fettfördelning och ämnesomsättningen.

Hur klimakteriet upplevs är individuellt. Vissa kvinnor har knappt några besvär alls, medan andra upplever symtom som påverkar vardagen under flera år.

Behöver man testa sina hormoner under klimakteriet?

Det är inte alltid nödvändigt att mäta hormonnivåerna för att bedöma om en kvinna befinner sig i klimakteriet. Hos kvinnor över 45 år baseras bedömningen vanligtvis på symtom, ålder och förändringar i menstruationsmönstret.

Eftersom hormonnivåerna kan variera kraftigt under övergångsperioden ger ett enstaka blodprov inte alltid en rättvisande bild. Hormonprover kan däremot i vissa fall bidra med värdefull information, särskilt när de kombineras med en individuell läkarbedömning.

För dig som vill få bättre förståelse för dina hormonnivåer erbjuder vi Klimakterietest med läkarkonsultation, där flera hormoner analyseras genom blodprov. Därefter får du träffa Elenor Wevle Ängek, leg. läkare med specialisttjänstgöring inom gynekologi och obstetrik, via ett digitalt videosamtal om du önskar för att gå igenom dina resultat, symtom och eventuella tecken på förklimakteriet, perimenopaus eller menopaus.

Om du upplever besvär som påverkar din vardag finns det också olika behandlingsalternativ och stöd att få.

Trötthet, stress och näringsbrister – när kroppen inte riktigt orkar

Att känna sig trött ibland är naturligt. Men när tröttheten blir långvarig, eller återkommer ofta och påverkar vardagen kan det finnas anledning att undersöka varför för att se vad det beror på.

Stress, sömnbrist och hormonella förändringar är vanliga förklaringar, men även järnbrist, vitaminbrist och rubbningar i sköldkörtelns funktion kan påverka energinivåerna.

Järnbrist – särskilt vanligt hos kvinnor som menstruerar

Järn behövs för att våra kroppar ska kunna bilda hemoglobin, som transporterar syre i blodet. Vid järnbrist kan kroppens järndepåer minska och så småningom leda till blodbrist, även kallad anemi.

Vid blodbrist är vanliga symtom trötthet, yrsel, huvudvärk, hjärtklappning och andfåddhet. Rikliga menstruationer är en vanlig orsak till järnbrist hos oss kvinnor, men även exempelvis graviditet, otillräckligt järnintag och blödningar från mag-tarmkanalen kan ligga bakom.

Sköldkörteln – en viktig del av ämnesomsättningen

Sköldkörteln producerar hormoner som reglerar kroppens ämnesomsättning. Om produktionen är för låg, så kallad hypotyreos, kan symtomen bland annat vara trötthet, frusenhet, förstoppning, torr hud och viktuppgång.

Vid för hög hormonproduktion, hypertyreos, kan man i stället uppleva hjärtklappning, svettningar, viktnedgång, oro och sömnsvårigheter.

Eftersom flera av symtomen liknar dem som kan förekomma under klimakteriet är det viktigt att inte automatiskt förklara alla förändringar med hormonomställningen. Blodprover som TSH och fritt T4 kan bidra till att bedöma sköldkörtelns funktion.

Vitaminer och mineraler – små ämnen med viktiga funktioner

Vitaminer och mineraler behövs för bland annat nervsystemet, blodbildningen, musklerna och skelettet. Vid brist på vitaminer som B12 eller folat kan detta exempelvis påverka blodbildningen och orsaka en ökad trötthet. D-vitamin och kalcium är viktiga för skelettets normala funktion, medan magnesium bidrar till normal muskel- och nervfunktion.

En varierad kost täcker de flesta människors behov, men vid misstanke om brist, särskilda riskfaktorer eller långvariga symtom kan riktade blodprover vara motiverade.

Brösthälsa – lär känna dina bröst och uppmärksamma förändringar

Den vanligaste cancerformen hos kvinnor i Sverige är bröstcancer, och ugefär en av tio kvinnor drabbas före 80 års ålder. Risken ökar med stigande ålder, men sjukdomen kan även förekomma hos yngre kvinnor.

Oktober är den internationella bröstcancermånaden och ett viktigt tillfälle att uppmärksamma betydelsen av brösthälsa och tidig upptäckt.

Att regelbundet känna igenom sina bröst och lära känna hur de brukar se ut och kännas kan göra det lättare att upptäcka förändringar. Läs mer om hur du undersöker dina bröst här. De flesta förändringar i brösten beror inte på cancer, men nya eller kvarstående förändringar behöver bedömas av vården.

Att själv känna igenom brösten är ett bra komplement, men ersätter inte mammografi. Om du upptäcker en misstänkt förändring ska du kontakta vården och inte vänta på nästa screeningtillfälle.

Benskörhet – om skelettet och varför det blir svagare efter klimakteriet

Vårt skelett består av levande vävnad som ständigt byggs upp och bryts ner. När vi växer upp och under de tidiga vuxenåren byggs benmassan upp, men med stigande ålder minskar den gradvis.

Benskörhet, eller osteoporos, uppstår när nedbrytningen av benvävnad överstiger nybildningen under en längre tid. Skelettet blir då mindre tätt och mer skört, vilket ökar risken för benbrott.

Vi kvinnor löper större risk att utveckla benskörhet än män, bland annat eftersom de i genomsnitt har lägre benmassa och genomgår en tydlig hormonell förändring vid klimakteriet.

Östrogen har en skyddande effekt på skelettet genom att bidra till balansen mellan nedbrytning och uppbyggnad av benvävnad. När östrogennivåerna sjunker efter menopausen ökar benförlusten, särskilt under de första åren.

Andra faktorer som också spelar roll är hög ålder, ärftlighet, låg kroppsvikt, fysisk inaktivitet. Även vissa sjukdomar och långvarig behandling med kortison kan öka risken för benskörhet.

Hur upptäcker man benskörhet med DXA?

Benskörhet ger vanligtvis inga tydliga symtom i ett tidigt skede. Ofta upptäcks tillståndet först när en person drabbas av ett benbrott efter ett relativt lindrigt fall eller en mindre belastning.

Med en bentäthetsmätning, så kallad DXA (Dual-energy X-ray Absorptiometry), går det att mäta skelettets bentäthet och identifiera tecken på osteoporos. Den här undersökningen är både snabb och smärtfri och använder en mycket låg dos röntgenstrålning, den görs vanligtvis över höften och ländryggen.

Man väger samman resultatet från bentäthetsmätningen med faktorer som ålder, tidigare frakturer och ärftlighet för att bedöma risken för framtida benbrott och behovet av eventuell behandling, särskilt vid ökad risk för benskörhet.

Vad kan du själv göra för att stärka skelettet?

För att stärka ditt skelett är det viktigt att vara fysiskt aktiv regelbundet, särskilt styrketräning och viktbärande motion. Detta bidrar till att bevara muskelstyrka och skelettets funktion. Vidare är ett tillräckligt intag av kalcium och D-vitamin är också viktigt.

Det är även viktigt att undvika rökning, begränsa alkoholintaget och förebygga fallolyckor för en god benhälsa.

Hjärt- och kärlhälsa – en viktig del av kvinnohälsan

Vår hjärt- och kärlhälsa förtjänar också uppmärksamhet, inte minst efter att vi har genomgått klimakteriet. När östrogennivåerna minskar förändras kroppens fettfördelning vilket gör att mer fett kan ansamlas kring buken. Samtidigt ökar även risken för bland annat högt blodtryck, förhöjda blodfetter och typ 2-diabetes med stigande ålder. Det här är faktorer som kan tillsammans påverka risken för hjärt- och kärlsjukdom.

Eftersom högt blodtryck och förhöjda blodfetter ofta inte ger några tydliga symtom kan det vara relevant med kontroll av blodtryck, blodfetter och blodsocker beroende på din ålder, ärftlighet och andra riskfaktorer.

För att minska risk för hjärt- och kärlsjukdom är det viktigt med regelbunden motion, goda matvanor, tillräcklig sömn och att inte röka.

När kan det vara värdefullt med blodprover?

Det är inte alltid lätt att veta varför kroppen känns annorlunda. Trötthet, förändrad vikt, sömnproblem och minskad ork kan ha flera olika förklaringar.

Blodprover kan ge viktig information om kroppens funktioner och hjälpa till att upptäcka avvikelser som behöver följas upp eller andra som kan förbättras. Det kan exempelvis handla om järnstatus, sköldkörtelhormoner, blodsocker, blodfetter eller vissa vitaminer och mineraler.

Många faktorer påverkar hur vi mår, och det är inte alltid möjligt att avgöra orsaken enbart utifrån symtomen. Blodprover kan i vissa fall ge värdefull information om exempelvis järnstatus, sköldkörtelfunktion och näringsbrister. Det kan vara ett bra underlag för att förstå sin hälsa och bedöma om något behöver följas upp.

Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att blodprover inte ger svar på allt. Man behöver alltid tolka resultaten utifrån individuella förutsättningar, symtom och sjukdomshistoria. Normala provsvar utesluter inte heller alla sjukdomar eller orsaker till besvär.

Ta hand om din hälsa genom hela livet

För att sammanfatta handlar kvinnohälsa om mer än enskilda hormoner, provsvar eller perioder i livet. Det handlar om att se helheten och förstå hur olika delar av hälsan hänger samman.

Genom att uppmärksamma förändringar som uppstår både psykiskt och fysiskt, delta i rekommenderade screeningprogram, ha goda levnadsvanor och söka vård när något inte känns som det ska kan du skapa bättre förutsättningar för din hälsa.

En hälsokontroll eller riktade blodprover kan vara ett sätt att få mer kunskap om vissa delar av kroppens funktioner. Vilka undersökningar som är relevanta beror på dina symtom, din ålder och dina individuella riskfaktorer.