Diskbråck i ländryggen – vad innebär det egentligen?

Vad är ett diskbråck?

Mellan kotorna i ryggraden finns diskar som fungerar som stötdämpare. En disk består av en kärna och en starkare yttre ring. När den yttre ringen försvagas kan disken bukta (diskbuktning) eller brista helt så att den inre kärnan tränger igenom, så kallat diskbråck (extrusion)

Skillnader mellan diskbuktning, protrusion och extrusion

I vardagligt tal används ibland ordet diskbråck för alla dessa tillstånd. I medicinska sammanhang gör man dock skillnad mellan buktning, protrusion och extrusion eftersom de beskriver olika grader av skada.

• Diskbuktning betyder att disken buktar ut jämnt utan att den yttre ringen har brustit. Detta är alltså inte ett diskbråck i strikt medicinsk mening.
• Protrusion är när den inre kärnan trycker mot en svag del av ringen som buktar mer lokalt, men ringen är fortfarande hel.
• Extrusion (diskbråck) innebär att ringen har brustit och den inre kärnan har trängt igenom, vilket kan trycka på nervrötter.

Paramediant diskbråck

Ett paramediant diskbråck är ett bråck som sitter snett bakåt mot ena sidan av ryggraden. Det är ett vanligt tillstånd i ländryggen och är placerat så att det kan trycka på en specifik nervrot, vilket ger smärta och symtom i ett av benen. Beroende på vilken nervrot som påverkas kan symtomen variera i utbredning, till exempel längs baksidan av benet (ischiasnerven) eller ner mot foten.

Denna typ av diskbråck skiljer sig från centrala bråck, som oftare påverkar flera nerver, och foraminala bråck som sitter mer lateralt. Paramedianta bråck är kliniskt viktiga eftersom de ofta ger tydliga ensidiga symtom, vilket kan underlätta diagnostik.

Symtom vid diskbråck i ländryggen

När en disk buktar eller brister och trycker på en nervrot kan det orsaka symtom som:

• Ländryggssmärta, ofta med plötslig debut i samband med belastning
• Ischiassmärta – strålande värk ner i benet, ofta längs ett specifikt nervutbredningsområde (dermatom)
• Försämrad känsel, stickningar eller domningar i ben eller fot
• Muskelsvaghet i ben eller fot, till exempel svårighet att gå på häl eller tå

Smärtan förvärras ofta vid hosta, nysning eller sittande, då trycket i ryggraden ökar. Många upplever också stelhet i ryggen och svårighet att räta upp sig. I vissa fall kan symtomen utvecklas gradvis, men de kan även uppstå akut.

Vilka symtom som uppstår beror på vilken disk och nervrot som påverkas, exempelvis:

• L4–L5: smärta och domningar på utsidan av benet och ner mot fotryggen
• L5–S1: smärta längs baksidan av benet och ner mot hälen eller lilltån

Hos vissa personer dominerar smärtan, medan andra framför allt upplever neurologiska symtom som svaghet eller känselpåverkan.

När ska man söka vård?

Sök vård akut om du har:

• Svårigheter att kontrollera urin eller avföring
• Kraftig muskelsvaghet eller domningar i båda benen
• Domningar i underlivet (så kallad ridbyxeanestesi)

Dessa symtom kan tyda på cauda equina-syndrom, ett ovanligt men allvarligt tillstånd som kräver omedelbar medicinsk bedömning och ofta akut operation.

Du bör även kontakta vården om du har:

• Smärta som inte förbättras inom några veckor
• Tilltagande neurologiska symtom, såsom ökande svaghet eller känselbortfall
• Så svår smärta att du har svårt att sova eller klara vardagliga aktiviteter

I de flesta fall läker ett diskbråck successivt av sig själv inom 6–12 veckor. Under tiden kan smärtlindring, fysioterapi och anpassad aktivitet vara tillräcklig behandling. Vid kvarstående eller uttalade besvär kan vidare utredning med MR och i vissa fall kirurgi bli aktuellt.

Undersökningar och diagnos

Läkaren gör en klinisk undersökning av känsel, reflexer och muskelstyrka, och gör sedan en samlad bedömning av din sjukdomsberättelse och resultaten från undersökningen. Magnetkameraundersökning (MR) används ofta för att bekräfta diskbråcket och för att ta reda på var det sitter.

Behandling och prognos

De flesta diskbråck läker inom några månader. Oftast består behandlingsplanen av smärtlindring med läkemedel, fysioterapi och rörelseövningar samt aktiv egenvård med promenader och anpassad träning. Vid svår nervpåverkan eller om smärtan inte förbättras med egenvård kan operation bli aktuell för att lätta trycket på nerven.

Träna med diskbråck

Anpassad träning rekommenderas vid diskbråck då det hjälper till att stärka musklerna i området och att förbättra rörligheten. Ofta rekommenderas träningsformer som lättare promenader, rörlighetsträning för höfter och rygg och stabiliserande bålträning. Observera att övningarna alltid bör anpassas efter symtom och ske i samråd med fysioterapeut.

Kan jag göra något för att förebygga diskbråck?

För att minska risken för nya besvär kan det vara bra att hålla en aktiv livsstil, träna bål- och ryggmuskler regelbundet, variera arbetsställningar och att undvika tunga lyft på fel sätt