Snabbversion
Adenomyos är ett godartat tillstånd där vävnad som liknar livmoderslemhinna växer in i livmoderns muskelvägg. Detta är ett tillstånd som kan orsaka rikliga menstruationer, svår mensvärk och tryck eller smärta i bäckenet. Med rätt utredning går det ofta att hitta behandling som lindrar besvären och förbättrar vardagen.
Kanske har du vant dig vid att alltid ha extra skydd i väskan, ställa in träning under mensdagarna eller känna dig helt dränerad efter varje blödning. Då är det rimligt att fråga sig om det verkligen “bara är vanlig mensvärk”.
Vad är adenomyos?
Adenomyos är ett godartat gynekologiskt tillstånd där vävnad som liknar livmoderslemhinna finns inne i livmoderns muskelvägg istället för enbart på insidan av livmodern. Det kan göra att livmodern blir förstorad, mer öm och mer benägen att dra ihop sig smärtsamt under mensen. Diagnosen ställs i dag oftast med vaginalt ultraljud, och ibland med magnetkamera, snarare än först efter operation som förr.
Adenomyos är inte samma sak som endometrios, även om tillstånden kan likna varandra och ibland förekommer samtidigt. Skillnaden är att vid endometrios finns livmoderslemhinneliknande vävnad utanför livmodern, medan adenomyos sitter i själva livmodermuskeln. Det är viktigt att känna till eftersom både symtom, utredning och behandling kan se olika ut vid de olika tillstånden.
En del har adenomyos utan att märka det alls. Andra får tydliga besvär som påverkar arbete, sömn, sexliv och ork under stora delar av månaden.
Adenomyos symtom – hur känns det i vardagen?
De vanligaste symtomen vid adenomyos är rikliga menstruationer och menssmärta, dessa besvär kan bli mer uttalade med åren. Smärtan sitter ofta djupt i nedre delen av magen, ibland med tryckkänsla mot bäckenet eller smärta som strålar mot rygg och lår.
Den rikliga blödningen kan märkas genom att du behöver byta binda eller tampong ofta, gå upp på natten för att byta skydd eller få stora klumpar i mensen. Ur en medicinsk synvinkel räknas det som en kraftig blödning om mensen pågår mer än sju dagar eller påverkar vardagen tydligt.
Vanliga besvär vid adenomyos är till exempel:
- kraftig eller långdragen mens
- uttalad mensvärk
- tryck eller ömhet i nedre magen
- smärta vid samlag hos vissa
- trötthet, yrsel eller andfåddhet om rikliga blödningar lett till järnbrist eller blodbrist
Symtomen kan ofta misstolkas som “bara hormonellt”, stress eller att mensen förändrats efter graviditet eller med stigande ålder. Just därför söker många som är drabbade vård sent.
Varför får man adenomyos?
Man har inte klargjort den exakta orsaken än. Forskningen talar för att flera mekanismer samverkar där bland annat förändringar i gränszonen mellan livmoderslemhinna och muskelvägg, upprepad vävnadsombyggnad i samband med menstruationscykler samt hormonell påverkan, särskilt av östrogen.
Adenomyos är vanligare hos personer i fertil ålder och har historiskt ofta upptäckts hos dem som fött barn, men bättre bilddiagnostik har visat att tillståndet även kan finnas hos yngre. Man har diskuterat möjliga bidragarande faktorer till att varför vissa drabbas, så som tidigare graviditeter eller ingrepp i livmodern, som kejsarsnitt eller andra operationer, men de förklarar inte alla fall.
Det finns också en koppling mellan adenomyos och andra gynekologiska tillstånd, framför allt endometrios och myom. Om du både har mycket ont och mycket riklig mens kan läkaren därför behöva utreda flera möjliga orsaker samtidigt.
Hur upptäcker man adenomyos?
Under en utredningen får du berätta om din situation, hur mycket du blöder, hur länge smärtan varar, om den har blivit värre över tid och om du försöker bli gravid påverkar vilka undersökningar som är mest relevanta.
Vid misstanke om adenomyos är vaginalt ultraljud förstahandsmetod i många riktlinjer, särskilt om du har rikliga blödningar samtidigt som du har mensvärk eller om livmodern känns förstorad och öm vid undersökning. Magnetkameraundersrökning av lilla bäckenet kan användas när ultraljud inte räcker till eller inte passar. En vanlig slemhinneprovtagning från livmodern bekräftar däremot inte adenomyos, eftersom förändringen sitter i muskelväggen och inte i själva slemhinnan.
I praktiken kan utredningen också behöva omfatta blodprover eftersom att rikliga menstruationer kan ge järnbrist och i vissa fall blodbrist, vilket kan förklara symtom som trötthet, hjärtklappning, huvudvärk eller sämre kondition. Därför är blodstatus och ibland ferritin ofta relevanta att kontrollera vid långvariga blödningsbesvär.
En större gynekologisk helhetsbedömning görs vid utredningen, för att komma fram till att det är just adenomyos det handlar om behöver man även utesluta andra orsaker till blödning och smärta. Myom, endometrios, polyper, hormonella rubbningar, graviditetsrelaterade tillstånd eller i vissa fall cellförändringar och cancer är andra tillstånd och sjukdomar som utesluts.
Behandling av adenomyos – vad hjälper?
Det är de besvärar som stör dig mest som styr vilken behandling som sätts in. Är det blödning, smärta, fertilitetsönskan eller en kombination? För många är målet inte att “ta bort” sjukdomen helt och hållet, utan att få en vardag som fungerar bättre med mindre smärta och mindre blodförlust.
Om du har riklig mens med misstänkt eller bekräftad adenomyos rekommenderar man ofta som förstahandsbehandling hormonspiral med levonorgestrel, LNG-IUS. Den kan minska blödning tydligt och hjälper även en del mot själva smärtan, men effekten kommer inte alltid direkt och blödningsmönstret kan vara oregelbundet de första månaderna.
Beroende på symtom och livssituation kan andra läkemedel också användas:
- NSAID, som ibuprofen eller naproxen, mot menssmärta
- tranexamsyra för att minska blödningsmängden
- kombinerade p-piller
- gestagenbehandling, till exempel dienogest eller andra gestagener
- GnRH-analoger eller liknande hormonbehandling i utvalda fall, ofta under begränsad tid
Om läkemedel inte räcker kan mer riktade behandlingar bli aktuella. Uterin artärembolisering, där blodflödet till delar av livmodern minskas, kan hjälpa vissa med adenomyos.
För den som har svåra besvär och inte vill eller bör bevara fertiliteten kan operation bli aktuell. Den behandling som säkrats tar bort symtom från adenomyos är att operera bort livmordern, hysterektomi, men det är ett stort beslut som innebär att graviditet inte längre är möjlig. Endometrieablation och andra kirurgiska alternativ kan fungera i vissa fall men passar inte alla, särskilt inte om förändringarna sitter djupt i muskelväggen.
När bör man söka vård och när kan det vara klokt med undersökning?
Om du märker förändringar som att din mens tydligt har blivit rikligare, om smärtan hindrar dig från att arbeta och studera, att du blöder mellan menstruationer eller om du känner dig ovanligt trött efter flera cykler med stor blodförlust bör du söka vård. Det gäller också om du försöker bli gravid och samtidigt har uttalad mensvärk eller misstänkt adenomyos.
Sök akut vård om du blöder så mycket att du snabbt blir yr, svimmar, får hjärtklappning eller måste byta skydd varje timme under flera timmar i rad. Detta behöver bedömas skyndsamt då sådana blödningar kan vara påfrestande för kroppen.
Blodprover ersätter inte en gynekologisk undersökning eller ett ultraljud, men de kan ge viktiga ledtrådar om hur kroppen påverkas av långvariga blödningsbesvär. Särskilt ditt järnförråd, hemoglobin och ibland andra blodvärden kan hjälpa till att förklara varför du känner dig trött, frusen eller orkeslös.
Adenomyos är alltså inte bara en fråga om mens. När blodförlusten pågår månad efter månad kan den påverka sömn, ork, träning, humör och koncentration långt mellan blödningarna. Att fånga upp kroppens följdeffekter tidigt kan därför vara minst lika värdefullt som att sätta namn på själva diagnosen.
