Snabbversion
Ett gallstensanfall kommer ofta helt oväntat. En person kan ha ätit en helt vanlig middag, känna sig lite uppspänd och sedan bara någon timme senare få en kraftig smärta under höger revbensbåge eller mitt i övre delen av magen.
Gallstensanfall? Så känns smärtan
Gallsten är små stenar som bildas i gallblåsan eller i gallvägarna. Många märker aldrig av dem, men när en sten tillfälligt blockerar gallans avflöde kan man få ett gallstensanfall, detta är även kallat gallkolik. När detta sker uppstår en typisk smärtbild som läkare känner igen, men som ibland kan förväxlas med andra typer av tillstånd.
Hur känns ett gallstensanfall?
Smärtan vid gallstensanfall sitter oftast i övre delen av magen, särskilt under höger revbensbåge, men den kan också kännas mitt i magen. Den beskrivs ofta som mycket intensiv, tryckande eller krampartad, även om den ofta är ganska konstant under själva anfallet. Det är vanligt att smärtan kommer efter att man har ätit, ibland på kvällen eller natten. Smärtan strålar mot ryggen eller upp mot höger skulderblad och många blir illamående och en del kräks.
Ett anfall brukar pågå i mer än 30 minuter och kan fortsätta upp till flera timmar. Mellan anfallen kan man känna sig helt återställd. Mönstret med återkommande episoder med liknande smärta talar mer för gallsten än för till exempel magsår eller muskulär värk.
När gallblåsan försöker pressa ut galla medan en sten ligger i vägen uppstår smärtan. Gallblåsan är ett litet organ placerat under levern som lagrar galla, en vätska som även hjälper kroppen att bryta ner fett. När denna passage blockeras ökar trycket, och det är detta som gör ont.
När är det inte bara ett vanligt gallstensanfall?
Smärtan är inte likadan jämt vid gallsten – om smärtan inte går över, eller om du samtidigt får feber, frossa eller att din hud eller ögonvitor blir gulfärgade, måste man tänka på komplikationer. Då kan det istället handla om en inflammerad gallblåsa, sten i den större gallgången eller att man har en infektion i gallvägarna.
Stark smärta som strålar bak mot ryggen tillsammans med uttalat illamående och kräkningar är ett annat varningstecken. Detta kan bero på att gallsten utlöst en inflammation i bukspottkörteln, så kallad gallstenspankreatit.
Sök vård snabbt om du har:
- smärta i övre magen som varar längre än 30 minuter
- återkommande kraftiga anfall
- feber eller frossa
- gul hud eller gula ögonvitor
- mörk urin eller ljus avföring
- svår smärta med kräkningar eller påverkat allmäntillstånd
Just kombinationen smärta, feber och gulsot är särskilt viktig att reagera på eftersom den kan tala för stopp och infektion i gallvägarna, vilket behöver snabb bedömning.
Så undersöker man gallsten i vården
Du och läkaren går tillsammans igenom din sjukdomshistoria, du talar om var smärtan sitter, hur länge den varar, om den kommer efter mat, om den strålar mot rygg eller skuldra och om du haft feber, gulsot eller kräkningar. I det här stadiet under utredningen går det ofta att avgöra om besvären liknar gallstenssjukdom eller om andra diagnoser måste övervägas.
Läkaren genomför även en kroppsundersökning och tar blodprover. Då är det vanligt att man brukar kontrollera leverprover, inflammationsprover och ibland bukspottkörtelprover. Blodproverna kan visa om gallan har haft svårt att rinna ut, om det finns tecken till infektion eller om bukspottkörteln är påverkad.
Den viktigaste bilddiagnostiken är ultraljud av buken. Ultraljud är förstahandsval vid misstänkt gallsten eftersom det både är ett skonsamt, snabbt och bra sätt att upptäcka stenar i gallblåsan. Undersökningen med ultraljud gör inte ont, även om det kan ömma om man redan har ont i området.
Vid ultraljud tittar man inte bara efter själva stenarna. Man bedömer också om gallblåsans vägg är förtjockad, om det finns vätska runt gallblåsan och om gallgångarna är vidgade. Det hjälper läkaren att skilja mellan ett enkelt gallstensanfall och komplikationer som inflammation eller sten längre ner i gallvägen.
Varför räcker inte alltid ultraljud?
Ultraljud är mycket bra för gallsten i gallblåsan, men det ser inte alltid stenar som har vandrat ut i den gemensamma gallgången. Därför kan man behöva gå vidare om symtomen och blodproverna talar för stopp trots att ultraljudet inte ger hela svaret.
I sådana situationer används ofta magnetkameraundersökning av gallvägarna, så kallad MRCP, eller endoskopiskt ultraljud, EUS. Båda metoderna används för att leta efter stenar i gallgången när den kliniska misstanken kvarstår.
Om man har en stark misstanke om en sten i gallgången och samtidigt behöver behandling kan man göra ERCP. Det är en endoskopisk undersökning där läkaren går ner via munnen och ner till tolvfingertarmen och kan öppna gallvägen och ta bort stenen. Man använder ERCP främst när man bedömer att sannolikheten för sten är hög eller när det redan finns komplikationer, eftersom det är ett ingrepp och inte bara ett diagnostisk test.
Vad händer när man har hittat gallsten?
Behandlingen beror på om stenen ger besvär eller inte. Gallsten som hittas av en slump och inte orsakar symtom behöver oftast ingen behandling. Om du däremot har typiska gallstensanfall brukar man överväga operation där man tar bort gallblåsan, detta kallas kolecystektomi.
Det kan låta drastiskt att ta bort ett organ, men det går att leva utan gallblåsa. Levern fortsätter att bilda galla, men den lagras inte längre på samma sätt mellan måltiderna. För de flesta fungerar matsmältningen bra även efter operation, även om en del kan vara känsliga för fet mat en tid.
Om det uppstått akuta komplikationer är det tillståndet som styr behandlingen. Inflammerad gallblåsa kräver ibland sjukhusvård och operation, sten i gallgången kan behöva ERCP, och infektion i gallvägarna behöver snabb behandling. Därför är det inte bara förekomsten av gallsten som avgör, utan var stenen sitter och vad den orsakar.
När bör man söka vård?
Du bör söka vård och bedömning om du har har haft ett första anfall med tydlig smärta i övre delen av magen som hållit i sig mer än en halvtimme. Detsamma gäller om du har återkommande episoder som liknar varandra, även om de går över mellan gångerna.
Skriv upp eller reflektera över exakt var smärtan sitter, hur länge den varar, om den kommer efter mat, om den strålar mot rygg eller skuldra och om du samtidigt får illamående, feber eller gulfärgning. Med dessa uppgifter blir det lättare att skilja gallstensanfall från exempelvis reflux, magsår, njursten eller hjärtbesvär.
