Snabbversion
Höftledsartros är en vanlig ledsjukdom, den utvecklas gradvis och kan ge smärta, stelhet och nedsatt rörlighet i höften. Det är vanligt att värk i ljumsken, stelhet efter vila, svårigheter att ta på skor eller kliva ur bilen samt smärta efter promenader eller trappgång i ett tidigt stadie av sjukdomen.
Diagnosen ställs främst genom samtal och undersökning av höften. Röntgen behövs inte alltid i ett tidigt skede eftersom symtomen kan komma innan förändringar syns på bilder.
Den viktigaste behandlingen som kan hjälpa att bli av med smärta och besvär är att ha kunskap om sjukdomen till att börja med samt en anpassad träning och fysisk aktivitet. Man rekommenderar inte långvarig vila eftersom det kan förvärra både stelhet och muskelsvaghet. Vid svårare besvär som inte förbättras med träning och fysioterapi kan det bli aktuellt med operation för höftprotes.
Om du har smärta och stelhet som påverkar din vardag, du börjar halta eller om du inte längre kan vara aktiv som vanligt bör du söka vård. Snabbt tilltagande smärta, nattlig värk, feber eller svårigheter att belasta benet bör bedömas skyndsamt.
Höftledsartros, eller höftartros, är en sjukdom som ofta börjar smygande. Det kan upplevas som att det hugger i ljumsken när man kliver ur bilen, kännas stelt när man ska ta på strumpor eller göra ont efter längre promenader. Många tänker att det handlar om ålder eller överansträngning, men besvären kan vara tidiga tecken på höftledsartros.
Vad är höftledsartros och varför uppstår det?
Höftledsartros är en ledsjukdom där brosk, ben och andra delar av leden förändras över tid. När detta händer leder det till smärta, stelhet och nedsatt funktion. Andra faktorer som ärftlighet, stigande ålder, tidigare skador, övervikt och felbelastning kan också bidra till att artros utvecklas.
Tidiga tecken på höftledsartros – vanliga symtom många missar
De tidiga symtomen är ofta diskreta, det är vanligt med värk i ljumsken, men smärtan kan också kännas i lår, säte eller knä.
Vanliga tidiga symtom är:
smärta i ljumsken vid gång eller belastning
stelhet efter vila eller på morgonen
svårighet att ta på skor och strumpor eller kliva ur bilen
minskad rörlighet i höften
hälta eller kortare steg
värk efter promenader eller trappgång.
Stelhet utan kraftig smärta kan vara ett tidigt tecken på höftledsartros. Smärta från höften kan också stråla mot knät, vilket gör att många missar orsaken.
Hur ställer man diagnosen och behövs röntgen direkt?
En diagnos av höftledsartros ställs oftast genom sjukdomshistoria och klinisk undersökning. Röntgen behövs inte alltid i tidigt skede eftersom förändringar inte alltid syns trots typiska symtom.
Vid undersökningen bedöms bland annat:
var smärtan sitter
om höften är stel
hur du går
och om din rörlighet är nedsatt.
Bilddiagnostiska undersökningar, som till exempel en magnetröntgen av bäcken och höftled, blir oftare aktuell om symtomen är uttalade, diagnosen är osäker eller operation övervägs.
Vilken behandling hjälper vid höftledsartros
Att vara informerad om sjukdomen och träning är själva grundbehandlingen vid höftledsartros.
Behandlingen kan innehålla:
information om sjukdomen
anpassad träning
råd om fysisk aktivitet
viktnedgång om det finns en uttalad övervikt
vid behov – smärtlindring.
Man rekommenderar inte långvarig vila eftersom det faktiskt kan förvärra stelhet och muskelsvaghet. Träningen bör istället anpassas för att förbättra både styrka och rörlighet. Vid uttalade besvär som inte förbättras trots träning och fysioterapi kan operation med höftprotes bli aktuell.
När ska man söka vård för höftartros?
Om du har besvär som påverkar din vardag eller om du har besvär som har funnits i flera veckor utan att visa på någon förbättring bör du söka vård. I en del fall kan du kontakta fysioterapeut direkt, hör efter på din vårdcentral.
Det är klokt att boka tid om du:
har återkommande smärta i höft, ljumske eller lår
blir stel efter vila
haltar eller går annorlunda
har svårt att ta på skor eller kliva ur bilen
inte längre kan motionera eller arbeta som vanligt.
Om du har en smärta som snabbt förvärras eller om du får nattlig värk, feber, tydlig svullnad eller svårt att belasta benet bör du söka vård direkt.
