Att en mindre mängd maginnehåll ibland kommer upp i matstrupen är normalt och förekommer även hos personer som inte har GERD. Det är först när refluxen ger upphov till besvärande symtom och eller komplikationer som det kan röra sig om gastroesofageal refluxsjukdom. GERD kan förekomma både med och utan synliga skador på matstrupens slemhinna.
De vanligaste symtomen är halsbränna och sura uppstötningar, men GERD kan även orska bröstsmärta, sväljningsbesvär och ibland symtom från både hals och luftvägar. Vissa personer har inflammation och slemhinneskador i matstrupen, medan andra kan ha uttalade refluxsymtom utan synliga förändringar vid gastroskopi.
Vad är då skillnaden mellan reflux, halsbränna och GERD?
Begreppen reflux, halsbränna och GERD används ibland som om de betyder samma sak, men det finns viktiga medicinska skillnader:
- Gastroesofageal reflux innebär att maginnehåll rör sig tillbaka från magsäcken upp i matstrupen. En viss mängd reflux är även normalt.
- Halsbränna är ett symtom som vanligtvis känns som en brännande känsla bakom bröstbenet.
- GERD är refluxsjukdom där refluxen orsakar besvärande symtom eller komplikationer i varierande grad
Det går därför att ha enstaka episoder av reflux eller halsbränna utan att ha gastroesofageal refluxsjukdom diagnotiseras.
Vanliga symtom vid GERD
GERD kan alltså ge upphov till flera olika symtom och graden av besvär varierar mellan person till person. De två mest typiska symtomen är halsbränna och sura uppstötningar.
- Halsbränna - En brännande eller svidande känsla bakom bröstbenet som ofta kommer efter måltid.
- Sura uppstötningar - Surt eller bittert maginnehåll kommer upp mot halsen eller munnen.
- Bröstsmärta - Reflux kan orsaka smärta eller obehag bakom bröstbenet.
- Sväljningsbesvär - Det kan kännas svårt att svälja eller som att maten fastnar på vägen ner.
- Smärta i övre delen av magen: Vissa upplever samtidigt obehag eller smärta i övre delen av buken.
Besvären kan variera och bli tydligare efter specifika måltider, när man böjer sig framåt eller när man ligger ner. Nattlig reflux kan därför vara särskilt besvärande för vissa personer.
Kan GERD orsaka hosta, heshet och besvär från halsen?
Refluxsjukdom kan ibland förekomma tillsammans med symtom som kronisk hosta, heshet, harklingar eller irritation i halsen. Sådana symtom är dock ospecifika och kan ha många andra orsaker.
Hosta eller heshet innebär därför inte automatiskt att GERD är orsaken. Vid långvariga symtom kan en medicinsk bedömning behövas för att skilja reflux från exempelvis astma, allergi, infektion eller andra sjukdomar i luftvägar och svalg.
Vad orsakar GERD?
Mellan matstrupen och magsäcken finns den nedre esofagussfinktern, ofta kallad den nedre magmunnen. Tillsammans med diafragman fungerar området som en barriär som ska begränsa återflödet av maginnehåll. GERD utvecklas när denna skyddsmekanism inte fungerar tillräckligt effektivt eller när andra faktorer gör att matstrupen exponeras för reflux i sådan omfattning att symtom eller skador uppstår.
Flera faktorer kan bidra till refluxbesvär:
- Övervikt eller obesitas: Ett ökat tryck i buken kan bidra till reflux.
- Diafragmabråck: Vid hiatusbråck har en del av magsäcken förskjutits upp genom diafragman, vilket kan försämra barriären mellan magsäck och matstrupe.
- Graviditet: Hormonella förändringar och ökat buktryck kan öka risken för reflux.
- Rökning: Kan bidra till refluxbesvär och är även en riskfaktor för vissa komplikationer.
- Stora eller sena måltider: Reflux kan bli mer uttalad om magsäcken är fylld, särskilt strax innan man lägger sig.
- Vissa läkemedel: En del läkemedel kan påverka funktionen i den nedre esofagussfinktern och bidra till reflux hos vissa personer.
Olika personer reagerar också olika på exempelvis fet mat, starkt kryddad mat, alkohol, kaffe eller andra livsmedel. Det är därför ofta mer relevant att identifiera vilka faktorer som faktiskt utlöser symtom hos individen än att undvika en lång lista med livsmedel generellt.
Erosiv och icke-erosiv refluxsjukdom
GERD kan förekomma i flera olika former.
- Erosiv refluxsjukdom: Refluxen har orsakat synliga skador eller inflammation i matstrupens slemhinna, så kallad erosiv esofagit.
- Icke-erosiv refluxsjukdom: Personen har refluxrelaterade symtom men gastroskopi visar inte typiska erosiva slemhinneskador.
Det finns också personer som har känslig matstrupe och får tydliga symtom trots att syraexponeringen ligger inom ett normalt intervall. Därför behöver symtomens intensitet inte alltid motsvara graden av synlig inflammation i matstrupen.
Hur diagnostiseras GERD?
Vid typiska refluxsymtom kan läkaren ofta göra en första bedömning utifrån sjukdomshistoria och symtombild. Vilken ytterligare utredning som behövs beror bland annat på ålder, symtom, riskfaktorer, behandlingssvar och om det finns alarmsymtom.
Utredningen kan bland annat omfatta:
- Gastroskopi: En tunn kamera förs via munnen ner i matstrupen och magsäcken. Undersökningen kan upptäcka bland annat esofagit, förträngningar och Barretts esofagus samt bidra till att utesluta andra sjukdomar.
- Ambulatorisk refluxmätning: Mäter reflux i matstrupen under en längre period. pH-mätning, ibland i kombination med impedansmätning, kan användas för att undersöka sambandet mellan refluxepisoder och symtom.
- Esofagusmanometri: Undersöker matstrupens rörelser och tryckförhållanden. Manometri används i särskilda situationer och kan bland annat vara aktuell inför antirefluxkirurgi eller för att utesluta andra motorikstörningar.
Blodprover kan ibland tas för att upptäcka blodbrist eller tecken på annan bakomliggande sjukdom. Exempel på prover är blodstatus, inklusive hemoglobin (Hb), samt järnstatusoch ferritin vid misstanke om järnbrist eller långvarig blödning. Vilka prover som behövs avgörs utifrån symtom och övriga fynd. Blodprov kan däremot inte i sig bekräfta diagnosen GERD.
När behövs gastroskopi vid reflux?
Alla personer med halsbränna eller reflux behöver inte genomgå gastroskopi. Undersökningen blir särskilt viktig när det finns symtom eller riskfaktorer som gör att andra sjukdomar eller komplikationer behöver uteslutas.
Gastroskopi kan bland annat bli aktuellt vid nytillkomna sväljningssvårigheter, smärta när du sväljer, ofrivillig viktnedgång, tecken på blödning från mag-tarmkanalen eller misstänkt blodbrist. Undersökningen kan också behövas vid ihållande eller svårbehandlade refluxsymtom, misstanke om komplikationer, riskfaktorer för Barretts esofagus eller vid nydebuterade refluxbesvär i högre ålder.
Behandling av GERD
Behandlingen av gastroesofageal refluxsjukdom anpassas efter hur uttalade symtomen är, om det finns esofagit eller andra komplikationer och hur ofta besvären återkommer. Målet är att minska symtomen, läka eventuell inflammation i matstrupen och förebygga komplikationer.
Livsstilsförändringar vid GERD
För vissa personer kan förändrade vanor minska refluxbesvären. Åtgärder som kan vara aktuella är:
- viktnedgång vid övervikt eller obesitas.
- att undvika stora måltider sent på kvällen.
- att undvika att äta under de sista timmarna före sänggående.
- att höja huvudändan av sängen vid uttalade nattliga besvär.
- att minska mat eller dryck som tydligt utlöser de egna refluxsymtomen.
- rökstopp
Det finns inte ett specifikt livsmedel som orsakar GERD hos alla. Kostråd bör därför anpassas efter vilka produkter som faktiskt ger besvär hos individen.
Läkemedel vid GERD
Vid GERD används framför allt protonpumpshämmare (PPI), som minskar magsäckens syraproduktion och är den viktigaste läkemedelsbehandlingen vid mer uttalade besvär eller esofagit. Vid lindrigare eller tillfälliga symtom kan alginsyra, antacida eller H2-receptorblockerare användas för att minska reflux eller lindra symtom. Behandlingens längd varierar beroende på symtom och eventuell inflammation i matstrupen, och vid långvarig PPI-behandling bör behovet följas upp regelbundet.
GERD som inte blir bättre av behandling
Om symtomen kvarstår trots behandling med protonpumpshämmare betyder det inte alltid att mer syrahämmande läkemedel behövs.
Läkaren kan behöva kontrollera att läkemedlet tas på rätt sätt och därefter bedöma om symtomen verkligen beror på reflux. Andra orsaker kan exempelvis vara refluxöverkänslighet, funktionella besvär, eosinofil esofagit eller störningar i matstrupens rörelsefunktion.
Vid långvariga besvär trots korrekt behandling kan därför gastroskopi, refluxmätning eller andra undersökningar bli aktuella.
Operation vid gastroesofageal refluxsjukdom
Kirurgisk behandling kan övervägas hos noggrant utvalda personer med objektivt bekräftad refluxsjukdom, särskilt när symtomen är uttalade eller när långvarig läkemedelsbehandling inte är lämplig.
En etablerad operationsmetod är fundoplikation. Vid operationen förstärks barriären mellan magsäcken och matstrupen genom att den övre delen av magsäcken används för att skapa ett stöd runt den nedre delen av matstrupen.
Kirurgi är inte lämpligt för alla med refluxsymtom. Inför en operation krävs därför vanligtvis en noggrann utredning för att säkerställa att symtomen verkligen orsakas av GERD.
De flesta personer med refluxsjukdom utvecklar inte allvarliga komplikationer. Långvarig eller uttalad GERD kan dock i vissa fall orsaka förändringar i matstrupen.
Esofagit
Om refluxen skadar matstrupens slemhinna kan en inflammation uppstå. Detta kallas refluxesofagit eller erosiv esofagit.
Förträngning av matstrupen
Långvarig inflammation kan i vissa fall leda till ärrbildning och förträngning, så kallad peptisk striktur. Det kan ge sväljningssvårigheter och en känsla av att maten fastnar.
Barretts esofagus
Barretts esofagus innebär att slemhinnan i den nedre delen av matstrupen har förändrats. Tillståndet är vanligare hos personer med långvarig GERD och är förknippat med en ökad risk för cancer i matstrupen, även om den individuella risken för cancer fortfarande är låg. Personer med Barretts esofagus kan därför behöva särskild medicinsk uppföljning.
Då ska du söka vård vid GERD och reflux
Kontakta vården om du har återkommande eller långvariga refluxbesvär, om receptfria läkemedel inte hjälper eller om symtomen påverkar sömn och vardag.
Du bör särskilt söka vård om du:
- får svårt att svälja.
- upplever att mat fastnar i matstrupen.
- har ont när du sväljer.
- går ner i vikt utan förklaring.
- kräks upprepade gånger.
- kräks blod eller något som liknar kaffesump.
- har svart eller tjärliknande avföring.
- har tecken på blodbrist.
Bröstsmärta ska inte automatiskt tolkas som reflux. Ny eller kraftig bröstsmärta kan komma från hjärtat och behöver bedömas utifrån symtombilden. Sök akut vård vid stark eller tryckande bröstsmärta, särskilt om smärtan kombineras med exempelvis andfåddhet, kallsvettning, illamående eller utstrålning mot arm, rygg, hals eller käke.
Kan GERD gå över?
Förloppet varierar. Vissa har refluxbesvär under begränsade perioder medan andra har en mer långvarig sjukdom där symtomen kommer och går över tid.
Med rätt behandling går det ofta att få god kontroll över symtomen och läka eventuell inflammation i matstrupen. Om besvären återkommer ofta eller kräver långvarig behandling bör behandlingen följas upp och anpassas efter individens behov.
Vanliga frågor om GERD
Är GERD samma sak som halsbränna?
Nej. Halsbränna är ett symtom, medan GERD är en sjukdom där reflux orsakar besvärande symtom eller komplikationer. Halsbränna är dock ett av de vanligaste symtomen vid GERD.
Vad betyder GERD?
GERD är en förkortning av det engelska begreppet gastroesophageal reflux disease. På svenska används benämningen gastroesofageal refluxsjukdom.
Hur känns GERD?
Typiska symtom är en brännande känsla bakom bröstbenet och sura uppstötningar. Besvären förekommer ofta efter måltid eller när man ligger ner. Vissa får även bröstsmärta eller sväljningsbesvär.
Är reflux farligt?
Tillfällig reflux är vanligt och oftast ofarligt. Långvarig och uttalad GERD kan däremot orsaka bland annat esofagit, förträngning av matstrupen eller Barretts esofagus.
Vilken behandling är bäst mot GERD?
Behandlingen beror på symtomens omfattning och om matstrupen är inflammerad. Protonpumpshämmare är den viktigaste läkemedelsbehandlingen vid tydlig GERD och särskilt vid refluxesofagit. Livsstilsåtgärder kan också minska symtomen hos vissa personer.
Hur vet man om man har GERD?
Typiska symtom kan ge en stark misstanke om GERD. I vissa fall behövs gastroskopi eller refluxmätning för att bekräfta diagnosen eller utesluta andra sjukdomar.
