Vad är löparknä?
Löparknä, eller iliotibialbandssyndrom (ITBS), uppstår när den långa senan som går från höften ner till utsidan av underbenet (IT-bandet) blir irriterad. Vid upprepad böjning och sträckning av knät glider senan över ett benutskott på lårbenets utsida. Om belastningen blir för hög uppstår en lokal inflammation eller irritation, vilket leder till smärta.
Till skillnad från en korsbandsskada är löparknä ingen akut skada som beror på ett trauma, utan en förslitningsskada orsakad av monotona rörelser.
Vanliga symtom vid löparknä
Symtomen vid löparknä kommer ofta smygande och är tydligt kopplade till aktivitet.
Symtom vid aktivitet
- En skarp eller brännande smärta på knäts utsida.
- Smärtan debuterar ofta efter en viss distans eller tid under löppasset.
- Smärtan förvärras vid löpning i nedförsbackar eller när man tar ut steget.
- Ofta försvinner smärtan kort efter att man slutat springa, men återkommer vid nästa pass.
Symtom i vardagen
- Stelhet på lårets utsida.
- Ömhet när man trycker direkt på benutskottet på knäts utsida.
- Smärta när man går i trappor (särskilt nedför).
Varför får man löparknä?
Den främsta orsaken är en för snabb ökning av träningsmängd, men flera faktorer spelar in:
- Överbelastning: Att springa för långt, för ofta eller för intensivt utan tillräcklig återhämtning.
- Svag sätesmuskulatur: Om musklerna kring höften är svaga kan knät falla inåt, vilket ökar spänningen i IT-bandet.
- Löpsteg och utrustning: Gamla skor eller en löpstil som belastar utsidan av foten.
- Anatomi: Personer som är hjulbenta (varusställning) har en naturligt högre spänning i senan.
När bör du söka vård?
Kontakta vården eller en fysioterapeut om:
- Smärtan hindrar dig från att utföra din vardagsmotion.
- Om vila inte ger förbättring efter 1–2 veckor.
- Du har en svullnad eller rodnad på knäts utsida som inte går ner.
Så kan du ta reda på om du har löparknä
En fysioterapeut eller läkare kan oftast ställa diagnosen genom en klinisk undersökning och specifika provokationstester (t.ex. Nobels test). Man tittar även på rörlighet i höft och knä samt styrka i sätesmuskulaturen.
Om diagnosen är osäker, eller om man misstänker andra skador som en meniskskada eller korsbandsskada, är en MR-undersökning av knät det bästa verktyget. MR ger en detaljerad bild av mjukdelarna och kan bekräfta om det rör sig om en förtjockning av IT-bandet eller vätskeansamling under senan, samtidigt som man utesluter andra orsaker till smärtan.