Vad är facettledsartros?
Facettledsartros innebär att de små lederna som är belägna mellan ryggkotorna (facettlederna) gradvis förändras, likt artros i knä eller höft. Förändringarna kan ge smärta och stelhet och ibland irritera strukturer i närheten.
Vanliga symtom vid facettledsartros
- Lokal smärta i ländrygg eller nacke – upplevs ofta centralt eller på ena sidan nära ryggraden.
- Stelhet – som särskilt känns på morgonen eller efter att du suttit stilla länge.
- Smärta som förvärras vid belastning – du får ofta mer ont när du står eller går under en längre tid.
- Ökad smärta vid vissa rörelser – typiskt vid bakåtböjning (när du svankar) och vridning (rotation).
- Ömhet och muskelspänning runt området – du kan känna dig ”spänd” i ryggmusklerna.
Hur och var känns smärtan vid facettledsartros?
Smärtan vid facettledsartros kan vara molande, skarp eller komma som ”hugg” vid vissa rörelser eller vid positionsbyte som när du t.ex. reser dig, vänder dig i sängen. Besvären går ofta i perioder, så kallade skov, med bättre och sämre dagar.
Typisk smärtutbredning (utan att det måste vara ischias)
- Ländrygg: värk som kan stråla mot säte, höft, ljumske eller baksida lår, smärtan går oftas inte längre ner än knät.
- Nacke: smärta kan stråla mot skuldr, övre rygg och ibland bakhuvud (kan likna spänningshuvudvärk).
Så kan du försöka lindra smärtan
- Positionsbyte och rörelsepauser – försök att undvika att vara stilla länge.
- Lätt aktivitet – många upplever att lugna rörelser kan lindra mer än att ligga helt still.
- Att avlasta bakåtböjning – en del känner sig bättre i lätt framåtlutad position.
När du bör söka vård snarare
Sök hjälp om du har något av följande symtom:
- Nya eller tilltagande domningar, svaghet eller tydliga nervsymtom i arm eller ben.
- Påverkan på blåsa eller tarm, ridbyxeanestesi (känselbortfall eller domningar i benen som hade legat emot en sadel) eller svårighet att hålla urin och avföring (akut).
- Feber eller oförklarlig viktnedgång, uttalad nattsmärta eller smärta efter större trauma.
- Smärta som inte förbättras efter några veckor trots egenvård, eller smärta som tydligt påverkar sömn och vardag.
Så utreder man facettledsartros
Facettledsartros utreds oftast stegvis och börjar vanligtvis på vårdcentralen eller hos fysioterapeut, där går de igenom dina symtom och gör en klinisk undersökning där man tittar på rörlighet, vilka rörelser som provocerar såsom t.ex. svank och bakåtböjning eller vridning. De kontrollerar styrka, känsel och reflexer för att utesluta en nervpåverkan.
Vid behov kan bilddiagnostik som röntgen, MR (magnetröntgen) eller CT användas för att se artrosförändringar och även utesluta andra orsaker. Om man behöver bekräfta att smärtan verkligen kommer från facettlederna kan en smärtspecialist göra en diagnostisk bedövning, så kallad blockad, av nerverna som försörjer facettlederna: blir du tydligt bättre under bedövningens verkan talar det för facettledssmärta.
Om du skulle få tilltagande domningar eller svaghet, påverkan på blåsa eller tarm samt andra allvarliga symtom ska du söka vård snarast.