Vad är triglycerider?
Triglycerider är den vanligaste formen av fett i kroppen och en viktig energikälla. De består av en glycerolmolekyl som är bunden till tre fettsyror. Fettsyrorna kan vara mättade, enkelomättade eller fleromättade.
Triglycerider kommer dels från maten, dels från kroppens egen produktion. När kroppen får mer energi än den förbrukar kan framför allt levern omvandla överskott av kolhydrater, alkohol och andra energikällor till triglycerider. Triglyceriderna lagras huvudsakligen i fettväven och kan senare frigöras när kroppen behöver energi.
En mindre mängd triglycerider cirkulerar i blodet. Eftersom fett inte kan transporteras fritt i blodets vattenbaserade miljö transporteras triglyceriderna inuti partiklar som kallas lipoproteiner.
Hur transporteras triglycerider i blodet?
Triglycerider från maten tas upp i tarmen och transporteras i stora lipoproteinpartiklar som kallas kylomikroner. Triglycerider som produceras i levern transporteras framför allt i VLDL-partiklar, vilket står för very low-density lipoprotein.
I blodkärlen bryter enzymet lipoproteinlipas ner triglyceriderna till fettsyror. Fettsyrorna kan därefter tas upp av bland annat muskler för energiproduktion eller av fettväven för lagring. När triglyceriderna har avlägsnats återstår mindre restpartiklar, så kallade remnantpartiklar, som normalt tas om hand av levern.
Triglyceriderna lagras alltså inte direkt i blodkärlens väggar. Vid förhöjda triglyceridnivåer finns däremot ofta fler triglyceridrika lipoproteiner och remnantpartiklar i blodet. Dessa partiklar kan bidra till inflammation och kolesterolinlagring i kärlväggen och därmed till utvecklingen av åderförkalkning.
Vilken funktion har triglycerider i kroppen?
Triglycerider har flera viktiga funktioner. De fungerar framför allt som kroppens långsiktiga energireserv. Ett gram fett innehåller mer än dubbelt så mycket energi som ett gram kolhydrat eller protein.
Triglycerider i fettväven bidrar även till att:
- förse kroppen med energi mellan måltider och vid fysisk aktivitet
- isolera kroppen och hjälpa till att bevara kroppstemperaturen
- skydda inre organ mot mekanisk belastning
- lagra energi för perioder då tillgången på näring är lägre
Triglycerider är därför nödvändiga för kroppens normala funktion. Det är framför allt långvarigt förhöjda nivåer i blodet som kan vara medicinskt betydelsefulla.
Vad innebär förhöjda triglycerider?
Förhöjda triglycerider kallas hypertriglyceridemi och räknas som en form av blodfettsrubbning, eller dyslipidemi. Tillståndet ger vanligtvis inga tydliga symtom och upptäcks därför ofta i samband med en blodfettsanalys.
Måttligt förhöjda triglycerider förekommer ofta tillsammans med bukfetma, insulinresistens, typ 2-diabetes, högt blodtryck och lågt HDL-kolesterol. Detta mönster kan vara en del av det metabola syndromet och är förknippat med ökad risk för hjärt-kärlsjukdom.
Triglyceridvärdet ska inte bedömas isolerat. Den samlade hjärt-kärlrisken påverkas även av bland annat LDL-kolesterol, HDL-kolesterol, non-HDL-kolesterol, apolipoprotein B, blodtryck, blodsocker, rökning, ålder, ärftlighet och tidigare hjärt-kärlsjukdom.
Triglycerider och risken för hjärt-kärlsjukdom
Förhöjda triglycerider är en markör för en ökad mängd triglyceridrika lipoproteiner och remnantpartiklar. Dessa partiklar kan ta sig in i kärlväggen och bidra till åderförkalkning.
Förhöjda triglycerider förekommer dessutom ofta tillsammans med andra blodfettsförändringar, såsom lågt HDL-kolesterol, ökat antal små LDL-partiklar och förhöjt apolipoprotein B. Det kan göra den samlade riskbilden mer ogynnsam även när det beräknade LDL-kolesterolet inte är kraftigt förhöjt.
LDL-kolesterol är fortfarande den viktigaste behandlingsbara blodfettsmarkören vid bedömning av risken för åderförkalkningssjukdom. Vid förhöjda triglycerider kan non-HDL-kolesterol och apolipoprotein B ge kompletterande information om den totala mängden potentiellt skadliga lipoproteinpartiklar.
Mycket höga triglycerider och akut pankreatit
Vid mycket höga triglyceridnivåer ökar risken för akut pankreatit, vilket innebär en inflammation i bukspottkörteln. Risken blir särskilt betydande när triglyceriderna överstiger cirka 10 mmol/L, men kan även påverkas av hur snabbt värdet har stigit, tidigare pankreatit, alkoholkonsumtion, diabetes och genetisk predisposition.
Akut pankreatit kan orsaka kraftig och ihållande smärta i övre delen av magen, ofta med utstrålning mot ryggen, samt illamående och kräkningar. Sådana symtom kräver skyndsam medicinsk bedömning.
Extremt höga triglycerider kan i sällsynta fall även ge små gulröda fettinlagringar i huden, så kallade eruptiva xantom, eller fettinlagringar i näthinnans blodkärl.
Vad kan höga triglycerider bero på?
Förhöjda triglycerider beror ofta på en kombination av levnadsvanor, ämnesomsättning, sjukdomar, läkemedel och ärftliga faktorer.
Vanliga orsaker och bidragande faktorer
- övervikt, särskilt bukfetma
- insulinresistens och metabolt syndrom
- otillräckligt behandlad typ 2-diabetes
- hög alkoholkonsumtion
- stort intag av socker, söta drycker och raffinerade kolhydrater
- energiintag som under längre tid överstiger kroppens behov
- fysisk inaktivitet
- hypotyreos
- njursjukdom
- leverpåverkan och fettlever
- graviditet
Läkemedel som kan påverka triglyceriderna
Vissa läkemedel kan bidra till förhöjda triglycerider. Exempel är östrogenbehandling, kortison, retinoider, vissa antipsykotiska läkemedel, vissa blodtrycksläkemedel och vissa läkemedel mot hiv. Effekten varierar mellan individer och läkemedelsbehandling ska inte ändras utan medicinsk bedömning.
Är höga triglycerider ärftliga?
Triglyceridnivån påverkas delvis av ärftliga faktorer. Hos många personer handlar det om flera genvarianter som tillsammans ökar känsligheten för exempelvis övervikt, insulinresistens, alkohol eller en kolhydratrik kost.
Det finns även mer ovanliga ärftliga tillstånd som kan orsaka mycket höga triglycerider. Familjärt kylomikronemisyndrom är ett sällsynt tillstånd där nedbrytningen av kylomikroner är kraftigt nedsatt. Det kan orsaka mycket höga triglyceridnivåer redan tidigt i livet och återkommande episoder av akut pankreatit.
En ärftlig blodfettsrubbning kan misstänkas vid mycket höga eller återkommande triglyceridvärden, tidig hjärt-kärlsjukdom eller liknande avvikelser hos flera biologiska släktingar.
Hur tolkas triglyceridvärdet?
Triglycerider anges vanligtvis i millimol per liter, mmol/L. Resultatet påverkas av bland annat matintag, alkohol, fysisk aktivitet, pågående sjukdom, läkemedel och hur välreglerat blodsockret är.
Följande nivåer kan användas som allmän vägledning för vuxna:
- fastande triglycerider under 1,7 mmol/L betraktas ofta som en gynnsam nivå
- icke-fastande triglycerider under 2,0 mmol/L betraktas ofta som en gynnsam nivå
- värden över dessa nivåer kan vara kliniskt relevanta och behöver bedömas tillsammans med övriga riskfaktorer
- mycket höga värden, särskilt över 10 mmol/L, innebär en tydligt ökad risk för akut pankreatit
Laboratoriets referensintervall och medicinska beslutsgränser är inte alltid samma sak. Ett värde kan ligga inom laboratoriets statistiska referensintervall men ändå vara mindre gynnsamt hos en person med exempelvis diabetes, hjärt-kärlsjukdom eller flera andra riskfaktorer.
Måste triglycerider tas fastande?
En vanlig blodfettsprofil kan oftast tas utan fasta. Triglyceriderna stiger dock tillfälligt efter en måltid och kan påverkas särskilt av en fettrik måltid eller alkohol under tiden före provtagningen.
Ett fasteprov kan vara lämpligt om ett icke-fastande värde är tydligt förhöjt, om isolerad eller uttalad hypertriglyceridemi ska utredas eller följas, vid misstanke om en ärftlig blodfettsrubbning eller om personen tidigare har haft pankreatit orsakad av höga triglycerider.
Vid ett icke-fastande triglyceridvärde på 4,0 mmol/L eller högre kan provet behöva upprepas under standardiserade och fastande förhållanden. Anvisningarna från laboratoriet ska följas inför provtagningen.
Vilka andra blodprover bedöms tillsammans med triglycerider?
Triglycerider analyseras vanligtvis som en del av en blodfettsprofil. Följande analyser kan vara relevanta:
Vid förhöjda triglycerider kan kompletterande prover användas för att söka efter bakomliggande orsaker. Det kan bland annat omfatta glukos eller HbA1c, TSH, leverprover och njurfunktion. Vilka analyser som är relevanta beror på triglyceridnivån, symtom, läkemedel och övrig sjukdomshistoria.
Vad innebär låga triglycerider?
Låga triglycerider är vanligtvis inte ett sjukdomstecken och behöver sällan behandlas. De kan förekomma vid låg energitillförsel, viktminskning, hög fysisk aktivitet eller en kost med låg mängd fett och raffinerade kolhydrater.
Mycket låga värden kan i vissa sammanhang förekomma vid undernäring, nedsatt näringsupptag, hypertyreos eller annan bakomliggande sjukdom. Värdet behöver då bedömas tillsammans med symtom och andra laboratorieanalyser.
Hur kan förhöjda triglycerider påverkas?
Vilka åtgärder som är lämpliga beror på triglyceridnivån och den bakomliggande orsaken. För många har förändringar av levnadsvanor stor betydelse.
Åtgärder som ofta kan bidra till lägre triglycerider är:
- minskad eller helt avstådd alkoholkonsumtion
- minskat intag av socker, söta drycker och raffinerade kolhydrater
- viktnedgång vid övervikt
- regelbunden fysisk aktivitet
- bättre behandling av diabetes eller hypotyreos
- ökad andel fiberrika och minimalt bearbetade livsmedel
- bedömning av läkemedel som kan påverka triglyceriderna
Vid kraftigt förhöjda värden kan mer omfattande kostförändringar och läkemedelsbehandling behövas. Behandlingen riktas både mot risken för pankreatit och mot personens samlade risk för hjärt-kärlsjukdom.
Viktigt att känna till om triglycerider
Ett enstaka förhöjt triglyceridvärde är inte tillräckligt för att fastställa en blodfettsrubbning. Resultatet kan behöva kontrolleras på nytt, särskilt om provet togs efter mat eller alkohol, under en pågående infektion eller när blodsockret var dåligt reglerat.
Triglycerider ska tolkas som en del av en samlad medicinsk bedömning. Vid mycket höga värden, tidigare pankreatit, tydlig familjehistoria eller flera samtidiga riskfaktorer bör resultatet bedömas av hälso- och sjukvården.
