Adiponektin

Vad är adiponektin?

Adiponektin är ett hormonliknande protein, även kallat adipokin, som produceras främst av kroppens fettceller (adipocyter). Hormonet har en viktig roll i regleringen av kroppens ämnesomsättning, insulinkänslighet, inflammation och energiomsättning. Till skillnad från många andra ämnen som produceras i fettvävnad är adiponektin generellt skyddande för kroppen och associeras med god metabol hälsa.

Adiponektin cirkulerar i blodet i olika former och påverkar flera organ, framför allt lever, skelettmuskulatur, blodkärl och fettvävnad. Hormonet hjälper bland annat kroppen att använda glukos effektivt, ökar fettförbränningen och minskar låggradig inflammation.

Markören har blivit särskilt intressant inom modern metabolforskning eftersom låga nivåer ofta ses vid tillstånd som insulinresistens, typ 2-diabetes , övervikt och hjärt-kärlsjukdom.

Adiponektinets funktion i kroppen

Adiponektin är en adipokin, vilket innebär ett hormonliknande signalprotein som produceras och frisätts från kroppens fettvävnad. Hormonet har en central roll i regleringen av kroppens energiomsättning, insulinkänslighet, fettmetabolism och inflammatoriska processer.

Till skillnad från många andra inflammatoriska ämnen som utsöndras från fettvävnad har adiponektin huvudsakligen skyddande och antiinflammatoriska effekter. Höga nivåer associeras generellt med god metabol hälsa och förbättrad insulinkänslighet, medan låga nivåer ofta ses vid insulinresistens, bukfetma och metabol sjukdom.

Adiponektin utövar sina effekter genom att binda till receptorerna AdipoR1 och AdipoR2 som finns i bland annat lever, skelettmuskulatur, hjärta och blodkärl. När dessa receptorer aktiveras stimuleras flera metabola signalvägar som förbättrar kroppens förmåga att använda glukos och fettsyror som energikälla.

Hormonet bidrar bland annat till att:

• öka cellernas känslighet för insulin
• öka glukosupptaget i skelettmuskulatur
• stimulera oxidation och förbränning av fettsyror
• minska fettinlagring i levern
• motverka kronisk låggradig inflammation
• skydda blodkärlens endotel mot skador
• hämma utvecklingen av ateroskleros
• bidra till normal energiomsättning och metabol balans

Adiponektin betraktas idag som en viktig biomarkör för fettvävnadens metabola funktion. Trots att hormonet produceras av fettceller ses ofta lägre nivåer hos personer med övervikt och obesitas, särskilt vid ökad mängd visceralt fett och insulinresistens.

Låga nivåer av adiponektin har i studier kopplats till ökad risk för typ 2-diabetes, metabolt syndrom, fettlever, hjärt-kärlsjukdom och andra tillstånd som kännetecknas av metabol dysfunktion och kronisk inflammation.

Varför analyserar man adiponektin?

Blodprovsanalys av adiponektin används framför allt inom forskning och specialiserad metabol eller endokrinologisk vård för att bedöma kroppens metabola hälsa och fettvävens funktion.

Analysen kan vara relevant vid följande tillstånd;

• misstanke om insulinresistens
• utredning av metabolt syndrom
• typ 2-diabetes
• övervikt och obesitas
• fettlever (NAFLD)
• hjärt-kärlsjukdom
• PCOS (polycystiskt ovariesyndrom)
• kronisk låggradig inflammation
• utvärdering av metabol behandling eller livsstilsförändringar.

Eftersom adiponektin speglar kroppens insulinkänslighet och metabola balans kan markören ibland ge ytterligare information utöver traditionella prover som glukos , HbA1c , insulin och blodfetter.

Låga nivåer av adiponektin

Låga nivåer av adiponektin är starkt kopplade till flera vanliga metabola sjukdomar och anses ofta vara ett tecken på försämrad funktion i fettvävnaden.

Lågt adiponektin ses ofta vid:

• insulinresistens
• typ 2-diabetes
• bukfetma
• metabola syndromet
• höga triglycerider
• lågt HDL-kolesterol
• högt blodtryck
• fettlever
• hjärt-kärlsjukdom.

Flera studier visar att låga nivåer av adiponektin kan uppträda flera år innan utvecklingen av typ 2-diabetes , vilket gör markören intressant som tidig indikator på metabol påverkan.

Adiponektin och insulinresistens

Adiponektin har en nära koppling till kroppens insulinkänslighet. När nivåerna sjunker försämras cellernas förmåga att svara på insulin, vilket kan leda till förhöjda blodsockernivåer och ökad belastning på bukspottkörteln.

Personer med insulinresistens har därför ofta låga nivåer av adiponektin samtidigt som insulin- och glukosnivåerna stiger. Detta ses vanligt vid bukfetma och metabolt syndrom.

Markören används därför ibland tillsammans med:

• Glukos
• HbA1c
• Insulin
• HOMA-IR
• lipidstatus
• leptin

Adiponektin och hjärt-kärlsjukdom

Adiponektin har antiinflammatoriska och kärlskyddande egenskaper. Hormonet hjälper till att minska inflammation i kärlväggen och motverkar utvecklingen av ateroskleros, vilket innebär förträngningar och plackbildning i blodkärlen.

Låga nivåer har associerats med:

• ateroskleros
• kranskärlssjukdom
• hypertoni
• hjärtinfarkt
• ökad kardiovaskulär risk

Det finns dock ett fenomen som ibland kallas för adiponektinparadoxen, där mycket höga nivåer hos äldre personer eller vid avancerad hjärtsvikt paradoxalt nog kan associeras med sämre prognos. Detta tros bero på komplexa förändringar i metabolism och inflammation vid kronisk sjukdom.

Adiponektin och fettlever

Vid icke-alkoholrelaterad fettlever (NAFLD) ses ofta låga nivåer av adiponektin. Hormonet hjälper normalt till att minska fettinlagring i levern och förbättra leverns insulinkänslighet.

När koncentrationen av Adiponektin är låga ökar risken för:

• fettinlagring i levern
• inflammation i levervävnad
• försämrad glukosmetabolism
• utveckling av metabol leversjukdom.

Adiponektin och PCOS

Kvinnor med PCOS har ofta lägre nivåer av adiponektin, särskilt vid samtidig insulinresistens eller övervikt. Låga nivåer kan bidra till hormonell obalans, försämrad ägglossning och ökad metabol risk.

Analys av adiponektin används dock inte rutinmässigt vid PCOS utan förekommer främst inom forskning eller mer avancerad metabol utredning.

Hur analyseras adiponektin?

Adiponektin analyseras via ett blodprov. Analysen utförs vanligtvis i serum eller plasma och kräver oftast ingen särskild förberedelse, även om fastande prov ibland rekommenderas vid metabol utredning. Det finns ännu inga helt standardiserade internationella referensintervall eftersom nivåerna påverkas av flera faktorer såsom:

• kön
• ålder
• kroppssammansättning
• insulinkänslighet
• inflammationsgrad
• analysmetod.

Kvinnor har generellt högre nivåer av adiponektin än män.

Adiponektin i vården

Trots att adiponektin är en biologiskt mycket intressant markör används den fortfarande relativt begränsat inom rutinsjukvården. I dagsläget används analysen främst inom forskning och specialiserad metabolmedicin. Orsaker till att provet ännu inte används rutinmässigt är bland annat:

• avsaknad av standardiserade referensintervall
• variation mellan olika analysmetoder
• begränsad konsensus kring klinisk användning
• att andra etablerade markörer fortfarande används förstahandsmässigt.

Intresset för adiponektin ökar dock inom precisionsmedicin och förebyggande metabol hälsa eftersom markören kan ge information om tidig metabol påverkan innan tydliga förändringar syns i exempelvis blodsocker eller HbA1c.

Adiponektin och metabol hälsa

Adiponektin betraktas idag som en av de viktigaste biomarkörerna för metabol hälsa och fettvävens funktion. Höga nivåer är generellt associerade med god insulinkänslighet, låg inflammation och lägre risk för metabola sjukdomar. Livsstilsfaktorer som ofta associeras med förbättrade nivåer av adiponektin inkluderar:

• viktnedgång
• regelbunden fysisk aktivitet
• förbättrad insulinkänslighet
• minskad bukfetma
• antiinflammatorisk kosthållning.

Adiponektin är därför inte bara en biomarkör utan även en viktig regulator av kroppens metabola balans och långsiktiga hälsa. Notera! Analys av adiponektin kan endast genomföras på Karolinska universitetslaboratoriet samt SYNLABS närlabb i Stockholm