Angiografi – få en tydlig bild av dina blodkärl och din hjärthälsa

Undersökningen används ofta vid misstanke om hjärt-kärlsjukdom, stroke eller andra tillstånd där blodcirkulationen kan vara påverkad. I dag finns även modernare varianter där datortomografi används, vilket gör undersökningen både snabbare och mindre invasiv.

Så fungerar angiografi

Vid en klassisk angiografi förs en tunn kateter in i ett blodkärl, vanligtvis via handleden eller ljumsken. Genom katetern sprutas kontrastmedel in, vilket gör att blodkärlen syns tydligt på röntgenbilder.

Läkaren kan därefter i realtid följa kontrastmedlets passage genom kärlen och upptäcka:

• förträngningar (ateroskleros)
• blodproppar
• kärlbråck (aneurysm)
• kärlmissbildningar

Undersökningen tar vanligtvis mellan 30 och 90 minuter och görs under lokalbedövning.

Olika typer av angiografi

Angiografi kan användas för att undersöka olika delar av kroppen beroende på symtom och frågeställning.

• Koronarangiografi (kranskärlsröntgen) – undersöker hjärtats blodkärl vid misstanke om kärlkramp eller hjärtinfarkt.
• Cerebral angiografi – används för att undersöka blodkärlen i hjärnan, till exempel vid misstanke om aneurysm eller stroke.
• Perifer angiografi – används för att undersöka blodkärl i exempelvis ben, njurar eller mag-tarmkanalen.

DT-angiografi – ett mindre invasivt alternativ

I många fall används idag datortomografi (DT) i stället för klassisk angiografi. Vid en så kallad DT-angiografi ges kontrastmedel via en ven i armen, oftast i armvecket, och bilder tas snabbt med hjälp av en datortomograf som roterar runt kroppen. Tekniken gör det möjligt att skapa mycket detaljerade tvärsnittsbilder och tredimensionella rekonstruktioner av blodkärlen.

Till skillnad från traditionell angiografi behövs ingen kateter som förs in i kärlsystemet, vilket gör undersökningen mindre belastande för patienten. Själva bildtagningen går snabbt, ofta på bara några minuter, även om hela besöket kan ta lite längre tid beroende på förberedelser.

DT-angiografi används ofta för att undersöka bland annat:

• hjärtats kranskärl
• lungornas blodkärl (vid misstänkt lungemboli)
• kärl i hjärnan
• större kroppspulsådern (aorta)

Metoden har hög diagnostisk precision och kan upptäcka både förträngningar, plackbildning och andra strukturella förändringar i kärlen, ofta redan i ett tidigt skede.

Fördelar med DT-angiografi:

• ingen kateter behöver föras in i kärlen
• kort undersökningstid
• lägre risk för komplikationer
• kan ofta genomföras utan sjukhusinläggning
• ger mycket detaljerade och tredimensionella bilder

DT kranskärl – En undersökning av hjärtats kärl

Hos oss kan du beställa DT kranskärl (CT coronarangiografi), en modern och skonsam undersökning av hjärtats blodkärl. Metoden ger mycket detaljerade bilder och kan upptäcka förträngningar i ett tidigt skede.

Undersökningen kan vara aktuell för dig som:

• har bröstsmärta eller misstänkt kärlkramp
• vill utesluta förträngningar i kranskärlen
• har riskfaktorer som högt blodtryck, höga blodfetter eller diabetes
• vill göra en förebyggande kontroll av hjärtats kärl

DT kranskärl är ett bra alternativ för många patienter eftersom det är både snabbt och mindre belastande jämfört med traditionell angiografi.

Förberedelser inför undersökningen

Inför en angiografi eller DT-angiografi får du alltid tydliga instruktioner från vårdgivaren. Förberedelserna syftar till att undersökningen ska kunna genomföras säkert och ge så tillförlitliga resultat som möjligt.

Vanliga förberedelser kan inkludera:

• blodprover för att kontrollera njurfunktion, saltbalans och blodstatus
• genomgång av aktuella läkemedel
• information om eventuell allergi mot kontrastmedel
• kontroll av puls och blodtryck

I vissa fall kan du behöva fasta några timmar före undersökningen, särskilt om kontrastmedel ska användas. Du får då specifika instruktioner om hur länge du ska avstå från mat och dryck.

Här är en mer utvecklad och fördjupad version i samma stil:

Så går undersökningen till

Hur undersökningen genomförs beror på vilken typ av angiografi som används. Både klassisk angiografi och DT-angiografi syftar till att visualisera blodkärlen, men metoderna skiljer sig åt i hur de utförs.

Vid klassisk angiografi:

1. du får lokalbedövning i handleden eller ljumsken där katetern ska föras in
2. läkaren för in en tunn kateter i blodkärlet och navigerar den till det område som ska undersökas
3. kontrastmedel sprutas in genom katetern, vilket kan ge en kortvarig värmekänsla i kroppen
4. röntgenbilder eller videosekvenser tas i realtid medan kontrastmedlet passerar genom kärlen

Du är vaken under hela undersökningen och kan kommunicera med vårdpersonalen. I vissa fall kan läkaren samtidigt behandla en förträngning, till exempel genom ballongvidgning eller insättning av stent.

Vid DT-angiografi:

1. kontrastmedel ges via en ven i armen
2. du ligger på en brits som förs in i en datortomograf
3. bilder tas under några minuter medan du ombeds ligga stilla och ibland hålla andan korta stunder

Undersökningen är snabb och smärtfri. Hela besöket tar oftast mindre än en timme, även om själva bildtagningen bara tar några minuter.

Är angiografi farligt?

Angiografi är en säker och väletablerad undersökning som används rutinmässigt inom sjukvården. Röntgenstrålning används, men dosen anpassas noggrant för att vara så låg som möjligt samtidigt som bildkvaliteten bibehålls. Undersökningen görs alltid efter en medicinsk bedömning där nyttan anses överväga eventuella risker.

Vid klassisk angiografi finns en liten risk för komplikationer kopplade till kateteringreppet, till exempel blödning eller blåmärke vid insticksstället. Vid både klassisk angiografi och DT-angiografi kan kontrastmedel i sällsynta fall orsaka allergiska reaktioner eller påverka njurfunktionen, särskilt hos personer med redan nedsatt njurfunktion.

Hur mår man efteråt?

Efter en klassisk angiografi kan du behöva vila några timmar. Vid DT-angiografi kan du oftast återgå till normala aktiviteter direkt efter undersökningen. De flesta upplever inga besvär efteråt och behöver sällan smärtstillande behandling.