Snabbversion
Hormoner påverkar många viktiga funktioner i kroppen, från sexlust och fertilitet till ämnesomsättning, sömn och energi. Här går vi igenom åtta viktiga hormoner, hur de fungerar och vad förändrade hormonnivåer kan innebära för hälsan hos män. Vi förklarar också när det kan vara relevant att undersöka sina hormonvärden med blodprov.
Känner du dig tröttare än vanligt? Kanske har du fått svårare att bygga muskler eller märkt att sexlusten förändrats? Det kan finnas flera förklaringar, men ibland spelar kroppens hormoner en roll. Hormonerna i vår kropp påverkar allt från ämnesomsättning och sömn till fertilitet och muskeluppbyggnad.
Vilka hormoner påverkar mäns hälsa?
Hormoner är kemiska budbärare som hjälper kroppens olika organ att samarbeta. Här nedan listar vi åtta hormoner, utan inbördes ordning, och beskriver deras olika funktioner.
1. Testosteron – sexlust, muskler och energi
Testosteron bidrar till sexlust, spermieproduktion, muskelmassa, benhälsa och bildning av röda blodkroppar – hos män produceras hormonet främst i testiklarna. Vid testosteronbrist kan män bland annat uppleva minskad sexlust, färre morgonerektioner och nedsatt fysisk ork. Trötthet och nedstämdhet kan också förekomma, men är ospecifika symtom med många möjliga orsaker.
Diagnosen testosteronbrist ställs inte utifrån ett enstaka testosteronprov eller enbart symtom. Vid utredning arbetar man vanligen med att se över både symtom och upprepade låga testosteronvärden i korrekt tagna morgonprover. Läkaren behöver också bedöma varför nivåerna är låga.
Testosteronbehandling är inte en generell behandling mot trötthet eller normalt åldrande och kan hämma spermieproduktionen hos män som vill få barn.
2. LH – styr testosteronproduktionen
LH, luteiniserande hormon, bildas i hypofysen och signalerar till testiklarna att producera testosteron. Vid ett lågt testosteronvärde kan LH bidra till att skilja mellan nedsatt funktion i testiklarna och en störning i regleringen från hypofys eller hypotalamus. Ett förhöjt LH tillsammans med lågt testosteron kan tala för en orsak i testiklarna, medan ett lågt eller olämpligt normalt LH kan tala för en central orsak.
3. FSH – viktigt för spermieproduktionen
FSH, follikelstimulerande hormon, produceras också i hypofysen och hos män stödjer det spermiebildningen i testiklarna. FSH kan därför vara ett relevant prov vid utredning av nedsatt fertilitet, ofta tillsammans med andra hormoner och spermaanalys. Ett normalt FSH-värde utesluter dock inte fertilitetsproblem.
4. Sköldkörtelhormoner – påverkar ämnesomsättningen
Sköldkörteln bildar hormonerna T4 och T3, som påverkar kroppens ämnesomsättning. Vid hypotyreos, det vill säga underfunktion i sköldkörteln, kan man bland annat känna sig trött, frusen eller nedstämd och gå upp i vikt. Vid det motsatta tillståndet, hypertyreos, har man istället en överfunktion i sköldkörteln vilket kan ge symtom som exempelvis hjärtklappning, svettningar, oro och viktnedgång.
Eftersom de här symtomen kan likna besvär vid andra tillstånd bedöms sköldkörtelfunktionen ofta med TSH och vid behov fritt T4. TSH är ett styrhormon från hypofysen, inte ett sköldkörtelhormon, men är ett viktigt prov för att bedöma sköldkörtelns funktion. T4, T3 och TSH finns med i sköldkörtelprov för bedömning av sköldkörtelns funktion.
5. Insulin – reglerar blodsockret
Insulin är ett hormon som bildas i bukspottkörteln, det hjälper kroppens celler att ta upp och använda glukos. Vid insulinresistens svarar cellerna sämre på insulinets signaler. Tillståndet kan förekomma tillsammans med bukfetma, förhöjt blodtryck och rubbade blodfetter och ökar risken för typ 2-diabetes.
Insulinresistens ger ofta inga tydliga symtom. Sötsug, trötthet efter måltider eller svårigheter att gå ner i vikt räcker inte för att avgöra om man har insulinresistens. HbA1c och glukosprover kan användas för att upptäcka störd blodsockerreglering, men de fastställer inte i sig graden av insulinresistens.
6. Kortisol – kroppens stresshormon
Kortisol, även känt som vårt "stresshormon", produceras i binjurarna. Det hjälper kroppen att reglera bland annat blodtryck, ämnesomsättning och reaktioner på belastning. Kortisolnivåerna varierar naturligt under dygnet och är vanligtvis högst på morgonen. Vid provtagning behöver tidpunkten anpassas efter vad man vill undersöka. Kortisol är alltså ett nödvändigt hormon, inte något som i sig är skadligt.
Långvarig stress kan påverka sömn och välbefinnande, men innebär inte automatiskt att kortisolnivåerna är kroniskt förhöjda. Sjukligt förhöjd kortisolproduktion, som vid Cushings syndrom, är ovanlig och kan bland annat ge muskelsvaghet, central viktuppgång och hudförändringar.
7. Melatonin – reglerar dygnsrytmen
Melatonin bildas framför allt under den mörka delen av dygnet och finns till för att hjälpa kroppen att signalera när det är natt. Ljusexponering på kvällen, skiftarbete och resor över tidszoner kan påverka dygnsrytmen. Sömnproblem kan dock ha många andra orsaker, exempelvis stress, sömnapné eller oregelbundna sömnvanor.
Vid sömnbrist kan även aptit och matval påverkas. Hormonerna leptin och ghrelin deltar i hunger- och mättnadsregleringen, men resultaten från studier om exakt hur nivåerna förändras vid sömnbrist varierar. Melatonin ingår normalt inte i en vanlig blodprovsutredning av sömnproblem.
8. Prolaktin – kan påverka sexlust och fertilitet
Prolaktin bildas också i hypofysen. Förhöjda prolaktinnivåer kan hämma kroppens reglering av könshormoner och hos män bidra till ett lägre eller lågt testosteron, minskad sexlust, erektionsbesvär eller fertilitetsproblem. Vissa läkemedel, hypotyreos och andra tillstånd kan ge förhöjda värden.
I vissa fall beror förhöjt prolaktin på ett prolaktinom, en vanligen godartad hormonproducerande tumör i hypofysen. Ett avvikande prov behöver bedömas i sitt sammanhang och ibland kontrolleras på nytt innan vidare utredning skulle bli aktuell.
Betyder låg sexlust eller trötthet att hormonerna är i obalans?
Det kan betyda det men det är inte alltid så. Minskad sexlust, erektionsproblem, trötthet och förändrad vikt kan, förutom den hormonella påverkan, bero på exempelvis stress, sömnbrist, depression, läkemedel, alkohol, övervikt eller andra sjukdomar. Erektionsproblem kan också ha samband med blodkärl och hjärt-kärlhälsa. Om besvären är återkommande eller påverkar vardagen är det viktigt att söka hjälp för att få en medicinsk bedömning som kan hjälpa till att avgöra vilka orsaker som behöver undersökas.
Vilka hormoner kan män kontrollera med blodprov?
Flera av kroppens hormoner kan mätas genom blodprov. Vilka prover som är relevanta beror på vad man vill undersöka, eftersom olika hormoner ger information om olika funktioner i kroppen.
Hos Testmottagningen kan du undersöka flera hormonvärden genom blodprov och få dina resultat bedömda av läkare. Du hittar våra tillgängliga hormonprover direkt i artikeln eller bland våra blodprover och hälsokontroller för män. Vid osäkerhet är du välkommen att ringa till oss
