Snabbversion
Klimakteriebesvär kan visa sig på många olika sätt. Värmevallningar och svettningar är välkända symtom, men även förändrade blödningar, sömnproblem, viktförändringar, torra slemhinnor samt muskel- och ledvärk är vanligt förekommande.
Det finns effektiva behandlingar, men vad som passar bäst behöver avgöras utifrån symtom, medicinsk bakgrund och hur besvären påverkar livet. Sök vård om besvären påverkar din vardag. Du behöver inte vänta tills problemen har blivit svåra innan du kontaktar vården.
Vi har pratat med Elenor Wevle Ängek, läkare med specialisering inom obstetrik och gynekologi, om hur övergången till klimakteriet påverkar kvinnor och vad man kan göra åt sina klimakteriebesvär.
Klimakteriet är övergångsperioden kring den sista menstruationen och kan pågå under flera år. Menopaus är den medicinska benämningen på den sista menstruationen och kan fastställas i efterhand när det har gått tolv månader utan någon ny blödning. Menopausen inträffar för de flesta mellan 45 och 55 års ålder. I Sverige är genomsnittsåldern omkring 51–52 år.
Åren före menopaus, när hormonproduktionen blir mer oregelbunden, kallas ofta perimenopaus. Många får då oregelbundna menstruationer och klassiska klimakteriebesvär.
Vanliga klimakteriebesvär – fysiska och psykiska symtom
Klimakteriet kan ge både kroppsliga och psykiska symtom. Vilka besvär som uppstår, hur starka de är och hur länge de pågår varierar mycket från person till person.
Vanliga klimakteriebesvär är:
- värmevallningar och svettningar
- sömnproblem
- oregelbundna blödningar
- humörsvängningar, oro eller nedstämdhet
- hjärtklappning
- koncentrationssvårigheter och minnesbesvär
- huvudvärk
- muskel- och ledvärk
- torra slemhinnor i underlivet
- smärta vid samlag
- minskad sexlust
- återkommande urinvägsbesvär.
Värmevallningar och svettningar kallas gemensamt för vasomotoriska symtom. De kan uppträda både dag- och nattetid och är en vanlig orsak till störd sömn. Besvären kan börja flera år före menopaus och fortsätta efter den sista menstruationen. För många avtar de med tiden, men de kan kvarstå i mer än fem år och hos vissa betydligt längre.
Klimakteriet kan påverka både kroppen och det psykiska måendet, och besvären ser väldigt olika ut från person till person. Det viktiga är att inte avfärda symtomen som något man bara måste stå ut med – det finns ofta hjälp att få.
Blödningar i klimakteriet
När hormonnivåerna förändras under klimakteriet påverkas ofta menstruationen. Den kan komma oftare eller mer sällan, och blödningarna kan bli rikligare eller pågå längre. Det kan också gå flera månader mellan menstruationerna innan de till slut upphör helt.
Förändrade blödningar beror ofta på hormonella variationer. Sök vård om blödningarna blir mycket rikliga eller långvariga, kommer tätt, uppträder mellan menstruationerna eller efter samlag, eller om blödningsmönstret förändras på ett sätt som oroar dig.
Om det har gått mer än ett år sedan din sista menstruation och du börjar blöda igen ska du söka vård. Blödningen behöver utredas även om den är liten eller bara kommer en gång.
Hormonbehandling kan också påverka blödningsmönstret. Mindre stänkblödningar är vanliga under de första tre till sex månaderna efter att behandlingen har påbörjats eller ändrats. Blödningar som fortsätter längre, blir rikliga eller börjar efter att du tidigare varit blödningsfri bör bedömas av vården.
Klimakteriet och sömnproblem
Under klimakteriet kan det bli svårare att somna. En del vaknar ofta under natten eller känner sig trötta trots att de har sovit en hel natt. Nattliga värmevallningar och svettningar är en vanlig orsak, men sömnproblem kan även förekomma utan vallningar.
Långvarig sömnbrist kan bland annat leda till trötthet, irritation, koncentrationssvårigheter och nedstämdhet. Om du har sömnproblem kan det vara bra att:
- hålla sovrummet svalt
- varva ner före läggdags
- lägga dig och gå upp vid regelbundna tider
- minska intaget av alkohol och koffein
- vara fysiskt aktiv regelbundet
- använda tunna sängkläder och sovkläder som är lätta att ta av.
Om sömnproblemen främst beror på nattliga vallningar och svettningar kan hormonbehandling vara ett alternativ. Sömnproblem som inte verkar ha någon koppling till sådana besvär kan behöva utredas bredare eftersom de även kan ha andra orsaker.
Viktuppgång i klimakteriet
Att gå upp i vikt under klimakteriet är vanligt, men det beror sällan enbart på minskade östrogennivåer. Minskad muskelmassa, lägre energibehov, mindre fysisk aktivitet, stress och störd sömn kan också påverka vikten.
Hormonförändringarna kan samtidigt göra att mer fett lagras runt midjan och magen. Kroppen kan därför förändras även om vikten inte ökar särskilt mycket.
Läs mer i vår artikel: Viktuppgång i klimakteriet – därför ökar midjemåttet trots samma vanor.
Östrogenbrist, värk och ont i kroppen under klimakteriet
Muskel- och ledvärk kan förekomma under klimakteriet, ibland tillsammans med stelhet, trötthet eller en känsla av att kroppen återhämtar sig långsammare.
Sambandet mellan östrogenbrist och värk är inte helt enkelt. Östrogen påverkar bland annat skelettet, musklerna, bindväven och kroppens sätt att reglera smärta. Lägre östrogennivåer kan därför bidra till värken, men besvären behöver inte alltid bero på hormoner.
Andra möjliga orsaker till värk och smärta är exempelvis artros, överbelastning, rubbningar i sköldkörteln eller inflammatoriska sjukdomar. Sök vård om värken inte går över, blir värre eller begränsar din rörlighet. Du bör också söka vård om du samtidigt får svullna leder, feber, tydlig muskelsvaghet eller går ner i vikt utan förklaring.
Torra slemhinnor och urinvägsbesvär
När östrogennivåerna sjunker kan slemhinnorna i underlivet och de nedre urinvägarna bli tunnare, torrare och känsligare. Det kan orsaka torrhet, klåda, sveda, smärta vid samlag, täta urinträngningar och återkommande urinvägsinfektioner.
Till skillnad från värmevallningar går dessa besvär inte alltid över av sig själva. Lokalt östrogen finns bland annat som kräm, vaginalgel, vaginaltablett eller vaginalring och kan ge god effekt. Behandlingen verkar främst i underlivet och kan efter individuell bedömning ofta användas under lång tid.
Hormonfria fuktgivande geler och glidmedel kan också lindra torrhet och obehag.
Behandling av klimakteriebesvär
Vilken behandling som passar bäst beror på vilka besvär du har, hur mycket de påverkar din vardag och om det finns sjukdomar eller andra omständigheter som behöver vägas in.
Hormonbehandling
Hormonbehandling vid klimakteriet, även kallad MHT, är den mest effektiva läkemedelsbehandlingen mot värmevallningar och svettningar. Östrogen kan ges som tabletter, plåster, gel eller spray.
För kvinnor yngre än 60 år eller som befinner sig inom tio år efter menopaus är förhållandet mellan nytta och risk i regel klart fördelaktigt när behandlingen ges mot besvär som påverkar livskvaliteten och det inte finns några kontraindikationer.
Hormonbehandling är den mest effektiva behandlingen mot värmevallningar och svettningar, men behandlingen behöver alltid anpassas efter individen. Vilket preparat som passar och hur länge behandlingen bör pågå avgörs utifrån symtom, medicinsk bakgrund och en bedömning av nytta och risk.
Om du har livmodern kvar måste systemiskt östrogen kombineras med ett progestogen för att skydda livmoderslemhinnan. Progestogen är ett samlingsnamn som omfattar både progesteron och syntetiska gestagener. Skyddet kan ges genom exempelvis tabletter, kombinationsplåster eller hormonspiral. Om livmodern har opererats bort används vanligtvis enbart östrogen.
Behandlingen anpassas efter individen och ges i den lägsta dos som ger tillräcklig effekt. Det finns inte längre någon generell gräns för hur många år behandlingen får pågå. Nyttan och riskerna behöver i stället omprövas regelbundet.
Systemisk MHT är kontraindicerad bland annat vid odiagnostiserad vaginal blödning eller misstänkt cancer i livmoderslemhinnan, tidigare bröstcancer, aktuell djup ventrombos eller lungemboli, pågående eller nyligen genomgången arteriell hjärt-kärlsjukdom samt allvarlig pågående gall- eller leversjukdom.
Östrogen som tas i tablettform är förknippat med en ökad risk för venös blodpropp. Motsvarande riskökning har inte påvisats för östrogen som tillförs genom huden, exempelvis som plåster, gel eller spray. Sådan behandling är därför ofta att föredra, särskilt för kvinnor med vissa kardiovaskulära eller metabola riskfaktorer.
Levnadsvanor och annan behandling
Regelbunden fysisk aktivitet, särskilt styrketräning, kan förbättra hälsan och hjälpa till att bevara muskler och skelett. Avslappning, återhämtning och ett svalt sovrum kan också lindra vissa besvär.
Om du inte kan eller vill använda hormonbehandling finns det andra läkemedel som ibland kan vara aktuella. Diskutera eventuell behandling med en läkare utifrån dina symtom, din hälsa och dina individuella riskfaktorer.
När bör du söka vård?
Du bör kontakta din vårdcentral eller en gynekologisk mottagning om:
- värmevallningar, svettningar eller sömnproblem påverkar din vardag
- du känner dig nedstämd eller har besvärande humörsvängningar som du tror beror på hormonförändringar
- besvär från underlivet inte blir bättre av receptfri behandling
- du har återkommande eller besvärande symtom från urinvägarna
- menstruationen har upphört och du är yngre än 45 år.
Sök också vård om blödningarna blir mycket rikliga eller långvariga, kommer tätt, uppträder mellan menstruationerna eller efter samlag. Om du börjar blöda igen mer än ett år efter din sista menstruation ska blödningen alltid utredas.
