Snabbversion
En bakercysta är en vätskefylld svullnad bakom knät som ofta uppstår till följd av artros, meniskskada eller inflammation i knäleden. Den är vanligtvis ofarlig men kan orsaka smärta, stramhet och svullnad i knävecket. Här får du veta vilka symtom du bör vara uppmärksam på, när du bör söka vård och vilka behandlingsalternativ som finns.
Känns det spänt eller svullet bakom knät, särskilt efter promenader, träning eller en dag med mycket stående? Då kan det handla om en bakercysta. Många upptäcker först en mjuk bula i knävecket och blir oroliga för vad den betyder. Oftast är en bakercysta inte farlig i sig, men den är ofta ett tecken på att något inne i knäleden behöver uppmärksammas, till exempel artros, inflammation eller en meniskskada. Att förstå vad en bakercysta är kan därför hjälpa dig att både tolka symtomen rätt och veta när det är dags att söka vård.
Vad är en Bakercysta?
En bakercysta, även kallad poplitealcysta, är en vätskefylld utbuktning i knävecket. Vätskan kommer från knäleden och består av ledvätska, så kallad synovialvätska, som normalt finns i leden för att smörja och skydda brosk och andra strukturer. När knät blir irriterat eller inflammerat kan produktionen av ledvätska öka. Då kan vätskan pressas bakåt och samlas i en slemsäck eller vätskeficka bakom knät, vilket bildar en Bakercysta.
Hos vuxna är en bakercysta oftast inte ett isolerat problem, utan hänger ofta ihop med en underliggande knäsjukdom. Vanliga orsaker är artros, reumatoid artrit, annan ledinflammation eller skada i menisken. Bakercystor förekommer ofta tillsammans med meniskskador, särskilt skador i den bakre delen av den mediala menisken.
Hos barn kan bakercystor förekomma utan tydlig bakomliggande ledsjukdom, men hos vuxna bör man oftare tänka: varför producerar knät för mycket vätska? Det är den frågan som brukar vara viktigast medicinskt.
Vilka symtom ger en Bakercysta?
Det vanligaste symtomet är en mjuk eller spänd knöl i knävecket. En del märker mest av en känsla av fyllnad eller tryck, medan andra får tydligare besvär. Symtomen varierar ofta med hur aktiv man är och hur mycket inflammation som finns i själva knäleden.
Vanliga symtom är:
svullnad eller bula bakom knät
stramhet i knävecket
värk i knät eller övre delen av vaden
stelhet, särskilt när man böjer eller sträcker knät
känsla av att knät “spänner” efter belastning
ibland klickningar eller samtidig knäsmärta från den bakomliggande knäskadan
En del har inga tydliga symtom alls, och cystan upptäcks av en slump vid undersökning eller bilddiagnostik av knät. Det är också vanligt att storleken varierar över tid. Ibland blir cystan mindre när inflammationen i leden lugnar sig, för att sedan återkomma när knät blir mer irriterat igen.
Det är inte ovanligt att knäsmärtan börjar på insidan av knät, exempelvis efter en vridning eller i samband med artros. Efter längre promenader kan det börja strama bakom knät och med tiden uppstår en tydlig svullnad i knävecket. Då kan en Bakercysta vara en sannolik förklaring.
Varför får man en Bakercysta?
Själva cystan uppstår när knäleden producerar för mycket ledvätska. Kroppen gör ofta detta som en reaktion på irritation, skada eller inflammation i leden. Bakercystan blir därför ofta ett slags “signal” om att det finns ett underliggande problem i knät.
Vanliga orsaker är:
artros i knät – slitagesjukdom där brosket påverkas och leden ofta blir irriterad
meniskskada – särskilt degenerativa eller bakre meniskskador
reumatoid artrit eller annan inflammatorisk ledsjukdom
annan knäinflammation eller ledutgjutning
mer sällan andra skador i knäleden
Det är viktigt att förstå att behandling som bara riktar sig mot själva cystan inte alltid hjälper långsiktigt. Om grundproblemet i knät finns kvar fortsätter leden ofta att bilda överskottsvätska, och då kan cystan komma tillbaka. Det är därför vården ofta fokuserar på hela knät, inte bara knölen bakom knät.
Är en bakercysta farlig och när ska man söka vård?
I de flesta fall är en bakercysta ofarlig, men den ska inte ignoreras om den ger tydliga besvär eller om du inte vet vad svullnaden beror på. En ny knöl bakom knät bör bedömas, särskilt om du samtidigt har ont, stelhet eller svullnad i knät.
Du bör söka vård om:
du får en nyupptäckt knöl bakom knät
knät blir svullet, varmt eller mer smärtsamt
du har svårt att böja eller sträcka knät
besvären återkommer eller förvärras
du samtidigt har tydliga symtom från artros, meniskskada eller ledinflammation
En viktig komplikation är att cystan ibland kan spricka, så kallad ruptur. Då läcker vätskan ned i vaden och kan ge plötslig smärta, svullnad och rodnad i underbenet. Det kan likna en blodpropp i benet (DVT), som är ett allvarligare tillstånd och måste uteslutas av sjukvård. Därför ska man söka akut bedömning om vaden plötsligt svullnar upp, blir öm eller röd, särskilt om symtomen kommer snabbt.
Bakercystor kan också, mer sällan, bli så stora att de trycker på omgivande vävnad och ger obehag, domningar eller ökad svullnad i benet.
Hur ställs diagnosen och vilken behandling finns?
Diagnosen börjar oftast med att en läkare undersöker knät och knävecket. Man tittar på svullnad, rörlighet, ömhet och om det finns tecken på annan ledsjukdom. I många fall räcker den kliniska bilden långt, men ibland behövs bilddiagnostik för att bekräfta fyndet och framför allt för att förstå orsaken bakom cystan.
Vanliga sätt att utreda är:
klinisk undersökning
ultraljud, som kan visa att det verkligen handlar om en vätskefylld cysta
magnetkamera (MR) om man misstänker meniskskada, broskskada eller annan ledpatologi
ibland röntgen för att bedöma artrosförändringar
Behandlingen beror på hur mycket symtom du har och vad som orsakar problemet.
Vid milda eller övergående besvär kan det räcka med:
avlastning under en period
anpassad fysisk aktivitet
smärtlindring vid behov
behandling av den bakomliggande knäsjukdomen
Om cystan ger mer uttalade besvär kan vården ibland överväga:
tappning av vätska från cystan
kortisoninjektion, ofta i samband med att man behandlar inflammationen
fortsatt utredning och behandling av exempelvis artros, meniskskada eller inflammatorisk ledsjukdom
Operation behövs sällan enbart för cystan. Kirurgi blir främst aktuell om man behöver behandla den bakomliggande knäskadan eller om cystan orsakar långvariga, betydande besvär trots annan behandling.
Många undrar: “Ska cystan opereras bort direkt?” Oftast är svaret nej. Om grundorsaken finns kvar är risken stor att cystan återkommer. Därför är den mest hållbara strategin vanligen att först behandla det som driver vätskeökningen i knäleden.
När bör man testa sig eller följa upp sin hälsa?
En bakercysta syns inte i blodprover, men knäsvullnad och ledproblem kan ibland vara kopplade till tillstånd där provtagning är värdefull som del av helhetsbedömningen. Det gäller till exempel vid misstanke om inflammation, reumatisk sjukdom, metabol ohälsa eller andra faktorer som kan påverka leder, återhämtning och allmän hälsa. Detta är särskilt relevant om du samtidigt har trötthet, morgonstelhet, flera ömma leder eller återkommande inflammatoriska besvär.
Det kan också vara klokt att följa sina hälsovärden om du:
har återkommande led- eller muskelbesvär
vill förstå om inflammation, blodsocker eller andra riskfaktorer påverkar din hälsa
har ett arbete där fysisk belastning gör att knäproblem riskerar att bli långdragna
vill arbeta förebyggande innan symtom leder till längre sjukskrivning
En bakercysta är alltså oftast inte farlig, men den ska tas på allvar som ett möjligt tecken på att knät är irriterat eller skadat. Ju tidigare man förstår orsaken, desto bättre förutsättningar finns att minska besvären och förebygga att problemen blir långvariga.
