När benen vägrar vila - så känner du igen och behandlar Restless Legs Syndrome

Känner du igen känslan av att vara helt slut, lägga dig i sängen – och just då börjar benen “krypa”, dra, pirra eller kännas omöjliga att hålla stilla? Restless legs, eller restless legs syndrome (RLS), är vanligt och kan påverka både sömn, ork, humör och arbetsförmåga. För många handlar det inte bara om “myror i benen”, utan om en tydlig neurologisk störning där det finns en stark impuls att röra på benen, särskilt på kvällen och natten. Ofta finns också möjliga bakomliggande orsaker och behandling att ta ställning till, inte minst järnbrist.

Vad är restless legs och hur känns det?

Restless legs syndrome är ett neurologiskt tillstånd som kännetecknas av en stark, svårmotståndlig vilja att röra benen, ofta tillsammans med obehagliga känselförnimmelser. Besvären kommer typiskt när man vilar, till exempel när man sitter still i soffan, åker bil, sitter på möte eller försöker somna. Rörelse lindrar ofta åtminstone tillfälligt, och symtomen är vanligtvis tydligast på kvällen eller natten.

Vanliga beskrivningar är:

• krypningar eller pirrningar i benen
• dragningar, stickningar eller inre “rastlöshet”
• ett obehag som är svårt att beskriva men som gör att man måste röra sig
• sömnsvårigheter eftersom besvären förvärras när man ligger still

Det är viktigt att skilja restless legs från andra besvär i benen. Muskelkramp, nervpåverkan, kärlproblem och vanlig oro i kroppen kan ge liknande symtom, men följer inte alltid samma mönster med försämring i vila, lindring av rörelse och tydlig kvälls- eller nattförsämring. Diagnosen ställs framför allt utifrån sjukdomshistoria och symtombild, inte genom en enskild röntgen eller ett specifikt laboratorieprov. Däremot är blodprover ofta viktiga för att hitta bakomliggande orsaker.

Restless legs behöver inte innebära smärta. Många upplever snarare ett svårdefinierat obehag, pirr eller en djup rastlöshetskänsla än ren värk, även om smärta förekommer i vissa fall. Tillståndet är i sig ofarligt, men påverkan på vardagen kan ändå bli stor. När nattsömnen och återhämtningen uteblir riskerar den långvariga sömnbristen att slå hårt mot koncentrationsförmåga, humör, blodtryck och allmän prestationsförmåga.

Vilka bakomliggande orsaker kan finnas vid restless legs?

Hos vissa finns ingen tydlig enskild förklaring, men flera tillstånd är väl kända för att kunna utlösa eller förvärra restless legs. Den viktigaste att känna till är järnbrist, även när blodvärdet inte är kraftigt sänkt. Vid restless legs tittar man därför inte bara på hemoglobin utan också på kroppens järndepåer, framför allt ferritin och transferrinmättnad. Patienter med kliniskt betydande restless legs regelbundet bör utredas med järnstatus.

Vanliga bakomliggande eller bidragande faktorer är:

• Järnbrist eller låga järndepåer
• Graviditet, särskilt senare delen av graviditeten
• Kronisk njursjukdom
• Perifer neuropati, alltså nervskada i till exempel fötter och ben
• Ärftlighet eller genetisk benägenhet
• Sömnbrist eller annan samtidig sömnstörning, exempelvis obstruktiv sömnapné
• Vissa läkemedel som kan förvärra symtomen

Järn har en särskilt viktig roll eftersom hjärnans järnbalans verkar ha betydelse för de nervsignaler som styr rörelse och känselförnimmelser. Man kan alltså ha besvärande restless legs trots att vanliga blodprover ser “nästan normala” ut. Därför behöver bedömningen bli mer nyanserad än att bara kontrollera blodvärdet. Järnbehandling bör övervägas vid ferritin under 75 ng/ml eller transferrinmättnad under 20 %. Ligger ferritin mellan 75 och 100 ng/ml är intravenöst järn förstahandsbehandling, eftersom kroppen i detta intervall ofta har svårt att ta upp peroralt järn i tillräcklig mängd för att nå hjärnan.

Graviditet är också en vanlig situation. Många får sina första symtom under graviditeten, ofta i tredje trimestern. Besvären går ofta tillbaka efter förlossningen, men behöver ändå tas på allvar eftersom sömnbrist under graviditet kan bli mycket belastande. Vid graviditet måste man samtidigt vara extra försiktig med läkemedelsval, vilket gör att utredning av exempelvis järnbrist blir ännu viktigare.

Vilka läkemedel och vanor kan förvärra symtomen?

En viktig del av behandlingen är att identifiera sådant som gör restless legs värre. Enligt aktuella riktlinjer bör första steget vara att se över förvärrande faktorer som alkohol, koffein, vissa läkemedel och obehandlad sömnapné.

Exempel på sådant som kan förvärra symtomen är:

• koffein, särskilt sent på dagen
• alkohol
• sömnbrist
• vissa antihistaminer, särskilt sederande preparat mot allergi eller förkylning
• vissa antidepressiva läkemedel
• vissa antipsykotiska läkemedel
• vissa läkemedel mot illamående som påverkar dopaminsystemet

Det betyder inte att man själv ska sluta med ordinerade läkemedel, men det är klokt att diskutera med läkare om symtomen har förvärrats efter att ett nytt läkemedel satts in. Ibland går det att byta preparat, justera dos eller behandla restless legs mer riktat.

Vanliga egenvårdsråd som kan hjälpa, särskilt vid mildare besvär, är:

• regelbundna sömnvanor
• måttlig fysisk aktivitet
• stretching eller lätt massage på kvällen
• att undvika långvarigt stillasittande
• att minska koffein och alkohol, särskilt kvällstid
• att behandla samtidig sömnstörning om sådan finns

Många provar magnesium och en del upplever viss subjektiv lindring, men tillskottet saknar stöd i riktlinjerna och är inte en etablerad förstahandsbehandling för restless legs. Om besvären i grunden beror på järnbrist, en sömnstörning eller läkemedelsbiverkningar ger det betydligt bättre effekt att utreda och behandla den faktiska orsaken än att ta kosttillskott på måfå.

Hur behandlas restless legs i praktiken?

Behandlingen styrs av orsak, svårighetsgrad och livssituation. Om restless legs beror på en bakomliggande faktor, till exempel järnbrist, är det ofta där man ska börja. I många fall förbättras symtomen avsevärt när järnbristen korrigeras. Behandlingen ges antingen som tabletter eller via intravenös infusion (IV-järn). Intravenöst järn är förstahandsbehandling när ferritin ligger mellan 75 och 100 ng/ml, eftersom upptaget av tabletter i tarmen i detta intervall blir för lågt för att höja järnnivåerna i hjärnan. Järn ska inte behandlas slentrianmässigt utan provtagning och uppföljning är viktigt.

Om livsstilsåtgärder och behandling av bakomliggande orsaker inte räcker kan läkemedel bli aktuella. Läkemedel som påverkar kalciumkanaler – såsom gabapentin, gabapentinenakarbil och pregabalin – utgör förstahandsvalet för många patienter, där gabapentinenakarbil rekommenderas starkt.

Dopaminerga läkemedel, såsom pramipexol, ropinirol och rotigotin, användes oftare tidigare men nyttjas nu mer selektivt. Anledningen är att de hos vissa patienter kan orsaka augmentation, vilket innebär att symtomen med tiden förvärras, uppstår tidigare på dagen eller sprider sig till andra kroppsdelar som armarna. Det är en central orsak till att modern behandling i första hand prioriterar andra alternativ.

Vid svåra och terapiresistenta besvär kan även andra behandlingar bli aktuella i specialistvård. Men för de flesta är det viktigaste att:

• bekräfta att det verkligen rör sig om restless legs
• leta efter behandlingsbara orsaker
• se över läkemedel och livsstilsfaktorer
• välja behandling utifrån symtomens svårighetsgrad och individens riskprofil

För den som undrar “måste jag leva med det här?” är svaret ofta nej. Många får tydlig förbättring när rätt orsak identifieras och behandlingen anpassas rätt från början.

När bör man testa sina värden vid restless legs?

Det är klokt att överväga provtagning om du har återkommande symtom på kvällen eller natten, särskilt om du samtidigt har trötthet, sömnproblem eller tillhör en grupp där järnbrist är vanligare. Det gäller till exempel vid:

• graviditet eller tiden efter förlossning
• rikliga menstruationer
• vegetarisk eller vegansk kost med risk för lågt järnintag
• känd njursjukdom
• långvarig trötthet eller nedsatt ork
• restless legs som blivit värre över tid

Vid utredning är det ofta relevant att kontrollera:

• ferritin
• järn och transferrinmättnad
• ibland även blodstatus, njurvärden och andra prover beroende på symtom och sjukdomshistoria

Det här är särskilt viktigt eftersom en person kan få höra att “blodvärdet ser normalt ut” trots att järndepåerna ändå är för låga för att vara optimala vid restless legs. Just därför kan hälsokontroller och riktad provtagning ge värdefull information – både för privatpersoner som vill förstå sin sömn och sin ork, och för företag som vill arbeta förebyggande med medarbetares hälsa.