Vad är skolios
Skolios innebär att ryggraden är krökt i sidled istället för att vara rak. Utöver sidokrökningen sker ofta även en rotation av kotorna, vilket kan göra att bröstkorgen skjuts ut och skapar en ojämnhet i ryggen. Tillståndet upptäcks ofta under tillväxtåren i puberteten, men kan även uppstå eller förvärras hos vuxna på grund av åldersförändringar.
Vanliga symtom vid skolios
Symtomen vid skolios kan variera beroende på hur kraftig kröken är. Här är de vanligaste tecknen att hålla utkik efter:
- Ojämn axelhöjd – det ena axelpartiet ser ut att sitta högre upp än det andra.
- Ett framträdande skulderblad – det ena skulderbladet sticker ut mer än det andra.
- Ojämn midja – midjan ser asymmetrisk ut, eller så lutar bäckenet åt ena hållet.
- "Ryggpuckel" vid framåtböjning – när personen böjer sig framåt syns en tydlig upphöjning på ena sidan av ryggen, oftast bröstryggen.
- Ryggvärk och trötthetskänsla – musklerna får jobba hårdare för att hålla kroppen upprätt, vilket kan leda till värk.
- Andningsbesvär – vid mycket kraftig skolios kan bröstkorgen bli trång, vilket påverkar lungkapaciteten.
3 typiska kännetecken för skolios
- Asymmetri: Kroppen ser "sned" ut i spegeln eller när man ser ryggen bakifrån.
- Rotation: Det är inte bara en sidokrök, kotorna har ofta vridit sig längs sin egen axel.
- Tidig upptäckt: De flesta fall upptäcks i 10–14 års ålder under en vanlig skolkontroll.
När bör du söka vård?
Kontakta sjukvården eller en fysioterapeut om:
- Du märker en tydlig snedhet i ryggen hos dig själv eller ditt barn.
- Du upplever tilltagande ryggsmärta som påverkar vardagen.
- Du upplever att kläder sitter snett eller att ena benet känns kortare.
Vad händer i kroppen vid skolios?
Vid skolios bildar ryggraden ofta en C-kurva eller en S-kurva. Orsaken är i de flesta fall cirka 80% är okänd, vilket kallas idiopatisk skolios. Det som sker rent fysiskt är att kotorna och diskarna belastas ojämnt. Musklerna på den ena sidan av kröken blir ofta förkortade och starka, medan musklerna på den andra sidan blir utsträckta och svagare.
Olika typer av skolios
- Idiopatisk skolios: Den vanligaste formen (ca 80 %) som drabbar i övrigt friska barn och ungdomar. Den delas in efter ålder: infantil (0–3 år), juvenil (3–10 år) och adolescent (över 10 år). Orsaken är okänd men ofta ärftlig.
- Neuromuskulär skolios: Uppstår som en följd av sjukdomar i nervsystemet eller muskulaturen, till exempel vid cerebral pares (CP) eller muskeldystrofi. Dessa kurvor blir ofta mer omfattande och kräver specifik övervakning.
- Kongenital skolios: Medfödd skolios som beror på missbildningar av kotorna under fosterstadiet, exempelvis att en kota bara är halvt utvecklad (hemikota) eller att kotor har vuxit ihop.
Behandling av skolios
Behandlingen styrs av patientens ålder, var kröken sitter och hur stor vinkeln (Cobb-vinkeln) är.
- Observation: Vid små krökar kontrollerar man ryggen regelbundet för att se att det inte förvärras.
- Fysioterapi: Specifika övningar till exempel enligt Schroth-metoden för att stärka stödjemuskulaturen och förbättra hållningen.
- Korsettbehandling: Används främst på växande individer för att förhindra att kröken blir större.
- Kirurgi: Vid kraftig skolios ofta över 45–50 grader kan en operation bli aktuell där man rätar upp och stabiliserar ryggraden med stag och skruvar.
Övningar kan minska besvären
Målet med träning vid skolios är att skapa balans i muskulaturen och bibehålla rörlighet.
5 bra övningar vid skolios:
- Plankan (sidoplanka): Stärker den djupa bålmuskulaturen som stabiliserar ryggraden.
- Fågelhunden: Stå på alla fyra och sträck ut motsatt arm och ben. Tränar balans och kontroll.
- Stretch av korta sidan: Om du lutar åt höger, stretcha vänster sida för att öppna upp bröstkorgen.
- Bäckenlyft: För att stärka sätet och ländryggen.
- Andningsövningar: Att medvetet andas "in i" den sida av bröstkorgen som är ihopsjunken för att öka rörligheten i revbenen.
Undvik detta vid skolios
- Ensidig belastning under lång tid (t.ex. bära tung väska på bara en axel).
- Aktiviteter som ger kraftig smärta i ryggen.
- Att helt undvika rörelse – en stark muskulatur är det bästa skyddet mot värk.
Hur kan man ta reda på om man har skolios?
En utredning börjar med att en läkare eller fysioterapeut utför ett Adams test, där man får böja sig framåt medan undersökaren tittar efter en ojämnhet i ryggen en så kallad costal puckel.
Röntgen: Krävs för att mäta exakt hur stor kröken är i grader (Cobb-vinkel).
Magnetkamera (MR): Görs ibland för att utesluta att det finns bakomliggande orsaker i ryggmärgen, särskilt vid ovanliga kurvmönster eller snabb försämring.