Snabbversion
Att vakna mitt i natten är vanligt och det kan bero på allt från stress och livsstilsvanor till sjukdomar. Sömnproblem uppstår framför allt när man har återkommande uppvaknandena och svårt att somna om, vilket kan leda till trötthet, irritation och koncentrationssvårigheter.
Vanliga orsaker till att sömnen blir störd är stress, alkohol, koffein, nikotin, skärmtid sent på kvällen. Även oregelbundna sovtider och för lite fysisk aktivitet påverkar. Kroppsliga besvär som sömnapné, smärta, reflux, astma, allergi och restless legs kan också störa sömnen. Andra faktorer som också spelar roll är hormonella förändringar, ångest, depression, nattkissning, diabetes och problem med sköldkörteln.
Du har redan sovit i ett par timmar men så vaknar du – igen – och klockan visar 03:17. Kanske känner du dig helt klarvaken, kanske behöver du gå upp och kissa, kanske vaknar du med hjärtklappning, svettningar eller en känsla av att något stör sömnen utan att du riktigt förstår vad det är som pågår?
Du är långt ifrån ensam om att vakna mitt i natten, det är relativt vanligt. Orsakerna till varför du vaknar kan bero på att du är stressad, levnadsvanor som t.ex. alkolhol, hormonella förändringar eller en behandlingsbar sjukdom.
Varför vaknar jag mitt i natten?
Vår sömn går i cykler och mellan dessa cykler kan hjärnan bli mer lättväckt. Uppvaknandet blir dock ett problem när de blir så tydliga eller långvariga att du märker dem, har svårt att somna om vilket i sin tur leder till att du blir trött, irriterad och ofokuserad dagen efter.
Sömnbesvär, eller insomni som det också heter, handlar om att svårt att somna, vakna flera gånger per natt eller vakna mycket tidigt före väckarklockan och inte kunna somna om. Återkommande besvär under en längre tid är viktiga att utreda för att förstå vad som utlöser dem och vad som håller dem kvar.
4 vanliga orsaker till varför du vaknar på natten
- En av de vanligaste förklaringarna är att man är stressad. Det som händer då är att hjärnan går upp i varv även när kroppen är trött. Det kan vara lätt att somna utan större problem när man går och lägger sig men problemet uppstår 2-4 timmar senare när man plötsligt vaknar och börjar tänka på arbete, ekonomi, relationer eller sådant som väntar nästa dag.
- Alkohol är en annan vanlig orsak. Ett glas på kvällen kan göra att du somnar lättare men då kan sömnen bli ytligare senare under natten. Detta kan medföra att du vaknar oftare, känner dig orolig i kroppen eller inte blir utvilad trots många timmar i sängen.
- Även koffein, nikotin och sena skärmar kan bidra. Koffeinet kan finnas kvar länge i kroppen, nikotin fungerar stimulerande, och starkt ljus från mobilen kan försvåra hjärnans dygnsrytm. En sen kopp kaffe eller energidryck eller att ha mobilen precis vid sänggåendet något för länge räcker för att sömnen ska bli störd.
- Andra vardagliga orsaker som bidrar till sömnbesvär är oregelbundna sovtider, tupplurar sent på dagen och för lite fysisk aktivitet. Kroppen tycker om rytm. Att säkerställa regelbundna läggtider och att gå upp ungefär samma tid varje dag kan hjälpa till med en mer stabil sömn.
När nattliga uppvaknanden beror på kroppen
Ibland är det kroppen själv som väcker dig under natten, du kan t.ex. vara drabbad av sömnapné, smärta, reflux, astma, allergi, hormonella förändringar eller restless legs.
Sömnapné
Vid sömnapné blir andningen ytlig eller tar korta pauser under sömnen. Detta är något som kan ge snarkningar, morgontrötthet, muntorrhet och uppvaknanden med en känsla av att du “kastas upp” ur sömnen.
Sömnapné förknippas ofta med snarkning, men tillståndet bidrar även till att andningen påverkas kraftigt under sömnen och att man får andningsuppehåll. En del märker främst att de vaknar många gånger, sover oroligt eller måste upp och kissa flera gånger per natt. Nattkissning kan alltså ibland vara ett tecken på ett sömnrelaterat andningsproblem, inte bara på att urinblåsan är full.
Smärta
Smärta, som till exempel artros, ryggbesvär, huvudvärk eller långvarig värk i muskler och leder, kan också störa sömnen. När kroppen ligger still blir vissa smärtsignaler mer påtagliga, och små lägesändringar kan räcka för att du ska vakna mitt i natten.
Reflux, astma eller allergi
Även reflux, alltså sura uppstötningar från magsäcken, kan ge uppvaknanden med hosta, sveda bakom bröstbenet eller en sur smak i munnen. Även astma och allergi kan ge liknande nattliga störningar genom hosta, pip i bröstet eller nästäppa.
Restless legs
Ytterligare en orsak är restless legs, på svenska rastlösa ben. Krypningar, stickningar eller ett starkt behov av att röra på benen, särskilt på kvällen och natten, är symtom på att man har restless legs. Besvären kan göra det svårt att somna om och är ibland kopplade till låga järnförråd.
Hormoner, humör och nattliga uppvaknanden
Hormoner har en stor påverkan på vår sömn. Särskilt för kvinnor under klimakteriet då nattliga svettningar och värmevallningar är en vanlig orsak till att vakna mitt i natten.
Graviditet kan också ge mer uppbruten sömn, bland annat genom tätare urinträngningar, reflux, ryggbesvär och förändrad andning. Efter förlossning påverkas sömnen ofta både av hormoner och av att sömnrytmen bryts upp.
Psykisk ohälsa är en annan anledning som ofta bidrar till sömnbesvär. Ångest gör ofta att kroppen ligger i beredskap och då väcks man lätt av små signaler. Vid depression är det vanligt att vakna tidigt eller få ytligare sömn med många uppvaknanden.
Om du vaknar med hjärtklappning, stark oro eller panikkänslor kan det bero på nattlig ångest eller en panikattack. Symtomen är inte inbillade – kroppens stressreaktion är verklig och kan kännas extra tydligt när det är tyst omkring dig och dagens distraktioner försvinner.
Därför spelar nattkissning och blodsocker roll
Ännu en vanlig orsak till att man vaknar mitt i natten är för att man behöver gå på toaletten, så kallad nattkissning. Detta är vanligt vid till exempel stigande ålder och kan hänga ihop med högt vätskeintag sent på kvällen, alkohol, koffein, diuretika, överaktiv blåsa eller prostataförstoring. Men det kan också ses vid diabetes, hjärtsvikt, sömnapné eller hormonella förändringar.
Vid diabetes eller förstadier till diabetes kan ökad törst och ökade urinmängder störa natten. En del beskriver dessutom nattlig svettning, oro eller hjärtklappning när blodsockret varierar kraftigt, även om sådana symtom inte är specifika och kan ha flera andra förklaringar.
Sköldkörteln är en annan möjlig förklaring. Vid överfunktion kan kroppen gå på högvarv med hjärtklappning, värmekänsla och sömnsvårigheter. Därför kan blodprover av sköldkörtelhormoner ibland vara ett alternativ att göra som en del av utredningen när sömnen förändrats utan annan tydlig anledning.
Vad du kan göra själv – och när du bör söka hjälp
Det du kan börja med själv är att försöka se ett mönster i hur och varför din sömn störs. Det kan vara att skriva en dagbok där du noterar tidpunkt för uppvaknandet, är den ungefär samma varje natt? Behöver du kissa? Snarkar du? Har du stressigare perioder, kanske druckit mer alkohol, nya läkemedel eller mer skärmtid än vanligt?
Många upplever en förbättring av sömnen genom följande tips:
- Ha så regelbundna sovtider som möjligt, även på helger.
- Undvik koffein sent på dagen och alkohol nära läggdags.
- Låt sovrummet vara mörkt, svalt och tyst.
- Undvik mobil, surfplatta och starkt ljus precis innan du ska sova.
- Om du inte somnar om inom ungefär 20 minuter, gå upp en stund och gör något lugnt i dämpad belysning tills sömnigheten kommer tillbaka.
Har du långvariga sömnbesvär rekommenderas du att söka vård för att få rätt hjälp. Det kan handla om KBT-I, kognitiv beteendeterapi, och hjälper dig att bryta mönster som håller sömnproblemen vid liv, till exempel oro i sängen, oregelbundna tider och en allt starkare koppling mellan sängen och vakenhet. Att annat hjälpmedel du kan få via vården är läkemedel som hjälper dig med sömnen och kan användas under kortare tid, men de löser sällan grundorsaken på egen hand.
Du bör söka vård om besvären pågår i veckor till månader, påverkar arbete, humör eller koncentration, eller om du har tydliga varningssignaler. Inom vården kan en utredning omfatta frågor om sömnvanor, psykisk hälsa, läkemedel, snarkning, menstruation eller klimakterium, samt ibland blodprover eller sömnregistrering. Vid misstanke om sömnapné, sköldkörtelrubbning, järnbrist eller störningar i blodsocker kan vidare testning bli aktuell.
