Äter du bara kött? Så kan carnivore påverka dina blodfetter

Att äta nästan bara kött och andra animaliska livsmedel har blivit allt mer uppmärksammat. Kosthållningen kallas ofta carnivore och kan innebära allt från kött, fisk, ägg och mejeriprodukter till en betydligt striktare kost som nästan uteslutande består av rött kött och animaliskt fett.

Förespråkare beskriver bland annat förbättrad mättnad, viktnedgång och jämnare blodsocker. Kritiker lyfter i stället frågor kring exempelvis blodfetter, fiberintag och den långsiktiga hjärt-kärlhälsan.

Men frågan behöver kanske inte vara om carnivore är ”bra” eller ”dåligt”.

En mer konkret fråga är - Vad händer med just dina värden när du förändrar din kost? Blodfetterna kan nämligen reagera väldigt olika från person till person.

Vad kan hända med blodfetterna om du äter carnivore?

Vid mycket kolhydratfattig kost ses ofta ett mönster där triglyceriderna minskar och HDL-kolesterolet stiger. Samtidigt kan LDL-kolesterolet reagera mycket olika mellan individer.

Hos vissa förändras LDL relativt lite. Hos andra kan det öka tydligt – och hos en del mycket kraftigt.

Forskningen specifikt på strikt carnivore-kost är fortfarande begränsad. Det finns betydligt mindre långtidsdata än för mer etablerade kostmönster. Därför vet vi fortfarande relativt lite om vilka långsiktiga effekter en kost som nästan enbart består av animaliska livsmedel har.

Det är också en anledning till att vara försiktig med två motsatta påståenden:

• Carnivore ger automatiskt farliga blodfetter
• Ett högt LDL spelar ingen roll så länge triglyceriderna är låga och HDL är högt

Verkligheten är betydlgit mer nyanserad. LDL och andra ApoB-innehållande lipoproteiner har en central roll i utvecklingen av åderförkalkning. Samtidigt påverkas den totala risken för hjärt-kärlsjukdom av flera faktorer, såsom ålder, blodtryck, rökning, diabetes, ärftlighet och tidigare sjukdom.

Det mest intressanta är därför inte nödvändigtvis vad någon annan som äter carnivore har för blodfetter, det är vad som händer med just dina egna värden.

Vilka blodfetter är då viktiga att kontrollera?

Att endast titta på totalkolesterol även kallat s-kolesterol ger en begränsad bild. Läkarna använder idag flera olika värden i syfte att förstå dina blodfetter och bedöma din hjärt-kärlrisken för dig.

LDL-kolesterol

LDL-kolesterol är ett av de viktigaste blodfettsvärdena vid bedömning av hjärt-kärlrisk. Långvarigt förhöjda LDL-nivåer är kopplade till utvecklingen av åderförkalkning och hjärt-kärlsjukdom. Om LDL förändras kraftigt efter att du exempelvis börjat äta carnivore är det därför ett värde som är viktigt att uppmärksamma.

HDL-kolesterol

HDL-kolesterol brukar ibland kallas det ”goda kolesterolet”. Högre HDL är ofta förknippat med en gynnsammare riskprofil, men värdet bör inte bedömas isolerat. Ett högt HDL betyder exempelvis inte automatiskt att ett mycket högt LDL saknar betydelse.

Triglycerider

Triglycerider påverkas bland annat av kost, alkohol, vikt, blodsockerreglering och ämnesomsättning. Vid lågkolhydratkost sjunker triglyceriderna vanligtvis. Därför kan en person som börjar äta carnivore få lägre triglycerider samtidigt som LDL utvecklas åt ett helt annat håll.

Non-HDL-kolesterol

Non-HDL-kolesterol beräknas genom att ta totalkolesterol minus HDL. Värdet omfattar flera av de lipoproteiner som kan bidra till åderförkalkning och kan därför ge kompletterande information om de aterogena blodfetterna.

Apo-B

Apolipoprotein B, eller ApoB, finns på de lipoproteinpartiklar som kan bidra till utvecklingen av åderförkalkning. ApoB kan förenklat användas som ett mått på antalet aterogena partiklar i blodet. Därför kan värdet ge ytterligare information, särskilt när LDL, triglycerider och andra blodfettsmarkörer inte riktigt pekar åt samma håll.

Lp(a) – blodfettet som till stor del styrs av dina gener

Lipoprotein(a), eller Lp(a), skiljer sig från många andra blodfetter eftersom nivån till stor del är genetiskt bestämd. Förhöjt Lp(a) är kopplat till ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. Därför kan det vara relevant att kontrollera värdet åtminstone en gång i vuxenlivet. Det är särskilt intressant om det finns förhöjda blodfetter eller tidig hjärt-kärlsjukdom i familjen.

Har du ärftlighet? Då blir blodfetterna extra intressanta

Genetiken spelar stor roll för våra blodfetter. Därför är det extra viktigt att känna till sina värden om nära släktingar har högt kolesterol eller har drabbats av hjärtinfarkt eller annan hjärt-kärlsjukdom tidigt i livet.

Det kan bland annat finnas ärftliga tillstånd som familjär hyperkolesterolemi, där LDL-kolesterolet är kraftigt förhöjt redan från relativt ung ålder. Att känna sig frisk säger inte heller särskilt mycket om blodfetterna. Högt LDL ger vanligtvis inga tydliga symtom.

Hur ofta bör man kontrollera sina blodfetter?

Det finns inget kontrollintervall som passar alla. En frisk person utan kända riskfaktorer behöver inte nödvändigtvis kontrollera blodfetterna varje år eller vartannat år. Men regelbunden uppföljning blir mer relevant om du:

• har nära släktingar med högt kolesterol.
• har hjärt-kärlsjukdom i familjen, särskilt i yngre ålder.
• tidigare haft högt LDL eller andra avvikande blodfetter.
• har diabetes eller högt blodtryck.
• själv har hjärt-kärlsjukdom.
• har andra kardiovaskulära riskfaktorer .
• har gjort en stor och långvarig förändring av din kost .

För personer med ärftlighet, tidigare avvikande värden eller andra riskfaktorer kan det exempelvis vara relevant att följa blodfetterna omkring vartannat år eller enligt en individuell rekommendation från vården.

Vid kraftigt förhöjda blodfetter eller exempelvis familjär hyperkolesterolemi kan tätare uppföljning behövas.

Är det bättre eller sämre att bara äta rött kött?

Här blir kostdebatten snabbt polariserad. Rött kött är ett näringstätt livsmedel. Samtidigt finns det betydligt mindre forskning om långtidseffekterna av att nästan enbart äta rött kött än om mer varierade kostmönster. Det är därför mer relevant att titta på både möjliga fördelar och nackdelar än att dela upp livsmedel i ”bra” och ”dåliga”.

Vad talar för rött kött?

Rött kött innehåller flera viktiga näringsämnen, bland annat:

• komplett protein.
• järn med hög biotillgänglighet.
• vitamin B12.
• zink.
• flera B-vitaminer.
• kreatin och andra naturligt förekommande ämnen.

En kost som innehåller rött kött behöver därför inte automatiskt innebära dåliga blodfetter eller dålig hälsa. Det spelar också stor roll vilket kött du äter och hur resten av kosten ser ut.

Magert, oprocessat kött som är en del av en varierad kost är något annat än en kost där stora mängder fett kött, smör och processade köttprodukter står för nästan hela energiintaget.

Vad talar emot en kost som nästan bara består av rött kött?

En kost med stora mängder fett kött och animaliskt fett kan innebära ett högt intag av mättat fett. Hos många människor bidrar ett högt intag av mättat fett till ett högre LDL-kolesterol. En mycket ensidig kost innebär också att flera andra livsmedelsgrupper utesluts. Därmed minskar eller försvinner exempelvis intaget av kostfibrer och många av de ämnen som finns i grönsaker, frukt, bär, baljväxter, nötter och fullkorn.

Det finns dessutom betydligt mer kunskap om långtidseffekterna av varierade kostmönster än om strikt carnivore.

Rött kött och processat kött är inte samma sak

När man diskuterar kött och hälsa är det också viktigt att skilja mellan oprocessat rött kött och processat kött. Processat kött inkluderar exempelvis många typer av korv, bacon, charkprodukter och annat kött som har bearbetats genom exempelvis rökning, saltning eller konservering.

I observationsstudier är sambanden mellan processat kött och negativa hälsoutfall generellt tydligare än för oprocessat rött kött.

Vad talar för en mer blandad kost?

Fördelen med en varierad kost är framför allt bredden. En kost som innehåller exempelvis fisk, kött, ägg och mejeriprodukter tillsammans med grönsaker, frukt, bär, baljväxter, fullkorn, nötter och vegetabiliska oljor kan bidra med en större variation av:

• protein
• fibrer
• omättade fettsyror
• vitaminer och mineraler
• polyfenoler och andra bioaktiva ämnen

Det finns dessutom betydligt mer långtidsforskning kring etablerade, varierade kostmönster. Medelhavsliknande kost är ett exempel på ett kostmönster där det finns omfattande forskning kring bland annat hjärt-kärlhälsa.

Det betyder inte att alla behöver äta likadant eller att rött kött måste uteslutas. Det betyder däremot att evidensläget för en varierad kost är betydligt mer omfattande än för en kost som utesluter nästan alla vegetabiliska livsmedel.

Mät istället för att gissa

Nutrition blir lätt en fråga om läger.

Carnivore mot vegan.
Animaliskt mot vegetabiliskt.
Fett mot kolhydrater.

Men din kropp bryr sig inte om kostdebatten.

Mät istället för att gissa.

Om du har börjat äta carnivore, nästan bara äter kött eller kraftigt har ökat mängden animaliskt fett i kosten kan det vara värdefullt att känna till dina blodfetter och följa hur de utvecklas. Det är särskilt relevant om du har ärftlighet för förhöjt kolesterol eller tidig hjärt-kärlsjukdom.

Ett blodprov med totalkolesterol, LDL, HDL och triglycerider ger en bra grundbild. Non-HDL kan beräknas från dessa värden, medan ApoB kan ge ytterligare information om antalet aterogena lipoproteinpartiklar.

Blodfetter – lipidstatus

Lp(a) är dessutom ett värde som många vuxna kan ha anledning att kontrollera åtminstone en gång i livet. Du behöver inte välja sida i kostdebatten för att vilja förstå vad som händer i din egen kropp.