Snabbversion
De flesta fästingbett leder inte till borrelia. Risken för infektion efter ett enskilt bett är låg, och om du mår bra och bara får en liten rodnad som snabbt går över behöver du oftast inte söka vård eller testa dig.
Det viktigaste är att hålla koll på huden de närmaste veckorna. Sök vård om du får en rodnad som växer, särskilt om den blir större än cirka fem centimeter, eller om du får feber, huvudvärk, nervsmärta, domningar, ansiktsförlamning eller ledsvullnad. Borrelia kan oftast behandlas effektivt med antibiotika när den upptäcks i tid.
Ta bort fästingar så snart du ser dem, kontrollera huden efter vistelse i högt gräs, skog eller buskage och kom ihåg att borrelia inte kan förebyggas med vaccin — till skillnad från TBE.
Efter en promenad i högt gräs eller en helg i sommarstugan är det lätt att fastna i tanken att varje fästingbett betyder borrelia. Så ser det lyckligtvis inte ut. Borrelia är vanligt i Sverige, men själva risken att bli sjuk efter ett enskilt fästingbett är låg, och de flesta bett leder aldrig till någon infektion.
Borrelia och fästingbett – när finns det skäl att reagera?
Borrelia är en bakterieinfektion som sprids med fästingar. I Sverige förekommer sjukdomen i hela landet, och den hör till de vanligaste fästingburna infektionerna. Samtidigt är budskapet lugnande: även om många svenskar får borrelia varje år, blir de flesta som blir bitna aldrig sjuka.
Folkhälsomyndigheten anger att risken för borreliainfektion efter ett fästingbett är omkring 2–3 procent. En förklaring är att bakterien normalt inte överförs direkt när fästingen biter, utan oftast först efter längre tids fastsittning. Därför minskar snabb upptäckt och tidig borttagning sannolikt risken ytterligare.
För den som bor nära skog, har barn som leker i buskage eller arbetar utomhus blir frågan ofta praktisk: när ska man bara tvätta huden och gå vidare, och när ska man söka vård? Det avgörs främst av symtomens utseende och tidförlopp, inte av själva bettet i sig.
Läkaren om när du bör söka vård
– Hannah Krantz, läkare på Testmottagningen
Hur vanligt är borrelia i Sverige?
Eftersom Sverige saknar ett nationellt övervakningsprogram för borrelia varierar de exakta årliga siffrorna. Sjukdomen uppskattas dock drabba flera tusen svenskar varje år.
Det är en viktig skillnad mellan borrelia och TBE. Borrelia orsakas av bakterier och kan behandlas med antibiotika när diagnosen är tydlig. TBE orsakas av virus och kan förebyggas med vaccin, men det finns inget vaccin mot borrelia i Sverige i dag.
Symtom på borrelia efter fästingbett
Det vanligaste tecknet på tidig borrelia är erytema migrans, det är en rodnad som långsamt växer i huden runt bettområdet. Den brukar komma efter dagar till veckor, ofta omkring två veckor efter bettet, och når typiskt minst fem centimeters diameter. Rodnaden kan vara jämnt röd, oval eller ringformad med ljusare mitt — den måste alltså inte se ut som en perfekt “måltavla”.
Det här skiljer sig från den lilla lokala reaktion många får direkt efter ett bett. En sådan irritation är oftast mindre, kliar mer och går över relativt snabbt. En borreliarodnad sitter kvar, expanderar successivt och brukar inte försvinna på ett par dagar.
Vissa får andra tidiga symtom samtidigt, som trötthet, lätt feber, huvudvärk eller muskelvärk. Det är ospecifika besvär som också kan bero på annat, men tillsammans med en typisk växande rodnad stärker de misstanken om borrelia.
Om infektionen inte upptäcks kan bakterien i vissa fall spridas vidare i kroppen. Då kan man få ansiktsförlamning, nervsmärta, domningar, huvudvärk som inte går över, ledsvullnad eller mer ovanliga hudförändringar. Sådana sena eller spridda manifestationer är betydligt ovanligare än den tidiga hudformen, men de är skälet till att tydliga symtom ska bedömas och behandlas.
När är ett fästingbett sällan farligt?
Ett fästingbett utan symtom är i regel inte farligt. Om du tar bort fästingen och huden därefter ser normal ut, eller bara får en liten övergående rodnad, finns det oftast ingen anledning att testa sig eller ta antibiotika. Svenska rekommendationer avråder från provtagning vid fästingbett utan typiska symtom, eftersom blodprov då lätt misstolkas och inte hjälper diagnostiken.
Det gäller också när man mår bra men är orolig för att “något kanske finns i kroppen”. Antikroppar kan finnas kvar länge efter en tidigare infektion och säger inte alltid att man har en pågående sjukdom. Ett positivt blodprov för borrelia hos en person utan tydliga symtom kan därför skapa mer osäkerhet än klarhet.
Inte heller förebyggande antibiotika efter ett vanligt fästingbett rekommenderas rutinmässigt i Sverige. Skälet är att nyttan är liten när risken för sjukdom redan är låg, medan antibiotika kan ge biverkningar och bidra till onödig behandling.
För barnfamiljer är det här ofta den mest avlastande kunskapen. Ett barn som fått ett bett på benet men leker, äter och mår som vanligt behöver oftast bara få fästingen borttagen och huden observerad de kommande veckorna.
När ska man söka vård för misstänkt borrelia?
Sök vård om du får en växande rodnad som fortsätter att breda ut sig efter ett fästingbett eller om du får en liknande rodnad utan att ha sett själva fästingen. Många märker aldrig när bettet skedde, så frånvaro av ett känt bett utesluter inte borrelia. Diagnosen ställs ofta kliniskt, alltså utifrån hur hudförändringen ser ut och utvecklas.
Du bör också söka vård vid nytillkommen ansiktsförlamning, svår eller ihållande huvudvärk, utstrålande nervsmärta, domningar eller svullnad i en större led, särskilt under fästingsäsong eller efter vistelse i fästingmiljö. Då kan annan utredning än hudbedömning behövas. Vid misstänkt neuroborrelios eller ledborrelia används blodprover som stöd, men valet av prov beror på symtomen och görs inom vården.
Behandlingen är i de flesta fall antibiotika under en begränsad tid. Vid erytema migrans rekommenderas i första hand penicillin V enligt svenska behandlingsrekommendationer, medan andra former kan kräva annan antibiotika eller annan behandlingslängd. Prognosen är god, och majoriteten blir bra efter korrekt behandling.
Så minskar du risken för borrelia utan att undvika naturen
Det mest effektiva är ofta det enklaste sättet att undvika borrelia är att kontrollera huden efter att du varit i skog, högt gräs eller tät vegetation. Du ska särskilt titta i knäveck, ljumskar, armhålor, hårfäste och bakom öronen, där fästingar gärna sätter sig. Ju tidigare en fästing upptäcks och tas bort, desto mindre är risken att borreliabakterier hinner överföras.
Bra förebyggande vanor är att:
bära byxor med långa ben och gärna stoppa ned byxbenen i strumporna i tät vegetation
använda täckande skor i stället för sandaler i fästingterräng
duscha och inspektera huden efter utevistelse
hjälpa barn att kontrollera svåråtkomliga hudområden
ta bort fästingen med pincett eller fästingborttagare så snart den upptäcks.
För den som vistas mycket i riskområden är det också klokt att skilja på förebyggande mot borrelia och förebyggande mot TBE. Samma skydd mot fästingbett minskar risken för båda infektionerna, men endast TBE kan förebyggas med vaccin. Om du ofta vistas i fästingområden kan det därför vara rimligt att samtidigt se över ditt vaccinationsskydd och din allmänna hälsa.
Ett fästingbett ska alltså oftast inte tolkas som ett hot, utan som en signal att vara uppmärksam under de närmaste veckorna. Den som känner igen en växande rodnad eller nya neurologiska symtom kan söka i rätt tid, medan den som är symtomfri i regel kan fortsätta leva som vanligt. Det perspektivet minskar både onödig oro och onödig behandling.
Har du fått ett fästingbett eller misstänker att du kan ha exponerats för borrelia? Med ett borreliatest kan du undersöka om det finns antikroppar mot Borrelia och få ett värdefullt underlag för vidare medicinsk bedömning.
