Systemisk lupus erythematosus (SLE)

Vad är SLE – systemisk lupus erythematosus?

SLE, eller systemisk lupus erythematosus som förkortningen står för, är en kronisk autoimmun sjukdom där kroppens immunsystem börjar angripa den egna kroppen. Normalt sett ska immunsystemet skydda oss mot infektioner. När detta sker kan det leda till inflammation i bland annat huden, leder, njurar, lungor och blodkärl. Sjukdomen varierar mycket från person till person, både i symtom och hur allvarlig den är.

Vanliga symtom vid SLE

SLE är en så kallad "systemsjukdom" vilket betyder att den påverkar flera delar av kroppen. Här är vanliga symtom vid SLE:

• En kraftig trötthet som inte lindras av vila
• Feber som särskilt kommer vid skov eller infektion
• Stelhet och ledvärk som ofta uppstår i små leder som fingrar och handleder
• Hudutslag som särskilt uppträder som ett rött fjärilsformat över näsa och kinder
• Man kan vara känslig mot solljus vilket kan ge utslag samt förvärra symtom
• Munsår och sår i näsan
• Håravfall
• Njurproblem vilket kan märkas som skummande urin eller svullnad i ben och ansikte
• Psykiska symtom som kan yttra sig i exempelvis nedstämdhet, koncentrationssvårigheter eller ”hjärndimma”
• Blodproppar vilket vissa med SLE har en ökad risk för, särskilt om man också har antifosfolipidsyndrom

Vad beror SLE på?

Vid SLE blir immunsystemet överaktivt och felriktat. DEn exakta anledningen till varför detta händer vet man inte, men flera faktorer verkar spela in:

• Ärftlighet – risken att få SLE ökar om någon i familjen har sjukdomen
• Kroppshormonet östrogen – cirka 9 av 10 som får SLE är kvinnor, ofta i fertil ålder
• Miljöfaktorer – t.ex. stark sol, virusinfektioner eller rökning
• Vissa läkemedel – kan i sällsynta fall trigga SLE-liknande symtom, till exempel vissa antibiotika och antiepileptika

Hur ställs diagnosen?

Det kan vara en utmaning att ställa diagnosen SLE eftersom symtomen varierar så pass mycket. Därför tittar läkaren både på hur du mår och på resultat från olika tester:

• Blodprover – för att se om du har vissa antikroppar som till exempel S-ANA (Antinukleära antikroppar), tecken på inflammation eller påverkan på blodkroppar
• Urinprov – för att kontrollera njurarna
• Bilddiagnostik – t.ex. röntgen eller ultraljud vid led- eller lungbesvär
• Biopsi – ibland tar man ett vävnadsprov, särskilt från njurarna

Hur behandlar man SLE?

Det finns bra behandlingar som kan lindra symtomen, förebygga skov och skydda organen. Men det finns inget som kan bota SLE.

• Hydroxyklorokin – ett basläkemedel som dämpar sjukdomen och skyddar mot skov
• Kortison – används vid skov eller om sjukdomen påverkar inre organ
• Smärtstillande/antiinflammatoriska läkemedel – t.ex. vid ledvärk
• Immundämpande läkemedel – om sjukdomen är mer allvarlig, t.ex. azatioprin eller mykofenolat
• Biologiska läkemedel – som belimumab, vid svår eller svårbehandlad SLE

Andra viktiga delar i att förebygga och minska på besvär är att använda solskydd eftersom UV-ljus kan trigga sjukdomsaktivitet. Motion och god sömn kan hjälpa både mot trötthet och smärta. Många mår bra av att prata med någon om sin sjukdom, därför kan ett psykologiskt stöd också vara till god hjälp för att hantera sjukdomen. Utöver detta är det viktigt att regelbundet följa upp för att tidigt kunna upptäcka om något organ påverkas.

Med rätt behandling, stöd och kunskap kan de flesta leva ett aktivt och bra liv. Ju tidigare sjukdomen upptäcks, desto bättre går det att kontrollera den.

Om du misstänker att du kan ha SLE, kontakta din läkare för vidare utredning. Ju snabbare du får hjälp, desto mindre risk finns det för att sjukdomen ska påverka dina organ.