Kreatinin

Vad är kreatinin?

Kreatinin bildas i musklerna när kroppen bryter ner kreatinfosfat, vilket fungerar som musklernas energireserv vid hög belastning och intensivt muskelarbete. Kreatinin är en naturlig slaggprodukt som bildas kontinuerligt och transporteras via blodet till njurarna där det filtreras ut och lämnar kroppen via urinen.

Muskelmassan, alltså mängden muskler i kroppen, avgör till stor del hur mycket kreatinin som bildas och därför kan kreatininvärdet variera mellan olika personer. Personer med stor muskelmassa har ofta högre kreatininvärden än personer med låg muskelmassa.

Kreatinin används framför allt som en markör för njurfunktion eftersom njurarna ansvarar för att filtrera bort ämnet från blodet. Om njurarnas filtrationsförmåga försämras kan kreatinin ansamlas i blodet och ge förhöjda nivåer vid blodprovstagning.

Varför analyserar man kreatinin?

Genom att analysera kreatininhalten i blodet kan man få information om hur njurarna fungerar och hur effektivt de filtrerar blodet. Kreatinin används ofta tillsammans med eGFR (estimerad glomerulär filtrationshastighet), vilket är en beräkning av njurarnas filtrationsförmåga baserad på kreatininvärdet tillsammans med faktorer som ålder och kön.

Man kan även göra ett kreatininprov inför behandling med vissa läkemedel eller vid utredning av tillstånd som kan påverka njurfunktionen.

Kreatininprov används ofta vid:

• misstanke om nedsatt njurfunktion
• utredning av kronisk njursjukdom
• diabetes eller högt blodtryck
• uppföljning av njursjukdom
• bedömning inför läkemedelsbehandling
• misstanke om vätskebrist eller dehydrering
• misstanke om avflödeshinder i urinvägarna.

Referensvärden för kreatinin

Referensintervallet för kreatinin varierar mellan män och kvinnor eftersom muskelmassan generellt skiljer sig mellan könen.

Referensintervall kan variera något mellan olika laboratorier och analysmetoder. Ett kreatininvärde inom referensintervallet utesluter inte alltid en lätt till måttligt nedsatt njurfunktion.

eGFR (Krea) och njurfunktion

eGFR (Krea) står för estimerad glomerulär filtrationshastighet och är en beräkning av njurarnas filtrationsförmåga baserad på kreatininvärdet tillsammans med faktorer som ålder och kön. eGFR används som standardmått inom sjukvården för att bedöma njurfunktion och upptäcka tidiga tecken på kronisk njursjukdom. Ett lågt eGFR-värde innebär att njurarnas filtrationsförmåga är nedsatt. Eftersom kreatinin påverkas av bland annat muskelmassa, vätskebalans och kost ger eGFR ofta en bättre uppskattning av njurfunktionen än ett enskilt kreatininvärde. Kreatinin och eGFR tolkas därför nästan alltid tillsammans.

Vid lätt till måttligt nedsatt njurfunktion kan kreatinin fortfarande ligga inom referensintervallet samtidigt som eGFR är sänkt.

Som komplement vid oklara fall kan även cystatin C analyseras. Cystatin C påverkas inte i samma utsträckning av kön, muskelmassa eller kost och kan därför ibland ge en mer tillförlitlig uppskattning av njurfunktionen.

Kreatinin i kost

Om du har ätit mycket kött, särskilt kokt kött, kan kreatininhalten tillfälligt öka. Kokt kött kan i vissa fall höja kreatininvärdet med upp till cirka 30 % under flera timmar efter måltiden.

Även kreatintillskott och intensiv fysisk träning kan påverka kreatininvärdet och ge tillfälligt förhöjda nivåer.

Vad kan låga halter av kreatinin bero på?

Låga halter av kreatinin är oftast inget allvarligt och beror vanligen på låg muskelmassa. Det kan även ses under graviditet då blodvolymen ökar och mer kreatinin filtreras bort genom njurarna. Halten brukar då återgå till normala nivåer efter förlossningen.

Låga kreatininvärden kan även förekomma vid:

• malnutrition och undernäring
• muskelatrofi
• låg muskelmassa
• graviditet
• vissa metyleringsdefekter såsom MTHFR-polymorfier.

Olika sjukdomar kan också ge låga kreatininvärden men då finns ofta andra symtom och labbfynd som hjälper läkaren att bedöma orsaken.

Vad kan förhöjda halter av kreatinin bero på?

Förhöjda nivåer av kreatinin kan bero på flera olika faktorer och innebär inte alltid att njurarna är skadade. Kreatinin är starkt beroende av både muskelmassa och vätskebalans.

Vanliga orsaker till förhöjt kreatinin inkluderar:

• nedsatt njurfunktion eller njursjukdom
• minskad GFR (glomerulär filtrationshastighet)
• dehydrering och vätskebrist
• postrenala avflödeshinder såsom njursten eller prostataförstoring
• stor muskelmassa
• hård fysisk träning
• intag av kreatintillskott
• högt köttintag
• vissa läkemedel som påverkar njurarna.

Om du har ätit kött före provtagning, särskilt kokt kött, kan du få tillfälligt förhöjda nivåer av kreatinin.

Förhöjda kreatininvärden kan också indikera att njurarna inte fungerar som de ska. Dock kan njurfunktionen vara påverkad även om kreatininvärdet fortfarande ligger inom referensintervallet.

Symtom vid nedsatt njurfunktion

Symtomen på kroniskt nedsatt njurfunktion, eller kronisk njursvikt, utvecklas ofta långsamt. Många personer har inga tydliga symtom förrän njurfunktionen blivit betydligt försämrad och slaggprodukter börjar ansamlas i blodet.

Vanliga symtom kan vara:

• aptitlöshet
• illamående
• kräkningar
• trötthet och orkeslöshet
• klåda
• försämrad muskelkraft
• svullnad i ben och fötter
• högt blodtryck
• förändrade urinmängder.

Faktorer som kan påverka kreatininanalysen

Vissa läkemedel och substanser kan påverka kreatininanalysen och ge missvisande resultat.

Fenindion kan interferera med kreatininanalysen och orsaka falskt låga kreatininvärden samt falskt höga eGFR-värden. Kreatinin och eGFR beräknat utifrån kreatininkoncentrationen bör därför tolkas med försiktighet hos patienter som behandlas med fenindion.

Vid toxiska nivåer av paracetamol kan metaboliten N-acetyl-p-bensokinonimin (NAPQI) interferera med analysen och orsaka falskt låga kreatininvärden.

Vid avancerad eller okompenserad levercirros kan kreatinin dessutom vara mindre tillförlitligt som markör för njurfunktion eftersom kreatininproduktionen ofta är reducerad hos dessa patienter.