Hjärta

Hjärtats funktion

Hjärtat är kroppens centrala pump och ansvarar för att upprätthålla blodcirkulationen. Det är ett muskulärt organ som sitter något till vänster i bröstkorgen bakom bröstbenet och är ungefär lika stort som en knuten hand.

Hjärtat består av fyra hålrum – två förmak och två kammare – som tillsammans pumpar blod genom lungorna och vidare ut i kroppens alla organ och vävnader. Genom denna cirkulation transporteras syre, näringsämnen och hormoner till cellerna samtidigt som koldioxid och andra restprodukter förs bort.

Hjärtats arbete sker kontinuerligt dygnet runt och styrs av ett elektriskt retledningssystem som får hjärtmuskeln att dra ihop sig i ett regelbundet och koordinerat mönster. Denna rytmiska pumpfunktion är avgörande för att upprätthålla blodtryck och syresättning i kroppen.

Hjärtats anatomi

Hjärtat består av fyra hålrum: höger förmak, höger kammare, vänster förmak och vänster kammare. Förmaken tar emot blod som kommer tillbaka till hjärtat via de stora venerna, medan kamrarna pumpar blodet vidare ut i lungorna och resten av kroppen.

Mellan dessa hålrum finns hjärtklaffar som fungerar som ventiler och säkerställer att blodet bara rör sig i en riktning. De fyra klaffarna heter trikuspidalklaffen, pulmonalisklaffen, mitralklaffen och aortaklaffen. Klaffarna öppnas och stängs i takt med hjärtats sammandragningar och förhindrar att blodet rinner bakåt i cirkulationen.

Hjärtats muskelväggar är uppbyggda av specialiserad hjärtmuskelvävnad som är anpassad för kontinuerligt arbete. Den vänstra kammaren har den tjockaste muskelväggen eftersom den måste generera ett högre tryck för att pumpa blodet ut i kroppens stora kretslopp.

Hur hjärtat pumpar blod

Hjärtat fungerar som två sammankopplade pumpar som arbetar i ett slutet cirkulationssystem. Den högra sidan av hjärtat tar emot syrefattigt blod från kroppen via hålvenerna och pumpar det vidare till lungorna genom lungartärerna. I lungorna avges koldioxid och blodet syresätts.

Det syrerika blodet återvänder sedan till vänster förmak via lungvenerna. Därifrån pumpas blodet vidare till vänster kammare, som med kraft pressar ut blodet i kroppens största pulsåder, aortan. Genom detta system transporteras syre och näringsämnen till kroppens vävnader samtidigt som restprodukter förs bort.

Hjärtats pumpfunktion sker i cykler som kallas hjärtcykler, där hjärtat växelvis fylls med blod och sedan drar ihop sig för att pumpa ut det. Hos en vuxen person i vila slår hjärtat vanligtvis mellan 60 och 100 slag per minut.

Elektriska signaler och hjärtrytm

Hjärtats sammandragningar styrs av ett specialiserat elektriskt retledningssystem. I hjärtats övre del sitter sinusknutan, som fungerar som kroppens naturliga pacemaker. Sinusknutan genererar elektriska impulser som sprids genom förmaken och får dem att dra ihop sig.

Signalen fortsätter därefter till AV-knutan (atrioventrikulärknutan), där impulsen fördröjs något innan den leds vidare genom His bunt och Purkinjefibrerna till kamrarna. Denna noggrant koordinerade signalöverföring gör att förmak och kammare arbetar i rätt ordning och säkerställer en effektiv pumpning av blodet.

Om det elektriska systemet störs kan hjärtrytmen bli oregelbunden, vilket kallas arytmi. Vanliga exempel är förmaksflimmer eller andra rytmrubbningar som kan påverka hjärtats pumpförmåga.

Hjärtats roll i blodtrycket

När hjärtat pumpar ut blod skapas ett tryck i blodkärlen – blodtrycket. Detta är avgörande för att syre och näring ska nå kroppens celler. Förhöjt blodtryck kan belasta hjärtat och orsaka skador över tid.

Vanliga hjärtsjukdomar och tillstånd

Hjärtat kan drabbas av flera olika sjukdomar och tillstånd. Hjärtinfarkt är en akut störning i blodflödet till hjärtat. Hjärtsvikt innebär att hjärtat inte orkar pumpa tillräckligt. Förmaksflimmer är en vanlig rytmrubbning som ökar risken för stroke. Kärlkramp ger bröstsmärtor vid ansträngning. Klaffel kan påverka blodflödet och kräva kirurgi. Medfödda hjärtfel förekommer också, särskilt hos barn.

Undersökningar och diagnoser

För att bedöma hjärtats funktion används flera metoder. EKG (elektrokardiogram) mäter hjärtats elektriska aktivitet och kan upptäcka rytmrubbningar. Ultraljud av hjärtat (ekokardiografi) visar hjärtats struktur och pumpfunktion. Arbetsprov testar hjärtats kapacitet under fysisk ansträngning. Blodprover som troponin används för att upptäcka hjärtinfarkt. Hjärtkateterisering kan göras för att se kranskärlens status.

CT-hjärta och kranskärlsundersökningar

Datortomografi av hjärtat (CT-hjärta) är en modern bilddiagnostisk metod som används för att undersöka hjärtats kranskärl och upptäcka tidiga tecken på åderförkalkning. Med hjälp av avancerad röntgenteknik kan läkare få detaljerade bilder av kranskärlen och bedöma om det finns förträngningar eller kalkinlagringar som kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom.

En vanlig undersökning är CT-hjärta med calciumscore. Denna metod mäter mängden kalk i kranskärlen, vilket är ett tecken på åderförkalkning. Resultatet presenteras som ett så kallat calciumscore och kan ge en uppskattning av risken för framtida hjärt-kärlsjukdom, särskilt hos personer med riskfaktorer som högt kolesterol, högt blodtryck eller ärftlighet för hjärtsjukdom.

En mer avancerad undersökning är CT-hjärta angio (koronar CT-angiografi). Denna undersökning gör det möjligt att visualisera själva kranskärlen och upptäcka eventuella förträngningar eller plack i kärlväggarna. CT-angio används ofta när man vill få en mer detaljerad bild av blodflödet i kranskärlen och kan i många fall ersätta mer invasiva undersökningar.

Dessa undersökningar är icke-invasiva och genomförs utan att några instrument behöver föras in i blodkärlen. CT-hjärta kan därför vara ett värdefullt komplement vid utredning av bröstsmärta eller för att bedöma risken för hjärtinfarkt hos personer med riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom.

Hjärtat och livsstil

Fysisk aktivitet, hälsosam kost, rökstopp och stresshantering är viktiga för hjärthälsan. En sund livsstil minskar risken för hjärtsjukdomar som hjärtinfarkt och hjärtsvikt.

Relevanta symtom

• Bröstsmärtor eller tryck över bröstet
• Andfåddhet vid ansträngning eller vila
• Oregelbunden hjärtrytm (arytmi)
• Yrsel eller svimning
• Trötthet eller svaghet
• Svullnad i ben eller fötter

Relaterade tillstånd och diagnoser

• Hjärtinfarkt (hjärtattack)
• Hjärtsvikt
• Förmaksflimmer
• Högt blodtryck (hypertoni)
• Kärlkramp(angina pectoris)
• Hjärtklaffsjukdomar