Snabbversion
Hjärnan styr hela kroppens funktioner och är avgörande för allt från rörelse till känslor.
- Delas in i cerebrum, cerebellum och hjärnstammen
- Involverad i tänkande, känslor, rörelse och minne
- Består av miljarder nervceller och signalsubstanser
- Skyddas av kranium, hjärnhinnor och vätska
- Kan drabbas av allvarliga tillstånd som stroke och demens
Vad är hjärnan?
Hjärnan är en del av centrala nervsystemet och ligger skyddad i kraniet. Den består av flera olika delar som tillsammans hanterar allt från andning och hjärtslag till inlärning och medvetande. Hjärnan arbetar ständigt, även när vi sover, och är beroende av syre och näring från blodet för att fungera.
Vad är stora hjärnan?
Den största delen av hjärnan (cerebrum), indelad i höger och vänster hemisfär. Här sker medvetet tänkande, språk, problemlösning, minne och viljestyrda rörelser. Ytan, hjärnbarken, består av veck och fåror för att maximera ytan.
Vad är lillhjärnan?
Lillhjärnan (cerebellum) ansvarar för koordination, balans och finjustering av rörelser. Den tar emot signaler från kroppens muskler och sinnen och hjälper till att göra rörelser smidiga och precisa.
Hjärnstammen
Förbinder hjärnan med ryggmärgen och kontrollerar livsviktiga funktioner som andning, blodtryck, puls och medvetandenivå. Här finns också nerver som styr ansikte och ögonrörelser.
Signalsubstanser och nervceller
Hjärnan består av cirka 86 miljarder nervceller (neuroner) som kommunicerar via elektriska signaler och kemiska ämnen som dopamin, serotonin och glutamat. Dessa påverkar allt från humör till koncentration.
Skydd och blodförsörjning
Hjärnan skyddas av skallbenet, hjärnhinnor och cerebrospinalvätska. Blod-hjärnbarriären filtrerar ämnen från blodet för att skydda hjärnvävnaden. Ett konstant blodflöde är avgörande för hjärnans funktion.
Vanliga sjukdomar och tillstånd
Hjärnan kan drabbas av många olika sjukdomar och tillstånd, både akuta och kroniska. Stroke är en vanlig och akut störning i blodflödet till hjärnan som kan leda till förlamning eller talproblem. Neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers och Parkinsons påverkar hjärnans funktion gradvis. Epilepsi orsakar återkommande anfall på grund av elektriska störningar. Hjärntumörer kan vara godartade eller elakartade och påverkar omkringliggande vävnad. Multipel skleros (MS) är en autoimmun sjukdom som angriper nervsystemets skyddande höljen. Dessa tillstånd kräver olika typer av utredning, behandling och uppföljning.
Undersökning och diagnos
Vid misstänkta hjärnsjukdomar används olika undersökningar för att utvärdera hjärnans struktur och funktion. De vanligaste metoderna är bilddiagnostik som magnetresonanstomografi (MR hjärna) och datortomografi (CT), som visar tumörer, blödningar eller förändringar i hjärnvävnaden. Elektroencefalografi (EEG) mäter hjärnans elektriska aktivitet och används vid utredning av epilepsi. Neuropsykologiska tester används för att bedöma minne, språk, uppmärksamhet och problemlösning. Blodprov, ryggvätskeprov (lumbalpunktion) och neurologisk statusundersökning kan också ge viktiga ledtrådar om hjärnans tillstånd.
Relevanta symtom
- Huvudvärk
- Yrsel
- Minnesproblem
- Domningar eller förlamning
- Talsvårigheter
- Förvirring
Relaterade tillstånd och diagnoser
- Stroke
- Demens (t.ex. Alzheimers sjukdom)
- Epilepsi
- Hjärntumör
- Parkinsons sjukdom
- Multipel skleros (MS)
