Snabbversion
Bukspottkörteln är avgörande för matsmältning och blodsockerreglering.
- Producerar enzymer för nedbrytning av föda
- Frisätter hormoner som styr blodsockret
- Vanliga problem: pankreatit, diabetes, tumörer
- Smärta och viktnedgång kan vara tecken på sjukdom
- Livsviktigt organ för kroppens ämnesomsättning
Vad är bukspottkörteln?
Bukspottkörteln är en körtel på cirka 15–20 cm som ligger bakom magsäcken i den övre delen av buken. Den är uppdelad i en exokrin och en endokrin del. Den exokrina delen producerar enzymer som bryter ner fett, kolhydrater och proteiner i tarmen, medan den endokrina delen frisätter hormoner som insulin och glukagon som reglerar blodsockret.
Anatomi och placering
Bukspottkörteln är belägen djupt i buken, bakom magsäcken, nära tolvfingertarmen och levern. Tre delar utgör bukspottskörteln, dessa är: huvudet, kroppen och svansen.
Exokrin funktion – matsmältningsenzymer
Den exokrina delen av bukspottkörteln producerar bukspott som innehåller enzymer som amylas, lipas och proteas. Dessa enzymer hjälper till att bryta ner maten i tarmen och underlättar upptaget av näringsämnen.
Endokrin funktion – hormonproduktion
De Langerhanska öarna (små grupper av hormonproducerande celler i bukspottkörteln) i bukspottkörteln producerar insulin, glukagon och somatostatin. Dessa hormoner reglerar blodsockernivån i kroppen, vilket är avgörande för energibalansen och ämnesomsättningen.
Pankreas och diabetes
Vid typ 1-diabetes förstörs de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln av kroppens eget immunförsvar. Vid typ 2-diabetes fungerar insulinet sämre eller så produceras för lite.
Vanliga sjukdomar i bukspottkörteln
Bukspottkörteln kan drabbas av flera sjukdomar, inklusive pankreatit (inflammation), cystor, tumörer och cancer. Alla dessa tillstånd kräver ofta en snabb medicinsk behandling.
Undersökning och diagnos av bukspottkörteln
Eftersom bukspottkörteln ligger djupt i buken krävs ofta bilddiagnostik och laboratorieprover för att upptäcka problem. Nedan är vanliga metoder:
- Blodprov: Mätning av amylas och lipas– enzymer som ofta är förhöjda vid inflammation (pankreatit).
- Ultraljud: Kan visa svullnad, cystor eller tumörer. Dock kan tarmgas försvåra bildkvaliteten.
- Datortomografi (CT): Ger detaljerade bilder och används ofta vid misstänkt pankreatit eller tumör.
- MR (magnetkameraundersökning): Ger högupplösta bilder av bukspottkörteln och gallgångarna, särskilt användbart vid tumörutredning.
- Endoskopisk ultraljud (EUS): Ett ultraljud som görs inifrån mag-tarmkanalen via ett endoskop, vilket ger närmare bilder.
- ERCP (endoskopisk retrograd kolangiopankreatografi): Används för att undersöka och ibland behandla blockeringar i gall- och bukspottkörtelgångarna.
Relevanta symtom
- Smärta i övre delen av magen eller ryggen
- Illamående och kräkningar
- Ofrivillig viktnedgång
- Förhöjt blodsocker eller diabetes
- Gulsot (vid cancer eller tumörer)
Relaterade tillstånd och diagnoser
- Akut eller kronisk pankreatit
- Typ 1- och typ 2-diabetes
- Cancer i bukspottkörteln
- Pankreascystor
- Insulinom (hormonproducerande tumör)