Snabbversion
Under cirka 10 års tid har flera stora studier visat att personer som vaccinerats mot bältros mer sällan drabbas av demens än ovaccinerade personer. Siffrorna visar att upp till 15-50 procent av de som vaccinerats löper cirka 20 procents lägre risk för demens under de första 7 åren efter vaccination med ett äldre bältrosvaccin. Forskning på modernt vaccin visar liknande eller något större riskminskning.
Det rör sig fortfarande om samband i observationer och inte om klara bevis, men resultatet är så pass samstämmigt att forskare ser bältrosvaccin som en möjlig pusselbit i att förebygga demens på sikt.
Vad är sambandet mellan bältros och demens?
Herpes zoster-virus ligger kvar latent efter vattkoppor
Bältros orsakas av varicella zoster-virus, samma virus som orsakar vattkoppor. Efter att ha drabbats av vattkoppor ligger viruset vilande i nervceller i närheten av ryggmärgen och hjärnan. Viruset kan därför aktiveras och ge bältros senare i livet, ofta när immunförsvaret försvagas.
Tros orsaka inflammation i nervsystemet
Man ser ofta en långvarig, låggradig inflammation i hjärnan hos patienter med demens. Flertalet virusinfektioner, däribland herpesvirus, tros kunna förstärka inflammationen. Ett bältrosvirus som aktiveras flera gånger kan ge en svårare inflammation i nervsystemet.
Eftersom att bältrosvirus kan leda till inflammation i nervsystemet tros det kunna bidra till ökad risk för demens på lång sikt. Bältrosvaccin minskar risken för både bältros och tysta reaktiveringar av viruset, och på så sätt kan det indirekt minska inflammationen i hjärnan.
Vad visar forskningen om bältrosvaccin och risk för demens?
Flera stora studier har gjorts
År 2013 införde man ett vaccinationsprogram i Wales där en strikt åldersgräns avgjorde vilka som hade rätt till gratis vaccin. Det gav forskare möjlighet att jämföra grupper som liknade varandra. Drygt 280 000 personer följdes under cirka sju års tid och resultatet visade att de som erbjudits bältrosvaccin löpte cirka 20% lägre risk att drabbas av demens. En liknande studie som gjordes i Australien visade även den på ungefär 20% lägre relativ risk för demens efter vaccination.
Nyare studier kring det moderna rekombinanta bältrosvaccinet (till exempel Shingrix) visar också på minskad demensrisk. I en större studie fick vaccinerade personer i genomsnitt längre tid utan demensdiagnos än jämförbara ovaccinerade personer. Andra analyser visar att vaccinet även verkar minska risken för hjärt-kärlsjukdomar hos personer över 50 år.
Hur stor är riskminskningen?
Resultaten kring bältrosvaccination är samstämmiga, men varierar något mellan studier. Överlag bedöms risken för demens vara cirka 15-20% lägre för de personer som vaccinerats än för ovaccinerade personer.
- Cirka 15-30% lägre risk att få en demensdiagnos de första 5-7 åren efter vaccination.
- Effekten syns hos både män och kvinnor.
- Skyddet verkar störst de första åren och kan avta över tid.
Kan bältrosvaccin förebygga demens?
Starkt samband – men inga klara bevis
Det finns tydliga samband, men det saknas fortfarande stora randomiserade studier i ämnet. Därför säger forskare att bältrosvaccin "kan" bidra till att förebygga demens, men inte att det är helt bevisat.
Varför vaccinet kan skydda hjärnan
- Mindre risk för virusreaktivering: färre reaktiveringar av herpes zoster i nervsystemet
- Tränat immunförsvar: vissa vacciner stimulerar immunförsvaret och kan hämma låggradig inflammation
- Färre komplikationer: även om du skulle bli sjuk minskar vaccinet risken för svår bältros, smärta och behov av sjukhusvård, vilket kan gynna hjärnhälsan.
Framtida forskning
Det finns flera frågor som fortfarande är obesvarade. Till exempel om skyddet gäller alla demensformer, om påfyllnadsdoser behövs, om genetiska faktorer påverkar effekten samt om vaccinet kan bromsa redan påbörjad demens. För att kunna säga säkert om vaccinet faktiskt minskar risken för bältros behövs randomiserade studier, längre uppföljning och direkta jämförelser mellan olika vaccintyper.
Läkaren svarar och förklarar
Erik Lind är specialistläkare inom geriatrik och har mångårig erfarenhet av att arbeta med äldre patienter, särskilt inom områden som minnesutredningar, hjärnhälsa och förebyggande vård. Här kommenterar han forskningen och ger sin expertbedömning av vad resultaten betyder i praktiken för äldre och andra riskgrupper.
Hur stark tycker du evidensen är för att bältrosvaccin minskar risken för demens?
– Mycket tyder på att bältrosvaccin kan minska risken för att utveckla demens med ungefär 20–30 % i äldre befolkningar, men detta bygger främst på observationsdata. Det är ännu inte definitivt bevisat att vaccinet orsakar denna minskade risk, och mer kontrollerad forskning pågår. De bakomliggande mekanismerna bakom denna koppling kan revolutionera vårt sätt att förebygga demenssjukdom.
Vilka åldersgrupper tror du har mest att vinna på att vaccinera sig, om man även beaktar en möjlig effekt på demensrisk?
– Den relativa riskminskningen är större ju äldre patienten är, och kvinnor får generellt ett bättre skydd genom vaccinering.
Vad vill du se i framtida studier för att kunna rekommendera vaccination även i syfte att förebygga demens?
– Studierna är genomförda på äldre populationer (framförallt. 70+). Eftersom demenssjukdomar oftast uppstår i äldre ålder hade en studie där yngre personer vaccineras tagit väldigt lång tid att genomföra, men det hade gett en tydligare bild av effekten av vaccinet på lång sikt. En studie där man ser hur vaccinet påverkar och eventuellt minskar demens som debuterar i yngre åldrar hade också varit intressant.
Hur bör man som äldre person resonera kring vaccination om man samtidigt tänker på hjärnhälsan?
– Vaccinera dig!
Vilka andra åtgärder väger lika tungt eller tyngre än vaccination för att förebygga demens?
– Det är svårt att generalisera, men rent generellt är livsstilsfaktorer de enskilt största, påverkbara faktorerna som man själv kan påverka för att minska risken. Utan inbördes ordning vill jag uppmana till att undvika för mycket/kronisk stress, sova regelbundet och tillräckligt, ha ett aktivt socialt liv och umgänge och att hålla hjärnan aktiv. Det är även viktigt att motionera och träna, undvika övervikt och processad mat, dricka alkohol med måtta samt att undvika tobak i alla dess former.
Att ha välreglerade kroniska sjukdomar, som hypertoni, hyperlipidemi, diabetes, inflammatoriska sjukdomar och övriga kroniska sjukdomar, är också essentiellt för att minska risken för demensutveckling på sikt. Även om det finns ärftliga faktorer kan man minska risken för demens och ofta skjuta upp sjukdomsdebuten genom att hantera sina riskfaktorer..
Att ha en fast läkare och regelbundet följa upp sin hälsa är också en viktig del i att förebygga demens.