Snabbversion
Vad är ländryggssmärta?
Ländryggen är ryggradens nedre del och är ofta ett utsatt område vid styrketräning. När ryggen utsätts för stor kraft, till exempel i form av knäböj, marklyft och pressövningar, kan smärta uppstå från ryggens muskler, leder, diskar eller nerver.
Varför gör ländryggen ont efter träning?
Det är vanligt att få ont i ländryggen efter tung eller ovan belastning. Smärtan kan ha flera orsaker och yttrar sig olika beroende på vilken struktur som är påverkad. En muskelsträckning eller kramp ger ofta en plötslig, lokal smärta som förvärras vid rörelse. Vid diskpåverkan kan smärtan stråla ner i benet och ibland även ge domningar.
Överbelastning av facettleder i ryggen leder ofta till stelhet och en molande värk som blir tydligare vid bakåtböjning, medan besvär från SI-lederna vanligtvis ger smärta långt ner på ena sidan av ryggen, ibland med utstrålning mot sätet. Att förstå orsaken till smärtan är viktigt för att kunna välja rätt behandling och anpassa träningen.
Kan tung belastning orsaka diskbråck?
Ja. Mellan ryggens kotor finns diskar som agerar stötdämpare. Vid upprepad tung belastning, särskilt om det kombineras med böjd eller roterad rygg, kan diskens yttre hölje spricka. Detta kallas diskbråck och innebär att att disken börjar bukta ut och kan irritera närliggande nervrötter och därmed orsaka smärta.
Diskbråck uppstår ofta vid tunga lyft med felaktig teknik, snabb ökning av vikt eller antal träningspass, eller att man tränar trots att man är trött eller har ont.
Räcker det att vila?
Om du har lindrig till måttlig smärta utan någon indikation på nervpåverkan räcker det oftast att ta en kort vila från tung träning, men fortsätt att röra på dig då total sängvila kan förvärra smärttillståndet. Anpassa rörelserna och ta smärtlindring vid behov. Återgå gradvis till tyngre träning, med stort fokus på teknik. De flesta blir smärtfria inom 1-3 veckor.
Hur vet jag om smärtan beror på ett allvarligt tillstånd?
I de flesta fall är ryggsmärta efter träning ofarligt och går över med vila och anpassad träning. Det finns dock vissa symtom som kan tyda på mer allvarliga tillstånd och som bör tas på allvar. Om smärtan inte går över eller minskar efter några dagar, förvärras trots vila eller begränsar din rörlighet påtagligt kan det vara ett tecken på allvarligare skada.
Var särskilt uppmärksam om smärtan strålar ner i benet eller om du upplever domningar, stickningar eller muskelsvaghet. Om smärtan förvärras vid hosta eller nysningar, om du får kraftig smärta efter en specifik rörelse eller svårigheter att stå och gå kan nerverna vara påverkade. Om du upplever dessa symtom bör du kontakta vården för bedömning.
Hur kan en MR av ryggen vara till hjälp?
Vid misstanke om ett mer allvarlig tillstånd kan en magnetkameraundersökning (MR) av ländryggen vara till hjälp. MR rekommenderas framför allt om smärtan inte går över trots anpassad behandling eller om det finns misstanke om nervpåverkan. Undersökningen kan visa om det finns diskbråck, nervrotspåverkan, inflammation eller andra strukturella förändringar som kan förklara smärtan.
När bör jag söka vård?
Kontakta vården om smärtan inte förbättras efter 2-4 veckor, om du upplever symtom på nervpåverkan eller om smärtan är mycket intensiv direkt efter skadan. Sök akut vård om du får problem att kontrollera blåsa eller tarm eller om du upplever kraftiga domningar i underlivet.
Behandling och rehabilitering
Behandlingen behöver anpassas efter orsak, men inkluderar ofta fysioterapi med successivt ökande belastning, smärtlindrande läkemedel samt personliga träningsprogram för att öka bålstabilitet och rörlighet. Operation behövs oftast inte men kan övervägas, främst vid uttalad nervpåverkan.
Förebyggande råd för dig som tränar:
- Fokusera på teknik, särskilt vid lyft
- Öka belastningen gradvis
- Variera träningsformer och ge tid för återhämtning
- Avbryt träningen om du upplever smärta