Snabbversion
Vad är mjälten?
Mjälten är ett relativt litet organ som sitter högt upp på vänster sida av buken, strax bakom magsäcken. Den har flera viktiga uppgifter i kroppen, bland annat att rena blodet från gamla blodkroppar och att bidra till immunförsvaret genom att hjälpa kroppen att bekämpa infektioner. Till skillnad från många andra organ ger mjälten sällan tydliga symtom när något förändras, och därför upptäcks förändringar ofta av en slump.
Vad menas med en fokal förändring i mjälten?
En fokal förändring betyder att radiologen har sett ett avgränsat område i mjälten som skiljer sig från den normala vävnaden. Begreppet beskriver hur det ser ut på bilden, inte vad orsaken är. Förändringen kan till exempel bestå av en liten cysta, en ansamling av blodkärl (hemangiom) eller ett område som påverkats av tidigare inflammation eller infektion. I mer sällsynta fall kan det handla om tumörsjukdom, men det är ovanligt, särskilt hos personer utan andra riskfaktorer.
Hur vanligt är det med förändringar i mjälten?
Fokala förändringar i mjälten är relativt vanliga vid CT och MR-undersökningar av buken. De upptäcks ofta när man undersöker något helt annat. Hos majoriteten av personer visar det sig att förändringen är godartad och saknar betydelse för hälsan. Allvarliga eller elakartade tillstånd i mjälten förekommer, men är ovanliga och ses oftast tillsammans med andra tydliga sjukdomstecken.
Ger en mjältförändring några symtom?
De flesta som har en förändring i mjälten märker ingenting alls. I vissa fall kan det förekomma ett dovt obehag eller en tryckkänsla under vänster revbensbåge. Om förändringen är kopplad till infektion eller inflammation kan man också känna sig allmänt sjuk, till exempel med feber eller trötthet.
Vad händer efter att fyndet upptäckts?
När en förändring i mjälten inte har typiska drag men heller inga tydliga tecken på elakartad sjukdom v äljer man ofta att följa upp den. Det innebär att man efter en tid gör en ny undersökning, för att se om förändringen är oförändrad. Uppföljningen sker vanligtvis med ultraljud, ibland med kontrast, eller med en ny MR-undersökning efter några månader. I vissa situationer används även datortomografi. Om förändringen ser likadan ut över tid talar det starkt för att den är godartad.
När behöver man utredas vidare?
Mer omfattande utredning kan bli aktuell om förändringen växer, ändrar utseende eller om det samtidigt finns symtom som oförklarlig feber, viktnedgång eller uttalad trötthet. Även personer med känd cancersjukdom eller blodsjukdom kan behöva följas tätare.