Vad är demens?
Demens är ett samlingsnamn för flera sjukdomar som påverkar hjärnan och leder till försämrade kognitiva funktioner. Vanliga symtom vid demens utvecklas ofta gradvis och kan se olika ut beroende på vilken form av demens det handlar om. De flesta som drabbas upplever dock problem med minne, språk, orientering och beteende.
Minnesproblem
Minnesproblem är ofta ett av de första tecknen på demens. Det handlar framför allt om svårigheter att komma ihåg ny information. Personen kan till exempel upprepa samma frågor flera gånger, tappa tråden i samtal eller glömma bort nyligen inträffade händelser och planerade aktiviteter.
Svårigheter med planering och problemlösning
Vid demens blir det ofta svårare att fatta beslut och att strukturera vardagen. Många får problem med att följa instruktioner, organisera uppgifter eller hantera ekonomi, mediciner och hushållssysslor. Det som tidigare varit enkelt kan plötsligt kännas överväldigande.
Försämrat omdöme
Förändrat omdöme är också vanligt. Personen kan börja fatta ovanliga eller ologiska beslut och bete sig på ett sätt som inte stämmer överens med hur hen tidigare varit. Det kan även uppstå misstänksamhet eller svårigheter att tolka sociala situationer.
Språksvårigheter
Demens påverkar ofta språket. Det kan bli svårt att hitta rätt ord, och ibland används fel ord i fel sammanhang. Vissa får även svårare att förstå längre meningar eller att uttrycka sig tydligt i samtal.
Nedsatt orienteringsförmåga
En person med demens kan ha svårt att orientera sig i tid och rum. Det kan innebära att man går vilse på platser som tidigare varit välkända eller tappar uppfattningen om datum, tid och årstid.
Förändrat beteende och humör
Förändringar i personlighet och humör är vanligt. Många blir lättare irriterade, oroliga eller nedstämda. Det är också vanligt att dra sig undan från sociala sammanhang och tappa intresset för aktiviteter som tidigare varit viktiga.
Förutom dessa kognitiva symtom kan demens även ge kroppsliga besvär, särskilt i senare stadier. Det kan handla om balansproblem, stelhet, långsamma rörelser eller svårigheter att svälja. Även sömnproblem, urinläckage och viktnedgång förekommer ofta vid mer avancerad demenssjukdom.
Symtomen varierar beroende på typ av demens
Det finns flera olika typer av demenssjukdomar, och symtomen skiljer sig åt beroende på vilken del av hjärnan som påverkas. Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen av demens och står för majoriteten av alla fall. Andra vanliga former är vaskulär demens och Lewy body-demens. Vissa påverkar främst minnet, medan andra i högre grad påverkar koncentration, beteende eller rörelseförmåga.
Vaskulär demens – kopplad till blodkärl och stroke
Vaskulär demens är den näst vanligaste demensformen och orsakas av nedsatt blodflöde i hjärnan. Det kan uppstå efter en stroke eller till följd av upprepade mindre blodproppar som successivt skadar hjärnan.
Till skillnad från Alzheimers sjukdom kan symtomen vid vaskulär demens komma plötsligt, till exempel efter en stroke, eller utvecklas stegvis med perioder av försämring. Vanliga symtom är nedsatt koncentration, långsammare tankeförmåga och svårigheter att planera och fatta beslut. Många får också gångsvårigheter eller en mer ostadig gång. Minnesproblem förekommer, men är ofta mindre tydliga i början jämfört med vid Alzheimers sjukdom.
Lewy body-demens – påverkar både hjärna och rörelse
Lewy body-demens orsakas av inlagringar av ett protein i hjärnan, så kallade Lewy-kroppar. Sjukdomen påverkar både kognitiva funktioner och kroppens rörelseförmåga.
Typiska symtom är synhallucinationer, som ofta uppstår tidigt i sjukdomsförloppet, samt kraftiga variationer i uppmärksamhet där personen kan vara klar ena stunden och förvirrad nästa. Många får också motoriska symtom som stelhet, långsamma rörelser och skakningar, vilket liknar Parkinsons sjukdom. Kombinationen av dessa symtom gör att diagnosen ibland kan vara svår att ställa.
Tidiga tecken på demens
Tidiga symtom på demens kan vara svåra att upptäcka, särskilt för den som själv är drabbad. Ofta är det anhöriga som först märker förändringar. Det kan handla om att personen får svårare att hänga med i samtal, tappar intresset för aktiviteter eller blir mer glömsk och förvirrad i vardagen.
Att uppmärksamma tidiga tecken på demens är viktigt. Ju tidigare sjukdomen upptäcks, desto bättre möjligheter finns att bromsa utvecklingen och planera för rätt stöd.
När bör man söka vård vid misstänkt demens?
Du bör kontakta vården om minnesproblem eller andra kognitiva svårigheter börjar påverka din vardag. Det gäller till exempel om du har svårt att hantera ekonomi, medicinering eller andra praktiska uppgifter. Även förändringar i beteende eller personlighet är viktiga signaler. Känner du oro för en närstående är det också en god anledning att söka hjälp.
En tidig demensutredning kan avgöra om symtomen beror på en demenssjukdom eller något annat, som till exempel depression, vitaminbrist eller biverkningar av läkemedel.
Så går en demensutredning till
Vid misstanke om demens görs en utredning för att ställa rätt diagnos. Den börjar ofta med ett samtal där symtom och sjukdomshistoria gås igenom. Därefter görs minnestester och andra kognitiva tester för att bedöma hjärnans funktion.
Blodprover tas för att utesluta andra orsaker till symtomen, och i många fall kompletteras utredningen med en röntgenundersökning av hjärnan, till exempel CT eller MR demens. Slutligen gör en läkare, ofta tillsammans med ett specialistteam, en samlad bedömning.
Utredningen startar vanligtvis på vårdcentralen, men vid behov sker vidare utredning hos specialist inom geriatrik, neurologi eller psykiatri.
Behandling och stöd vid demens
Det finns idag ingen botande behandling mot demens, men det finns läkemedel och andra insatser som kan lindra symtomen och bromsa sjukdomsförloppet. Rätt stöd i tid kan göra stor skillnad för livskvaliteten.
Stöd från vården, anhöriga och samhället är en viktig del av behandlingen. Genom att få en tidig diagnos ökar möjligheten att planera framtiden och få tillgång till rätt hjälp och resurser.