Demens

Vanliga symtom vid demens

Symtomen som kommer kan variera beroende på vilken typ av demens det rör sig om, men de flesta upplever någon form av:

Minnesproblem

• Har svårt att komma ihåg ny information
• Upprepar ofta frågor eller tappar tråden i samtal
• Glömmer bort händelser som nyligen skett eller avtalade tider

Svårigheter med planering och problemlösning

• Har svårt att fatta beslut
• Tappar förmågan att organisera eller följa instruktioner
• Svårt att hantera ekonomi, mediciner eller hushållssysslor

Försämrat omdöme

• Man gör ovanliga val eller beter sig på ett sätt som avviker från det vanliga
• Kan bli misstänksam eller få svårt att tolka sociala situationer

Språksvårigheter

• Man tappar ord eller använder fel ord i fel sammanhang
• Det kan vara svårt att förstå långa meningar eller att uttrycka sig tydligt

Nedsatt orienteringsförmåga

• Tappar bort sig, även på kända platser
• Svårt att hålla reda på datum, tid eller årstid

Förändrat beteende och humör

• Man kan lättare bli irriterad, nedstämd eller orolig
• Drar sig undan socialt umgänge
• Visar personlighetsförändringar

Förutom kognitiva symtom som påverkar minne, språk och beteende kan demens även ge kroppsliga symtom – särskilt i senare stadier eller vid vissa demensformer. Det kan handla om gångsvårigheter, stelhet, långsamma rörelser, balansproblem eller sväljsvårigheter. Sömnproblem, urinläckage och viktnedgång är också vanligt hos många med långt framskriden demens.

Symtomen kan variera beroende på typ av demens

Symtombilden vid demens kan se olika ut från person till person. Detta beror på att det finns olika former av demens där vissa främst påverkar minnet, medan andra i högre grad påverkar koncentration, rörelseförmåga eller beteende.

Vaskulär demens – kopplad till blodkärl och stroke

Vaskulär demens är den näst vanligaste formen av demens som beror på nedsatt blodflöde i hjärnan. Det kan uppstå efter en stroke eller till följd av upprepade små blodproppar som över tid skadar hjärnvävnaden.

Till skillnad från Alzheimers sjukdom kan symtomen vid vaskulär demens:

• komma plötsligt, till exempel efter en stroke
• eller utvecklas stegvis, med tydliga försämringsperioder

Vanliga symtom vid vaskulär demens är:

• nedsatt koncentrationsförmåga
• långsammare tankeförmåga
• svårigheter att planera och fatta beslut
• gångsvårigheter eller ostadig gång

Minnesproblemen kan vara mindre framträdande i början jämfört med andra demensformer.

Lewy body-demens – kognitiva och motoriska symtom i kombination

Den här formen av demens orsakas av inlagringar av ett protein som kallas alfa‑synuklein, så kallade Lewy‑kroppar, i hjärnan. Lewy body-demens påverkar både tankeprocesser och rörelseförmåga.

Typiska symtom vid Lewy body-demens är:

• synhallucinationer, detta är något som ofta sker tidigt i sjukdomen
• växlande uppmärksamhet, där personen kan vara klar ena stunden och förvirrad nästa
• stelhet, långsamma rörelser och skakningar, liknande Parkinsons sjukdom

Lewy body-demens delar därför drag med både Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom, vilket ibland kan göra diagnosen mer komplex.

Tidiga tecken på demens

Det kan vara svårt att upptäcka tidiga symtom – särskilt för den som själv är drabbad av demens. Det är ofta anhöriga som först märker att något inte stämmer. Några exempel på tidiga tecken är att personen som drabbas av demens:

• Har svårigheter i att hänga med i samtal
• Tappar intresset för aktiviteter som tidigare varit viktiga
• Blir mer glömsk och förvirrad i vardagliga situationer

Om du märker sådana förändringar hos dig själv eller någon närstående är det klokt att söka hjälp tidigt. Det finns mycket stöd att få – och ju tidigare demens upptäcks, desto bättre är förutsättningarna att bromsa utvecklingen.

När bör jag söka vård?

Du bör kontakta vården om du:

• Upplever minnesproblem som påverkar vardagen
• Har svårt att sköta ekonomi, medicinering eller andra praktiska uppgifter
• Märker att ditt beteende eller din personlighet förändrats
• Har en anhörig du är orolig för

En demensutredning kan visa om symtomen beror på demens eller något annat – till exempel depression, bristtillstånd eller biverkningar av läkemedel.

Så går en demensutredning till

En demensutredning brukar innehålla:

• Samtal och symtombedömning
• Minnestest och kognitiv screening
• Blodprover för att utesluta andra orsaker
• Bilddiagnostik av hjärnan (t.ex. CT eller MR demens)
• Bedömning av läkare och ofta ett team av specialister

Utredning av demens inleds ofta på vårdcentral, men du kan också bli remitterad till en specialistmottagning inom geriatrik, neurologi eller psykiatri.

Behandling och stöd

I dagsläget går det inte att bota demens, men det finns läkemedel och insatser som kan bromsa sjukdomsförloppet och lindra symtomen som kommer med sjukdomen.

Stöd från vård, anhöriga och samhället spelar en viktig roll. Tidig diagnos gör att du kan planera för framtiden och få rätt stöd i tid.