Vad är leukocytmorfologi?
Leukocytmorfologi är en mikroskopisk bedömning av vita blodkroppars (leukocyters) form, storlek, kärnstruktur, cytoplasma och förekomst av granula i ett färgat blodutstryk. Undersökningen utförs manuellt med ljusmikroskopi efter färgning med exempelvis Wright-Giemsa, vilket gör det möjligt att differentiera mellan olika leukocyttyper och identifiera avvikelser i deras utveckling eller funktion.
Normalt utseende hos leukocyter inkluderar följande celltyper med karakteristiska morfologiska drag:
- Neutrofiler: Segmenterad kärna (oftast 2–5 segment), blek cytoplasma med små, svagt färgade granula.
- Lymfocyter: Rund, kompakt kärna med tunt cytoplasmarand; små lymfocyter har mycket lite cytoplasma.
- Monocyter: Stor cell med njurformad kärna och gråblå cytoplasma som ofta innehåller vakuoler.
- Eosinofiler: Biloberad kärna och cytoplasma med stora, röd-orange granula.
- Basofiler: Ofta otydlig kärna och rikligt med mörkblå granula som kan täcka kärnan.
Avvikelser i leukocyternas morfologi kan indikera infektioner, inflammatoriska tillstånd, benmärgssjukdomar, leukemier eller påverkan från läkemedel och toxiner. Exempelvis kan hypersegmenterade neutrofiler förekomma vid B12-brist, medan blaster eller atypiska celler kan tyda på akut leukemi.
När används leukocytmorfologi?
Leukocytmorfologi är en viktig diagnostisk metod när automatiska blodräknare visar avvikande leukocytantal eller när misstanke finns om hematologisk sjukdom. Den kompletterar kvantitativa leukocytparametrar genom att ge kvalitativ information om cellernas utseende och mognadsgrad.
Analysen används exempelvis vid:
- Oklar leukocytos eller leukopeni: För att avgöra om avvikelsen beror på reaktiv förändring (t.ex. infektion) eller malignitet (t.ex. leukemi).
- Misstänkt hematologisk malignitet: Vid tecken på blastceller, promyelocyter eller andra omogna celler som tyder på akut leukemi eller MDS.
- Inflammatoriska och autoimmuna tillstånd: Bedömning av toxisk granulation, vakuolisering eller Dohle-kroppar i neutrofiler vid kraftig inflammation eller sepsis.
- Infektionsutredning: Atypiska lymfocyter ses ofta vid virusinfektioner såsom mononukleos.
- Läkemedelsreaktioner och toxiska påverkan: Hyposegmentering (Pelger-Huët-liknande förändringar) eller cytoplasmavakuoler kan tyda på läkemedelspåverkan eller toxinexponering.
Vanliga morfologiska fynd
| Morfologisk förändring | Beskrivning | Associerade tillstånd |
|---|---|---|
| Blaster | Stora omogna celler med hög kärn-cytoplasma-kvot | Akut leukemi |
| Hypersegmenterade neutrofiler | Neutrofiler med ≥6 kärnsegment | Vitamin B12- eller folatbrist |
| Toxisk granulation | Förstärkta granula i neutrofiler | Allvarlig infektion, sepsis |
| Döhle-kroppar | Blågrå inklusioner i neutrofil cytoplasma | Inflammation, graviditet, infektion |
| Atypiska lymfocyter | Stora, reaktiva lymfocyter med riklig cytoplasma | Mononukleos, andra virusinfektioner |
| Pelger-Huët-anomali | Hyposegmenterade neutrofiler | Ärftligt tillstånd eller läkemedelspåverkan |
| Vakuoler i cytoplasman | Tomma vesikelliknande strukturer | Sepsis, toxiska skador |
Hur genomförs analysen av leukocytmorfologi?
Bedömningen utförs på ett färgat blodutstryk som granskas i mikroskop av en biomedicinsk analytiker eller specialistläkare i hematologi. Cellerna analyseras utifrån utseende, förekomst av omogna former, och eventuella patologiska förändringar. Fynden dokumenteras enligt laboratoriets rutiner, ibland med klassificering av andelen olika leukocyttyper och förekomst av avvikande celler.
Klinisk betydelse vid analys av leukocytmorfologi
Leukocytmorfologi är särskilt viktig vid utredning av hematologiska sjukdomar, inflammatoriska tillstånd och infektioner. Den kan hjälpa till att:
- Differentiera mellan reaktiv och malign leukocytos
- Identifiera omogna eller abnorma cellformer vid leukemi
- Stödja diagnos av vitaminbrist eller toxiska påverkan
- Ge prognostisk information vid svåra infektioner
Den mikroskopiska analysen är därmed ett ovärderligt komplement till blodstatus och leukocytformel vid utredning av oklar hematologisk patologi.