Snabbversion
Vad menas med uppblåsthet?
Uppblåsthet är en känsla av att magen är spänd, svullen eller uppdriven. Hos vissa syns det tydligt att magen blir större under dagen, medan andra främst upplever obehag, tryck eller gas utan att magen faktiskt ökar i omfång. Gas bildas naturligt i tarmen när vi sväljer luft, till exempel när vi äter snabbt eller pratar samtidigt som vi äter. Gas uppstår också när tarmbakterier bryter ner kolhydrater som inte tagits upp helt i tunntarmen.
Varför blir magen gasig och spänd?
Tarmen transporterar mat och gas framåt genom rytmiska muskelrörelser. Om dessa rörelser är långsamma eller oregelbundna kan gas bli kvar längre i tarmen och orsaka obehag. Hos vissa är tarmen dessutom extra känslig. Vid IBS reagerar tarmen starkare på uttänjning, vilket innebär att även normala mängder gas kan kännas besvärande.
Vanliga orsaker till uppblåst mage
Den vanligaste orsaken är så kallade funktionella mag-tarmbesvär. Det betyder att tarmen fungerar annorlunda, men att man inte hittar någon inflammation, sår eller annan synlig skada. IBS är det tydligaste exemplet. Även funktionell dyspepsi, som ger obehag i övre delen av magen utan att magsår kan påvisas, hör hit. En del personer sväljer också omedvetet mycket luft, särskilt vid stress eller om de äter snabbt, vilket kan bidra till gas och tryckkänsla.
Kosten spelar ofta en stor roll. Vissa kolhydrater är svårare att bryta ner och kan börja jäsa i tarmen, vilket leder till ökad gasbildning. Hos personer med laktosintolerans bryts mjölksocker inte ner ordentligt, vilket kan orsaka både uppblåsthet och diarré. Även kolsyrade drycker samt stora och sena måltider kan förvärra besvären.
Förstoppning är en annan vanlig orsak. När avföringen stannar länge i tjocktarmen ökar gasbildningen och trycket i magen. Hormonella förändringar påverkar också tarmen. Många upplever mer svullnad före eller under menstruation, och under graviditet förändras både hormonbalans och tarmrörelser.
Mer ovanliga orsaker
I vissa fall kan uppblåsthet bero på sjukdom. Det kan till exempel handla om inflammatorisk tarmsjukdom som Crohns sjukdom eller ulcerös kolit, celiaki, magsår eller leversjukdom. Hos kvinnor kan förändringar i äggstockarna ge ökat bukomfång. Vätska i buken, så kallad ascites, är ovanligt men kan orsaka tydlig svullnad. Akuta tillstånd, som tarmvred, ger däremot kraftig smärta och påverkat allmäntillstånd och kräver omedelbar vård.
Andra symtom som kan förekomma
Uppblåsthet åtföljs ofta av tryckkänsla, rapningar och ökad gasavgång. En del får magknip eller molande värk. Avföringsvanorna kan förändras och innebära förstoppning, diarré eller en växling mellan båda. Illamående och en känsla av att snabbt bli mätt är vanligare vid besvär från övre delen av magen.
När talar symtomen för IBS?
Besvären talar ofta för IBS om de har funnits under längre tid, varierar i intensitet och lindras efter tarmtömning. Det är också typiskt att blodprover och andra grundläggande undersökningar är normala och att inga varningssymtom finns.
När bör man söka vård?
Man bör kontakta vården om man går ner i vikt utan att försöka, ser blod i avföringen, har ihållande eller tilltagande smärta eller får feber. Detsamma gäller om magen snabbt blir mer svullen eller om nya magbesvär uppstår efter 50 års ålder. Vid plötslig och kraftig buksmärta, särskilt om den kombineras med kräkningar, ska man söka akut vård.
Hur utreds uppblåsthet?
Utredningen börjar oftast med ett samtal om symtomen, en kroppsundersökning samt blod- och avföringsprov. Proverna kan visa tecken på inflammation, blodbrist, glutenintolerans eller infektion. I vissa fall görs en gastroskopi, där en tunn kamera förs ner genom munnen för att undersöka matstrupe, magsäck och övre delen av tunntarmen.
Utredning med bilddiagnostik
Ultraljud av buken är en skonsam undersökning som använder ljudvågor för att granska organ som lever, gallblåsa, njurar och äggstockar. Den är särskilt bra för att upptäcka gallsten, cystor eller vätska i buken, men visar inte detaljer från tarmens insida. En magnetkameraundersökning (MR) av buken ger mer detaljerade bilder av mjukdelar och kan användas vid misstanke om exempelvis inflammatorisk tarmsjukdom eller tumör. Vid typiska IBS-besvär utan varningssymtom behövs det sällan.
Behandling och egenvård
Vid funktionella besvär är regelbundna måltider i lugn miljö en viktig grund. Att äta långsamt och minska intaget av gasbildande livsmedel under en period kan hjälpa. Daglig fysisk aktivitet stimulerar tarmens rörelser och kan minska känslan av uppblåsthet. Förstoppning bör behandlas, och stresshantering samt god sömn kan också minska symtomen.
Om en bakomliggande sjukdom upptäcks riktas behandlingen mot den specifika orsaken, till exempel glutenfri kost vid celiaki eller antiinflammatoriska läkemedel vid inflammatorisk tarmsjukdom.
